Har du haft medelålderskris?

Fyller snart 40. Undrar vart tiden sprang iväh. Känns som jag är medelålders och mer nära döden nu. Det ger mig enorm ångest, att ens liv inte är hur långt som helst. Så tänkte jag inte när jag var 30!

Ja, när jag skulle fylla 40, och sen när jag skulle fylla 50.
Det finns många som vill tala om för män i min ålder vad dåliga vi är. Att vi blir sämre med åldern.

Hade det en del när jag var runt 45. Fick det lite igen för några månader sen när min mamma gick bort och jag var tvungen att gå in farsan på något boende. Det var samma som medelålderskris men man kan kanske inte kalla det medelålderskris längre. Är ju 55 nu.

Jag väntade nu till 50.

Fast det är nog lite nära-katastrofenkris också.

Vill köpa mark som bara är min och börja odla.
Skaffa höns och så.

För jag tror skiten träffar fläkten inom min livstid och då vore det bra med lite beredskap.

Anledningen att jag skapade tråden var för att jag stod i hissen nyss och tänkte, vad annorlunda ens liv är nu mot bara 10 år sedan eller så.

Båda föräldrar är borta. Även vänner som trillat av pinn. Bor ej i hemstaden. Känns som tiden går snabbt.

Lite så, inte riktigt hänga med i svängarna, förändringarna i livets gång.

Nej, faktiskt inte. Antagligen för att det hänt så mycket hela tiden, så jag har inte haft tid att fundera på min ålder eller meningen med livet.

Äh åldern är bara en siffra. Fyllde 40 nu i mars och har inte någon kris, men jag är väldigt nöjd med hur mitt liv ser ut just nu. Jag är mycket mer tillfreds med livet nu än vad jag var runt 25-30 års åldern. Passa på och lev livet medan du har hälsan i behåll istället för att gräma dig över något du ändå inte kan påverka.

Nej, det har jag inte.

Vad är det som ger dig ångest? Hur ser ditt liv ut? Är det bara att du känner dig gammal eller känner du att du inte uppnått det du hade tänkt vid den här åldern?? Man är inte äldre än vad man gör sig egentligen?

Jag fick en kris när båda mina föräldrar gick bort på samma år samtidigt som min enda bror flyttade 50 mil bort.
Båda barnen hade också lämnat boet så jag tappade fotfästet där ett tag.
Allt detta hände precis innan jag fyllde 50.
Det tog ett år av grubblerier innan jag landade igen.
Nu är jag 55 och mår så bra och njuter av livet igen.