Anonym (Förskollärare) skrev 2022-09-26 17:10:51 följande:
Välling i sig ger inte övervikt, inte mer än något annat så länge det är en osötad välling..o det är väl de flesta numera ?
Välling är inte heller någon dålig mat..det är flytande gröt..men att dricka den ur en nappflaska är inte lika bra..det blir lätt en tröst istället för mat, det är enkelt o mysigt att suga på nappen..o framför allt ska man ju inte dricka den ur nappflaska innan man ska sova ..det är allt för lätt att man somnar utan att borsta tänderna då ..att suga på nappen o dricka den varma vällingen är sövande
Om det är vällingen i sig som hon vill ha för att hon gillar smaken så skulle jag istället erbjuda den i en mugg eller i en tallrik, då får hon sin välling men det blir en lite mer måltidsituation du sitter inte i soffan o myser när du äter din välling i en tallrik eller dricker ur en vanlig mugg ( alltså ingen spillfri pipmugg?) utan du sitter vid matbordet ?
på en skola jag jobbade på fick barnen mannagrynsvälling till frukost en dag i veckan i djup tallrik , då kunde de ta lite russin i också ( nej, det är inte nyttigt eller bra för tänderna..men detta är ca 15 år sedan..o barnen borstade tänderna efteråt ) ,detta var väldigt populärt bland barnen och flera av dem som bara hade morgonfritids vid behov..de valde själva om de åt hemma eller kom till fritids för frukost valde att gå upp lite tidigare för att hinna till frukosten den dagen det var välling..
Det var sonens mysstund på morgonen. Med en morgonpigg liten knatte, så var det inte läge för föräldrarna att sätta barnet vid matbordet och äta välling ur en tallrik. Däremot så var jag så väldigt tacksam för att, när sonen vaknade pigg som en lärka klockan 5 på morgonen och lite hungrig, kunna värma en flaska välling och krypa ner i soffan. Även ett sätt för sonen att varva ner inför natten.
Vi har för övrigt varit "dåliga" på att sitta vid matbordet, vi satt hellre i soffan och åt.
De klagade på att sonen inte ville äta frukost, för att han hade fått välling. Men då frågade jag om jag skulle sonen vara hungrig i nästan tre timmar istället (för det hade varit samma sak om han åt gröt eller en smörgås). Det tyckte de självklart inte.
Däremot fick han aldrig välling som tröst, utan det var tidigt på morgonen och innan han somnade på kvällen. Och under hans matstrejkperioder och när han var sjuk