• Anonym (Star2­)
    Tue 31 Aug 2021 07:58
    4918 visningar
    156 svar
    156
    4918

    Känns som att vi nått botten!

    Jag har varit tillsammans med min sambo i 5 år och bor med honom och hans tonårsbarn i hans hus. Vi har haft väldigt många ups & downs, vilket troligtvis har förstört känslorna och tilliten till varandra och till förhållandet långsiktigt. Vi hade redan ifrån start helt olika syn på barnuppfostran och hur mycket barn ska styra och ställa i ett hem. Jag är för den strängare uppfostran där barn visar respekt för vuxna och där vi har regler i hemmet. Han är precis tvärtom, det är barnen som styr och vi anpassar oss till dem.

    Detta har gjort det omöjligt för mig att bara vara tyst i huset, utan jag har klagat en hel del och känt att jag ibland inte står ut. Han var ifrån början livrädd att förlora mig och försökte göra som jag ville, men nu sedan ett år har han vänt och blivit ännu värre. Barnen är det som bestämmer allt, och jag får inte säga ett ljud som är negativt.

    Det har gått så långt att om jag bara suckar någon gång eller inte går runt med ett leende på läpparna hela tiden när barnen är där, så exploderar han och säger att jag hatar hans barn. Tidigare var han livrädd för att jag skulle flytta, då särbolivet är något som definitivt hade passat oss bättre, men nu kan han efter varje litet tjafs säga att "dörren är där! Dra nu om det inte passar! Flytta!" 

    Jag hyr ut min lägenhet i 2:a hand så jag kan flytta dig, men då han säger att det är helt slut om jag flyttar så har jag tvekat hela tiden.

    Känner att han helt förlorat respekt för mig och har 0 tolerans. Jag vill och försöker prata med honom som en vuxen, dvs försöka komma fram till om vi ska fortsätta försöka men att båda då måste kämpa, eller om vi helt enkelt vill helt olika saker och att det är för infekterat så att vi borde gå skilda vägar! Han vägrar prata, utan säger bara att jag är en idiot som inte ändrar på mig och accepterar hans barn. Jag accepterar dem, men önskar bara att där finns respekt och regler i ett hem där alla är lika mycket värda.

    Varför är jag kvar? Jo, för att när vi har det bra och när inte barnen är här så är det underbart. Han är generös, lojal, pålitlig, omtänksam och helt enkelt den bäste mannen, så länge man inte säger något om hans barn. Jag måste avguda hans barn och hela tiden fjäska för dem, trots att de inte tycker om mig. Jag vet inte hur det kan fungera när barnen och jag inte alls går ihop efter 5 år!! Hur ska man hitta en lösning på detta?

  • Svar på tråden Känns som att vi nått botten!
  • LFF
    Wed 8 Sep 2021 10:45
    Anonym (Star2) skrev 2021-09-08 09:39:46 följande:

    Det är inte så lätt att bara gå genom dörren när han säger att jag ska gå! Jag har 2 veckors uppsägningstid på min lght, samt alla mina saker där som jag inte vet vart jag ska ta med mig. Men du har rätt; jag borde bara ta med det viktigaste och dra först till någon vän i 2 veckor. Sedan hämta allt och flytta efter 2 veckor när min hyresgäst är borta. 

    Hans största rädsla innan var att jag skulle flytta och lämna honom, så han fick riktig panik när jag lämnade huset och drog. Nu har han märkt att jag inte bara "drar" längre, utan vill vara kvar, eftersom jag inte orkar mer drama och att fly hela tiden. Därför hotar han!
    Han säger dessutom att han aldrig mer kommer jaga mig om jag drar, utan han kommer må bättre än någonsin och hitta en normal och bra kvinna istället.

    Detta säger han såklart när han är arg, men det ligger kvar i mig ändå såklart.


    Säg upp din hyresgäst, säg inget till din sambo, och sen om två veckor så säger du "hej då, nu flyttar jag".
  • Anonym (Maya)
    Wed 8 Sep 2021 10:50
    -2

    Du låter som min pappas fru när jag och min bror var tonåringar :) han lät hennes tjurande bestämma tillslut och vi kände oss inte längre hemma där. Idag har vi ingen kontakt

  • Anonym (Star2­) Trådstartaren
    Wed 8 Sep 2021 10:57
    +3
    Anonym (Maya) skrev 2021-09-08 10:50:50 följande:

    Du låter som min pappas fru när jag och min bror var tonåringar :) han lät hennes tjurande bestämma tillslut och vi kände oss inte längre hemma där. Idag har vi ingen kontakt


    Ja och du låter som hans ouppfostrade och bortskämda barn! Vem vann kampen till slut? Ni barn eller frun?
  • Anonym (Maya)
    Wed 8 Sep 2021 11:01
    -2
    Anonym (Star2) skrev 2021-09-08 10:57:33 följande:

    Ja och du låter som hans ouppfostrade och bortskämda barn! Vem vann kampen till slut? Ni barn eller frun?


    De är skilda idag och han har inte sett sina barn på över 10 år. Så ingen?

    Jag tycker inte man kan komma in i en familj och ha massa åsikter kring barn och deras relation med sina föräldrar. Var särbo eller träffa någon som inte har barn!
  • Anonym (Japp)
    Wed 8 Sep 2021 11:09
    Anonym (Star2) skrev 2021-09-08 10:57:33 följande:

    Ja och du låter som hans ouppfostrade och bortskämda barn! Vem vann kampen till slut? Ni barn eller frun?


    I ert fall verkar barnen "vinna". Du borde flytta innan det slutar som för Anonym (Maya).

    Att förbjuda barnen att komma hem på "mamma-veckan) är helt sjukt!
  • Wed 8 Sep 2021 11:37
    Anonym (Japp) skrev 2021-09-08 11:09:25 följande:
    I ert fall verkar barnen "vinna". Du borde flytta innan det slutar som för Anonym (Maya).

    Att förbjuda barnen att komma hem på "mamma-veckan) är helt sjukt!
    TS vill förstås ha tillbaka mannen som han var när de träffades med alla sina goda sidor. Det kan hon bara få när han är barnfri. Så fort barnen är där så förvandlas han till deras tjänare och blir rasande när inte TS beter sig likadant.

    Sen undrar jag hur det fungerar rent praktiskt med att barnen får komma och gå som de vill. Kan pappan och TS gå ut eller resa bort? Eller måste de ständigt vara hemma ifall barnen kommer och vill passas upp?

    Att säga att barnen ska ringa först är ju inte samma sak som att förbjuda dem att komma. Skulle TS bli särbo så kan hon då fly till sin lägenhet.

    Åtminstone ena barnet är redan nästan vuxet. Ska barnen kunna komma och gå som de vill även sedan de flyttat hemfrån? Säkert enligt denna pappa. Han verkar sjukligt beroende av sina barn. Så ett har flyttat till sin mamma för att det hatar TS och pappan är helt nedbruten av saknad. Skulle inte barnet ändå ha flyttat hemifrån förr eller senare?

    Om han daltar med sina barn nu kommer han att dalta minst lika mycket när de är vuxna, allt för att de ska komma och hälsa på så mycket som möjligt. Pengar till körkort, lägenhet, etc. Skulle de inte komma tillräckligt ofta kommer han att skylla på att TS inte är tillräckligt välkomnande.

    Den som inte kräver att behandlas med respekt kommer inte heller att få det. Sambon är antagligen innerst inne frustrerad över situationen och tar ut det på den svagaste, dvs TS. Så länge TS finner sig i det kommer inget att förändras.
  • Anonym (Japp)
    Wed 8 Sep 2021 12:38
    +1
    Xenia skrev 2021-09-08 11:37:16 följande:

    TS vill förstås ha tillbaka mannen som han var när de träffades med alla sina goda sidor. Det kan hon bara få när han är barnfri. Så fort barnen är där så förvandlas han till deras tjänare och blir rasande när inte TS beter sig likadant.

    Sen undrar jag hur det fungerar rent praktiskt med att barnen får komma och gå som de vill. Kan pappan och TS gå ut eller resa bort? Eller måste de ständigt vara hemma ifall barnen kommer och vill passas upp?

    Att säga att barnen ska ringa först är ju inte samma sak som att förbjuda dem att komma. Skulle TS bli särbo så kan hon då fly till sin lägenhet.

    Åtminstone ena barnet är redan nästan vuxet. Ska barnen kunna komma och gå som de vill även sedan de flyttat hemfrån? Säkert enligt denna pappa. Han verkar sjukligt beroende av sina barn. Så ett har flyttat till sin mamma för att det hatar TS och pappan är helt nedbruten av saknad. Skulle inte barnet ändå ha flyttat hemifrån förr eller senare?

    Om han daltar med sina barn nu kommer han att dalta minst lika mycket när de är vuxna, allt för att de ska komma och hälsa på så mycket som möjligt. Pengar till körkort, lägenhet, etc. Skulle de inte komma tillräckligt ofta kommer han att skylla på att TS inte är tillräckligt välkomnande.

    Den som inte kräver att behandlas med respekt kommer inte heller att få det. Sambon är antagligen innerst inne frustrerad över situationen och tar ut det på den svagaste, dvs TS. Så länge TS finner sig i det kommer inget att förändras.


    Barnen är tillräckligt stora att inte behöva passas. Är det inte okej för dem så kommer de såklart inte om inte pappa är hemma så jag ser inte alls problemet.

    Mina bonusar har alltid fått komma HEM precis när de vill eftersom det som sagt var deras hem. Vuxna nu och bor på egna håll. Har aldrig varit några problem men om jag hade opponerat mig så som ts gjort så hade pappan förmodligen kastat ut mig. Med all rätt.
  • Wed 8 Sep 2021 13:28
    Xenia skrev 2021-09-08 11:37:16 följande:
    TS vill förstås ha tillbaka mannen som han var när de träffades med alla sina goda sidor. Det kan hon bara få när han är barnfri. Så fort barnen är där så förvandlas han till deras tjänare och blir rasande när inte TS beter sig likadant.

    Sen undrar jag hur det fungerar rent praktiskt med att barnen får komma och gå som de vill. Kan pappan och TS gå ut eller resa bort? Eller måste de ständigt vara hemma ifall barnen kommer och vill passas upp?

    Att säga att barnen ska ringa först är ju inte samma sak som att förbjuda dem att komma. Skulle TS bli särbo så kan hon då fly till sin lägenhet.

    Åtminstone ena barnet är redan nästan vuxet. Ska barnen kunna komma och gå som de vill även sedan de flyttat hemfrån? Säkert enligt denna pappa. Han verkar sjukligt beroende av sina barn. Så ett har flyttat till sin mamma för att det hatar TS och pappan är helt nedbruten av saknad. Skulle inte barnet ändå ha flyttat hemifrån förr eller senare?

    Om han daltar med sina barn nu kommer han att dalta minst lika mycket när de är vuxna, allt för att de ska komma och hälsa på så mycket som möjligt. Pengar till körkort, lägenhet, etc. Skulle de inte komma tillräckligt ofta kommer han att skylla på att TS inte är tillräckligt välkomnande.

    Den som inte kräver att behandlas med respekt kommer inte heller att få det. Sambon är antagligen innerst inne frustrerad över situationen och tar ut det på den svagaste, dvs TS. Så länge TS finner sig i det kommer inget att förändras.
    Skulle du alltså ha något att invända mot att din partner lägger pengar på sina vuxna barn? Är du en sådan där typ som anser att partnerns pengar är era, mest dina, i samma stund som ni blivit tillsammans, flyttat ihop eller gift er? Och kanske också att du vet lite bättre vad de ska användas på och inte? Partner-manager? 

    Usch.

    Våra numera utflyttade vuxna barn fick definitivt komma och gå som de ville när de bodde hemma. Vi var rörande överens om det min man och jag, och ingen av oss hade någonsin velat ha en partner med en annan inställning heller. Särskilt inte en som måste bestämma till och med över matvanor för att känna sig viktig och som traktar efter pengar den inte varit med att tjäna. 

    Kvinnor som resonerar som du brukar tycka att männen är barnens tjänare oavsett om det bara rör sig om helt vanligt föräldraengagemang och anledningen till att ni tycker så brukar vara att ni vill att männen ska betjäna endast er. 
    Shit for brains k + E
  • Wed 8 Sep 2021 18:12
    Anonym (Star2) skrev 2021-09-08 09:39:46 följande:

    Det är inte så lätt att bara gå genom dörren när han säger att jag ska gå! Jag har 2 veckors uppsägningstid på min lght, samt alla mina saker där som jag inte vet vart jag ska ta med mig. Men du har rätt; jag borde bara ta med det viktigaste och dra först till någon vän i 2 veckor. Sedan hämta allt och flytta efter 2 veckor när min hyresgäst är borta. 

    Hans största rädsla innan var att jag skulle flytta och lämna honom, så han fick riktig panik när jag lämnade huset och drog. Nu har han märkt att jag inte bara "drar" längre, utan vill vara kvar, eftersom jag inte orkar mer drama och att fly hela tiden. Därför hotar han!
    Han säger dessutom att han aldrig mer kommer jaga mig om jag drar, utan han kommer må bättre än någonsin och hitta en normal och bra kvinna istället.

    Detta säger han såklart när han är arg, men det ligger kvar i mig ändå såklart.


    Jag förstår att det inte är så lätt.
    Men,som du skriver,har du möjlighet att få bo hos en vän tills du får din lägenhet så kan du åtminstone få komma bort ett tag.

    Det är just det här jag menar med kontrollbehov. Och härskarteknik.
    Han vet att du inte kommer att göra som han säger utan stanna kvar.
    Därför hotar han med att visa dig dörren.
    Och att han kommer att träffa någon som är mycket bättre.
    För att få dig att stanna kvar.
    Men vet du,jag tror inte att han kommer att lyckas hålla någon kvinna kvar om han beter sig så som han gör mot dig nu.
    Inta många,om ens någon,skulle orka med att stanna kvar hos en sådan man.
    Du däremot har alla chanser att träffa någon som skulle behandla dig bra och som inte heller har barn sen tidigare.
    Du förtjänar bättre än så här.
  • Wed 8 Sep 2021 18:29
    Anonym (Maya) skrev 2021-09-08 11:01:49 följande:
    De är skilda idag och han har inte sett sina barn på över 10 år. Så ingen?

    Jag tycker inte man kan komma in i en familj och ha massa åsikter kring barn och deras relation med sina föräldrar. Var särbo eller träffa någon som inte har barn!
    Men flyttar man ihop så måste man ju ändå få ha lite att säga till om vad gäller reglerna i huset.
    Annars är man ju bara en gäst och inte sambo.

    Att vara särbo är uppenbarligen inget alternativ för TS sambo.
    Så då återstår för TS att flytta. Vilket jag inte tror skulle vara någon förlust för henne.
Svar på tråden Känns som att vi nått botten!