Vad kan vi män göra åt mäns våld mot kvinnor?

I läroplanen för skola står ingenting om det du påstår
Vem har pratat om läroplanen?
 
"...kan inte sätta det i samband med misshandlade kvinnor."
Handlade inlägget jag svarade på om misshandlade kvinnor? 

Hela tråden handlar om vad man kan göra för att minska mäns våld mot kvinnor, genus i skolmiljö är en sån förebyggande åtgärd. Du dissar hela genusvetenskapen med motiveringen att din frihet inskränkts om någon väljer sig att ta den friheten att kalla sig för ett kön du inte anser denne tillhöra hela konversationen om hbtq verkar vara ett sidospår som du hakat upp dig på. Om man nu vänder på det, varför ska man tvingas in i ett kön man inte anser sig tillhöra?

Här är ett exempel (från nätet)på hur genus spelar roll och har betydelse för problemställningen i ts 

Det finns en tendens hos förskolans personal att prata om flickor och pojkar på ett könsstigmatiserande sätt. Till exempel när en pedagog beskriver en situation som varit osedvanligt stökig säger hon eller han kanske att ?pojkar är så stökiga?. Men är det verkligen pojkarna som är stökiga? Kan det lika gärna vara så att det just i den situationen var några pojkar som var stökiga? I det här fallet skulle det inte heller vara rätt att säga att ?barnen var stökiga?, då detta skulle vara stigmatiserande för alla barn. Kanske är det så att vi här måste säga att Olle, Kalle och Maria var stökiga, för att dels 

1 Svaleryd, Kajsa. (2003) 

visa på att det inte var vilka barn som helst och dels visa på att det inte har med kön att göra. ?Stöket? var situationsbetingat eller möjligen beroende av vissa enskilda individers beteende. 

Här är ett exempel (från nätet)på hur genus spelar roll och har betydelse för problemställningen i ts 

Det finns en tendens hos förskolans personal att prata om flickor och pojkar på ett könsstigmatiserande sätt. Till exempel när en pedagog beskriver en situation som varit osedvanligt stökig säger hon eller han kanske att ?pojkar är så stökiga?. Men är det verkligen pojkarna som är stökiga? Kan det lika gärna vara så att det just i den situationen var några pojkar som var stökiga? I det här fallet skulle det inte heller vara rätt att säga att ?barnen var stökiga?, då detta skulle vara stigmatiserande för alla barn. Kanske är det så att vi här måste säga att Olle, Kalle och Maria var stökiga, för att dels 

1 Svaleryd, Kajsa. (2003) 

visa på att det inte var vilka barn som helst och dels visa på att det inte har med kön att göra. ?Stöket? var situationsbetingat eller möjligen beroende av vissa enskilda individers beteende. Med genusglasögonen på näsan kanske vi också kan se att det här inte var något vanligt ?pojkars stök?. När Olle och Kalle började reta och putta på Maria kom en pedagog och avslutade det hela med att för Maria berätta att det är så här pojkar är, de brukar busa med flickor de tycker om. Denna föreställning om pojkar är inte ovanlig och den kan med dessa ord också vara början på den normaliseringsprocess2 som innebär att pojkar och män anser sig ha större rättigheter än flickor och kvinnor.

Genusvetare skiljer på biologiskt kön och socialt kön (genus). Statistiken visar att männen står för det mesta av våldet (mot kvinnor och män). Ingen har hittills kunnat ge en enda logisk förklaring till varför män som biologiskt kön skulle vara mer våldsbenägna. 

Av liknande anledning jag uppmanar folk att sluta prata i termer "män slår kvinnor" 

Genusvetare skiljer på biologiskt kön och socialt kön (genus). Statistiken visar att männen står för det mesta av våldet (mot kvinnor och män). Ingen har hittills kunnat ge en enda logisk förklaring till varför män som biologiskt kön skulle vara mer våldsbenägna. Slutsatsen blir att våldet har med det sociala könet att göra. Mäns våld mot kvinnor kan likväl ses som ett försök att återupprätta vad som upplevs som ett förlorat maktövertag. Kvinnor har relativt nyligen fått samma rättigheter som män, exempelvis rösträtt 1921. 1864 blev det kriminellt att slå sin hustru. Och vi fick sen vänta ända till 1962, då Sverige fick som första land i världen en lag som förbjöd våldtäkt inom äktenskapet. På många platser i världen har kvinnor nästan inga rättigheter alls. I Afghanistan får inte längre flickor fyllda 12 år gå i skolan och barnäktenskapen ökar. I Sverige finns forfarande osakliga löneskillnader. Könsmaktsordningen eller patriarkatet innebär att män åtnjuter fler rättigheter än kvinnor bara för att de är män. 

Maskulinitetsnormerna i samhället säger bland annat att en man skall vara stark, handlingskraftig och framgångsrik. Som man skall man prestera och konkurrera och jämföra sig med andra män och det är uppenbart att även utnyttjande av våld ingår i maskulinitetskonstruktionerna.

Mäns våld mot kvinnor bör minska om män dels erkänner kvinnors lika värde och dels inte identifierar sig med ett socialt kön förknippat med våld, det vill säga traditionell manlighet.

Och ja, det vore befriande för de flesta att slippa snäva könsroller.

Genusvetare skiljer på biologiskt kön och socialt kön (genus). Statistiken visar att männen står för det mesta av våldet (mot kvinnor och män). Ingen har hittills kunnat ge en enda logisk förklaring till varför män som biologiskt kön skulle vara mer våldsbenägna. Slutsatsen blir att våldet har med det sociala könet att göra. Mäns våld mot kvinnor kan likväl ses som ett försök att återupprätta vad som upplevs som ett förlorat maktövertag. Kvinnor har relativt nyligen fått samma rättigheter som män, exempelvis rösträtt 1921. 1864 blev det kriminellt att slå sin hustru. Och vi fick sen vänta ända till 1962, då Sverige fick som första land i världen en lag som förbjöd våldtäkt inom äktenskapet. På många platser i världen har kvinnor nästan inga rättigheter alls. I Afghanistan får inte längre flickor fyllda 12 år gå i skolan och barnäktenskapen ökar. I Sverige finns forfarande osakliga löneskillnader. Könsmaktsordningen eller patriarkatet innebär att män åtnjuter fler rättigheter än kvinnor bara för att de är män. 

Maskulinitetsnormerna i samhället säger bland annat att en man skall vara stark, handlingskraftig och framgångsrik. Som man skall man prestera och konkurrera och jämföra sig med andra män och det är uppenbart att även utnyttjande av våld ingår i maskulinitetskonstruktionerna.

Mäns våld mot kvinnor bör minska om män dels erkänner kvinnors lika värde och dels inte identifierar sig med ett socialt kön förknippat med våld, det vill säga traditionell manlighet.

Och ja, det vore befriande för de flesta att slippa snäva könsroller.

Det bör du inte göra, eftersom det är felaktigt och för att det inte främjar arbetet med att motverka mäns våld mot kvinnor och män. 

Hört talas om Testosteron?
Har du hört talas om "krigargenen" som finns hos män i första hand?
Problemen uppstår när man avfärdar biologin helt och bara vill använda sociala kön som förklaringsmodell.

Genusvetarnas modell är förkastlig och döljer snarare än lyfter fram hur vi kan angripa problemet. Denna modell är normativ, har byggt upp en begreppsvärld som syftar till att vara svår att angripa.
Inte för att den är rätt utan för att den har en drös med referenser/"bevis" till sig själv. "Typ" Taurus står i Saturnus Tangent och därför kommer du möta en mystisk man en kväll denna vecka.

Förklaringen till våldet finns i biologin OCH i kultur.
Sedan vet vi att kvinnor har varit en andra klassens medborgare vilket vi tack och lov arbetar med och vi har kommit väldigt långt.
Men, begångna orättvisor skall inte användas för att "vrida klockan rätt", att som många vill ge kvinnor fördelar gentemot männen.
Men många är så tacksamma över sin offerkofta.

Vi har nämnt löneskillnaderna mellan män och kvinnor; de finns men förklaringen är inte enbart kön. Det handlar om individer och deras preferenser där kvinnor oftare väljer vårdyrken med sämre betalt, har färre yrkesverksamma år då de stannar hemma med barnen och så vidare. Allt detta finns vetenskapligt bevisat enligt vetenskapliga metoden. Innan någon säger könsmakt så googla "jämställdhetsparadoxen".
Är du för bekväm för att googla så diskvalificerar du dig

fof.se/artikel/2017/2/skyll-inte-valdet-pa-testosteronet/

Sen är det absolut så att traditionellt kvinnliga uppgifter, så som att vårda gamla och barn, forfarande värderas lägre än traditionellt manliga uppgifter, vilket innebär att vårdyrken är låglöneyrken. Detta bekräftar könsmaktsordningens existens.