• Lövsångerska1991

    Försöka bli gravid i höst, följas åt?

    Hej!

    Jag är ny medlem här på Familjeliv, men har läst mycket i forumen förut. Min sambo och jag ska börja försöka skaffa barn i augusti. Är det någon mer som försöker bli gravid i höst och som vill följas åt här? Jag är en 30-årig tjej och har inga barn sedan tidigare, detta är första gången som jag försöker bli gravid. Tar gärna emot tips över saker att tänka på inför en graviditet! Glad Jag har en massa ägglossningstest hemma, har redan provat och har ägglossning idag, men vi ska inte börja förrän nästa månad då jag fått dos 2 av covid-vaccinet.
    Jag längtar väldigt mycket efter att bli gravid och få barn, min sambo har inte lika stor barnlängtan. Han vet att han vill ha barn med mig och eftersom jag vill nu så tycker han att vi kör på det! Drömmer

    Mvh Lövsångerskan

  • Svar på tråden Försöka bli gravid i höst, följas åt?
  • Vickan31
    Fyrklöverns skrev 2023-01-12 06:57:32 följande:
    Vad skönt att ni kan stötta varandra nu med en ny förståelse :) <3 
    Du kan börja med bisolvon nu, ca en vecka innan äl. Enligt tidigare anvisningar så har alla rekommenderat maxdosen, 5 ml tre gånger om dagen ifall man har den för vuxna. Men tror den är restnoterad så jag fick den för barn med jordgubbssmak haha. Man tar 10 ml tre gånger dagligen, alltså dubbel dos eftersom den är svagare. Första gången jag testade bisolvon då tog jag tabletterna men inget hände det försöket. Nu tog jag inte ens maxdos eftersom jag tog bara vid behov för hostan så det blev max två gånger om dagen, fram tills ägglossningsdagen tror jag det blev. Jag märkte att det blev mer äggviteflytningar och inte lika tröga som de brukar vara. Hoppas det händer nåt för dig också :) <3 
    Fyrklöverns skrev 2023-01-12 06:58:27 följande:
    Ja precis, 1498 blev det, mer än dubblats :) en sten sjönk från mitt hjärta när värdet kom. 
    Ja absolut <3 Ooh, då kanske jag måste shoppa lite på apoteket idag ;) Hade ju känts mer lovande om man märkte av att bisolvonet gav mer och inte lika sega flytningar, så jag tänker att det absolut är värt ett försök då det inte verkar ska vara skadligt eller så :) Om man inte tar det varje månad under en lång tid, då kan väl det mesta ge bieffekter tänker jag xD Så cirka en vecka innan ÄL; och sedan sluta dagen efter ÄL typ?

    Åååh vad fantastiskt att det mer än dubblerats, vilken härlig nyhet! :D Hoppas att du kan slappna av lite nu ett tag med vetskapen att det ser bra ut so far <3 Du kanske har skrivit det redan, förlåt mitt dåliga minne, men när kommer första UL att bli?

  • Fyrklöverns
    LJM91 skrev 2023-01-11 17:45:09 följande:

    Ägglossningen sattes ut till söndag, positivt ägglossningstest lördag kväll och vi hade sex fredag kväll och söndag morgon, så tror vi har prickat in så bra man kan :P CD19 blev det så inte så himla sent ändå. BIM blir 25/1, ska iväg på middag med vänner den 26e så har lite oro kring det.. Men kanske bra att skingra tankarna med något kul om mensen dyker upp ännu en gång.


    Åh vad skönt, så bra ni fick till det! :) Vad roligt att du ska träffa dina vänner. Det hade nog känts skönt att planera något ifall mensen kommer som du säger. Sen om du inte vill berätta ifall du är gravid kan du alltid ställa in med en vit lögn. Eller om du rent av känner att det är okej att berätta så gör det :) 
  • Fyrklöverns

    Vickan: Det är aldrig fel med massa fertila flytningar:D 
    Sen tar man ju det inte så länge som du säger så det är ingen fara. Låter bra att sluta dagen efter äl :)

    Ja det är en otrolig lättnad! Nu tar jag nästa grej på listan och det är ultraljudet. Har inte fått någon tid än utan min gynekolog ringer mig på måndag. 

  • Vickan31
    Fyrklöverns skrev 2023-01-12 13:52:30 följande:

    Vickan: Det är aldrig fel med massa fertila flytningar:D 
    Sen tar man ju det inte så länge som du säger så det är ingen fara. Låter bra att sluta dagen efter äl :)

    Ja det är en otrolig lättnad! Nu tar jag nästa grej på listan och det är ultraljudet. Har inte fått någon tid än utan min gynekolog ringer mig på måndag. 


    Ja men precis, tack för hjälpen! :D 

    Okej, men det är ju bra att du vet lite mer på måndag om hur det ser ut framåt, att kunna sätta ännu en milstolpe vid att få göra ett ultraljud. Hoppas och tror att allt ska gå bra den här gången, det förtjänar du så otroligt mycket <3 
  • Fyrklöverns

    Tack tjejer <3 Jag hoppas på ett snart ultraljud så jag kan känna mig ännu tryggare och traska vidare till tolv veckors steget. Hur hade ni gjort med era familjer med att berätta om graviditeten? Vickan din syster berättade rätt tidigt va? Hade ni gjort samma eller vill man hålla inne på det tills man är lite säkrare efter v 12? Jag velar fram och tillbaka hela tiden. 

  • Vickan31
    Fyrklöverns skrev 2023-01-12 22:06:56 följande:

    Tack tjejer <3 Jag hoppas på ett snart ultraljud så jag kan känna mig ännu tryggare och traska vidare till tolv veckors steget. Hur hade ni gjort med era familjer med att berätta om graviditeten? Vickan din syster berättade rätt tidigt va? Hade ni gjort samma eller vill man hålla inne på det tills man är lite säkrare efter v 12? Jag velar fram och tillbaka hela tiden. 


    Det hoppas jag också <3 Det där är såklart så olika för olika personer och familjeförhållanden, men jag personligen skulle aldrig klara av att vänta med att berätta för min syster och mina föräldrar, haha. Min syster berättade för mig samma dag som hon plussade och några dagar senare för våra föräldrar, men det var pga att hon inväntade att de skulle bli friska så att vi kunde träffas irl och berätta det, annars hade hon nog berättat för dem samma dag också.

    Jag tänker så här att jag vill berätta på en gång för de personer som jag känner att jag skulle vilja ha som stöd ifall det inte gick vägen. Hade jag inte berättat för mina föräldrar och det sedan slutade i missfall, skulle jag inte vilja hålla det hemligt för dem och låtsas om som att ingenting hade hänt, utan jag hade velat dela det med dem även om det hade gått dåligt. Svårt att förklara i skrift, men du förstår kanske hur jag menar? :)

    Jag har en kompis som ville vänta med att berätta för mig om sin graviditet till vecka 12 men fick missfall innan det, och när hon bara berättade att "btw jag fick missfall förra veckan" så kände jag att det var tråkigt att hon inte hade berättat för mig tidigare så att vi hade kunnat glädjas tillsammans när hon plussade och att jag hade kunnat finnas där för henne och stötta när hon fick missfall, istället för att få veta allt i efterhand. Det kändes som ett kvitto på att vi inte är så nära som jag trodde, men det kanske bara är jag som tolkar det så och jag fattar ju att man är olika som personer om man vill berätta på en gång eller vänta tills det känns lite säkrare efter vecka 12. Gud vad jag svamlar, haha, förlåt :) 
  • Fyrklöverns

    Vickan tack för att du delar med dig :) Det är just det som jag tycker är svårt för jag hade berättat om något dåligt hade hänt och velat ha det stödet. Det jag känner nu, som närmst kan förklara varför jag tvekar, är att jag inte vill dela oron med någon innan jag känner mig säker. För jag vill inte att alla ska gå och oroa sig och vänta på det värsta, det känns som det för med sig massa negativ energi som jag inte behöver. Utan jag vill berätta om det när jag med säkerhet kan dela glädje och alla andra är på samma våglängd med glädje haha. Låter kanske dumt. För min bästa vän har jag vid tidiga graviditeter berättat direkt men efter första missfallet då var det mer riktat mot oro över att nåt ska hända igen istället för glädje. Hon hade också utomkveds förra året och väntade med den nya graviditeten med att berätta för mig tills efter ultraljudet som hon gjorde i v 8. Kanske var det av samma anledning som jag känner nu. Min svärmor vill jag knappt alls berätta för nu. Igår fick jag värsta tycka-synd-om-dig smset som jag blev lite upprörd över. Typ hur mår du åhh jag skickar må-bra-kramar. Jag kände bara att hon är fast i gårdagens nyheter för ett halvår sen. Jag har aldrig mått bättre än nu, även innan jag blev gravid. Så vill jag att det ska förbli utan att tex hon går och oroar sig över mitt ultraljud. Min mamma och bror vill jag berätta för så att vi kan glädjas åt det, samtidigt hade jag inte haft nåt emot att de vet redan nu, men då blir det också lite laddat innan man konstaterat att allt är bra. Åhh så mycket tankar! 

  • Vickan31
    Fyrklöverns skrev 2023-01-13 10:36:30 följande:

    Vickan tack för att du delar med dig :) Det är just det som jag tycker är svårt för jag hade berättat om något dåligt hade hänt och velat ha det stödet. Det jag känner nu, som närmst kan förklara varför jag tvekar, är att jag inte vill dela oron med någon innan jag känner mig säker. För jag vill inte att alla ska gå och oroa sig och vänta på det värsta, det känns som det för med sig massa negativ energi som jag inte behöver. Utan jag vill berätta om det när jag med säkerhet kan dela glädje och alla andra är på samma våglängd med glädje haha. Låter kanske dumt. För min bästa vän har jag vid tidiga graviditeter berättat direkt men efter första missfallet då var det mer riktat mot oro över att nåt ska hända igen istället för glädje. Hon hade också utomkveds förra året och väntade med den nya graviditeten med att berätta för mig tills efter ultraljudet som hon gjorde i v 8. Kanske var det av samma anledning som jag känner nu. Min svärmor vill jag knappt alls berätta för nu. Igår fick jag värsta tycka-synd-om-dig smset som jag blev lite upprörd över. Typ hur mår du åhh jag skickar må-bra-kramar. Jag kände bara att hon är fast i gårdagens nyheter för ett halvår sen. Jag har aldrig mått bättre än nu, även innan jag blev gravid. Så vill jag att det ska förbli utan att tex hon går och oroar sig över mitt ultraljud. Min mamma och bror vill jag berätta för så att vi kan glädjas åt det, samtidigt hade jag inte haft nåt emot att de vet redan nu, men då blir det också lite laddat innan man konstaterat att allt är bra. Åhh så mycket tankar! 


    Ååh men jag fattar, det är inte lätt alltså! Men jag tycker att det låter på dig som att du är ganska inställd på att vänta lite med att berätta, just för att inte oroa eller skapa onödig stress. Vad jobbigt med din svärmors sms, hon menar säkert väl men det kanske inte direkt får dig att vilja berätta nu på stört. Kommer ni att träffas något närmsta tiden (menar både svärmor men även din familj), och tror du i så fall att du kan hålla det hemligt? Om ni inte ses fysiskt tänker jag att det kanske är lättare att vänta med att berätta :) Jag tycker inte alls att det låter dumt, det är som sagt olika för alla och jag som inte varit med om något missfall kan ju inte heller känna exakt hur det känns för dig, men jag kan tänka mig att man då har en annan oro och att det är fullt förståeligt att därför vilja vänta lite <3 
  • Vickan31
    Liten uppdatering från mig: Min sambo var hos barnmorskan nu på morgonen för blodprov, och fick tid för spermaprov nästa vecka. Det som är lite dumt är bara att då ska man ju vara avhållsam några dagar inför ett sånt prov och det passar inte svinbra nästa vecka då det vankas ägglossning xD Men vi vill inte skjuta upp provet heller, så vi kan nog pricka ÄL ändå hoppas jag. Det står att "Tiden mellan provtagningen och föregående sädesuttömning ska inte vara tidigare än två dagar och inte mer än fem dagar". Om provet är torsdag morgon, skulle ni tolka det som att vi inte får ha sex hela tisdag eller onsdag då, utan i så fall ha sex på måndagen och ta en paus till torsdag efter provet?

    Han frågade barnmorskan imorse och hon sa att om han lämnar in provet på torsdag och de hinner analysera det så kan vi nog bli kallade till läkaren i februari som de hade lovat, så får vi en genomgång av resultaten från utredningen då. Hon hade också stirrat honom i ögonen och sagt "det kan ju vara spermierna som är problemet..." följt av en lång tystad. Min sambo sa att det är väl för att trycka på att vissa män är helt främmande över den tanken och blir så chockade om det är något fel på dem istället för på kvinnan. Det är ju bra att trycka på att manlig faktor är lika viktig som den kvinnliga såklart, men det känns inte som att vi behöver ta ut något i förskott och oroa oss för det redan nu dock eftersom han inte ens lämnat spermaprovet än, men jag tror att den kommentaren kanske gjorde honom lite nervös, haha.
Svar på tråden Försöka bli gravid i höst, följas åt?