Skulle ni gjort abort eller behållit barnet?

Hejsan.
Jag hade behållt barnet.
Blev själv gravid för första gången när jag var 18, och har aldrig ångrat en sekund att jag behöll mitt barn.

Men ni måste ju bestämma själva vad som känns rätt för er. Men tar ni steget att flytta ihop så kanske steget att skaffa barn inte finns så långt borta.
Lycka till!!

Hejsan.
Jag hade behållt barnet.
Blev själv gravid för första gången när jag var 18, och har aldrig ångrat en sekund att jag behöll mitt barn.

Men ni måste ju bestämma själva vad som känns rätt för er. Men tar ni steget att flytta ihop så kanske steget att skaffa barn inte finns så långt borta.
Lycka till!!

vi hade varit tillsammans tre månader när vi blev gravida, vi bor fortfarande ihop och Erik fyller ett år imorgon...
Känn efter vad du vill. Vill DU ha barn nu?? Förhållanden kan spricka oavsett, men jag tror det kan vara tärande att gå igenom en abort och försöka fortsätta tilsammans efter det..

Jag hamnade i samma sits som du... nykär och blev gravid ganska snabbt. Definitivt inte planerat. Men vi behöll barnet - hon är 3 nu - och vi är en komplett familj Det blev jättebra. Klart att jag funderade fram och tillbaks men jag kunde inte helt enkelt.

Ja du måste förstås välja själv. Tänkte bara berätta hur det var för mig när jag var i liknande situation i böjan av hösten. Kanske kan det ge dig någon ledtråd till hur Du vill göra.

Jag är 33 och blev gravid med min sambo efter att vi varit tillsammans ca 7 månader, vi "visste" att det var vi, men hade tänkt som ni att vi först vill hinna göra lite saker ihop plus att vi hade fullt upp med våra jobb. Precis flyttat ihop osv. Efter en liten kris bestämde vi att behålla barnet. Framförallt för att vi (mest jag) kände att jag inte kunde göra abort när jag var 33 år och inte kunde veta hur det skulle kunna gå sedan, jag orode mig tex för att bli för gammal för att få barn om det skulle ta lång tid innan jag blev gravid igen, tänkte på om det skulle bli något fel och om jag skulle ångra mig i sa fall, vi var dessutom "säkra" på vårt förhållandeosv. Vi gick också till abortrådgivning fast eg. hade vi bestämt oss innerst inne redan innan. Hon hjälpte oss i alla fall att ta beslutet att behålla barnet. Vilket var väldigt skönt. Då föll bitarna på plats! (Kan jag rekommendera.)

Nu blev det så att jag i v 13 fick missfall. Så nu får vi i alla fall en chans att lära känna varandra bättre och hinna göra saker i hop. Mest var det sorg, men även inslag av lättnad faktiskt. Vi kommer dock att försöka igen i sommar.

Lycka till med ditt beslut! Det är inte lätt, men försök följa era hjärtan!

jag hade behållit det. men nu är inte jag du.mitt barn blev till efter 3 mån. jag har fortfarande samma karl efter 13 år,och 2 barn till.tänk och åter tänk är mitt råd.

Jag blev gravid 2 månader efter jag o min sambo träffades..vi behöll barnet men det var verkligen inget vi beslutade över en kafferast.
Men vi ångrar inte en sekund av det beslutet.

Idag har vi en son på 2,5 år som verkligen förgyller våra dagar. Har svårt att minnas vad man gjorde innan han föddes?
Vi har åxo fått en till son som är 10 veckor.

Har du bestämt ännu hur ni ska göra? Var ju ett tag sen inlägget skrevs såg jag just..

Hej. Jag skulle ha behållit det utan större funderingar. Hade känt mina barns far i 2 veckor när jag blev gravid. man växer in i förhållandet och föräldrarollen. Visst är det att föredra att man ska känna varandra bättre men det blir inte alltid så. Vad känner du för barnet i magen ? Jag har alltid fått så starka moderskänslor direkt, en slags samhörighet som fått mig att så självklart veta hur jag skulle göra. Lycka till!

Hej...
TS här...usch, jag vet inte...har plötsligt fått kalla fötter och vet inte om min kille är rätt egentligen... vi var precis på vår första resa ihop och jag blev besviken, det blev inte som jag hoppats, jag blev irriterad på honom flera gånger och tyckte han var tråkig, tyst mm... Om jag säger så här- om jag vann 10 miljoner kronor på Lotto så skulle jag nog strunta i alltihop och bara åka ut och resa! Men jag vet inte om det är ett sätt att fly från allt, någon gång måste jag ju ta ansvar, våga binda mig och våga skaffa barn... jag vet bara inte om det här verkligen är rätt person och jag vill inte bli ensamstående mamma och jag vill nog inte göra abort...jag vet med andra ord varken ut eller in längre... har inte så mkt tid på oss nu, är i v.10

Din kille kan ju få vårdnaden om barnet om han vill behålla det. Jag menar om du inte vill bli ensamstående mamma eller göra abort.