Här kan vi fortsätta diskutera Anna Wahlgrens tryckpress och hennes övriga metoder.

Även om jag inte är med i dialogen här så bara måste jag appropå det upprepa att det ju kan vara frestande att tänka att man vill göra barnet tryggt genom att visa att det inte finns något farligt. Men det är en tankevurpa att tro att man kan visa de tgenom att inte svara med närhet. Ett spädbarn kan inte dra slutsatser utifrån vad en förälder gör i ett annat rum. Kan inte dra slutsatsen att om mamma och pappa inte kommer så betyder det att allt är lugnt. Tvärtom så är det högst olämpligt att fungera på det sättet att om ingen vuxen kommer när jag ropar betyder det att allt är lugnt. När det gör ont, när jag är rädd, när jag är hungrig, när jag behöver samspel och ropar då kommer ingen - aha det betyder att jag är trygg, att det inte gör något att jag är rädd/hungrig/har ont/vill vara nära. Barn signallerar behov, svarar ingen kan det betyda att man är övergiven. Det innebär döden för ett spädbarn, då ropar man högre så att någon kan komma till ens räddning. Kommer det aldrig någon ger man till slut upp. Har man föräldrar som svarar ibland och ignorerar ibland blir det svårt att komma underfund med hur det fungerar och vad man kan lita på och inte.