• Anonym (ont)

    ont av längtan efter honom....

    Jag längtar så efter den man jag var otrogen med. Jag känner inte alls någon kärlek för min man...vilket han vet. Dock tror jag att jag skulle kunna bli lycklig med honom men inte vara kärleks lycklig...
    Jag kan inte tänka annat än på den andra mannen...jag längtar efter honom. Skulle jag bara se honom så skulle en hel del av min smärta försvinna.. men min sambo tog min mobil för att jag inte skulle kunna kontakta den andra mannen. Jag gav den frivilligt till honom för att kunna ge min sambo och mig en ärlig chans. Men det är så svårt...jag vill så ha den andra mannen...jag längtar efter honom...vill höra hans röst...men jag lovat att inte ringa eller ha kontakt med honom. Fan det känns som om jag skulle vilja krypa ur mitt eget skinn...min kropp gör så ont...mitt hjärta verkar som om det blöder av längtan..jag vill känna hans armar runt mig och höra honom viska mitt namn.
    Jag undanber er spydiska eller kommentarer om hur hemsk jag är...har hört dem alla...ville bara skriva av mig...för jag håller på och dör. Skulle så vilja dricka mig full för att slippa känna mer av denna känslan...vill ha honom här brevid mig. men det går inte...jag saknar honom...saknar hans närvaro, hans blick...

  • Svar på tråden ont av längtan efter honom....
  • mammas skatt

    Det du behöver fråga dig är om DU vill leva i denna relationen.. Han vet om det, men vill stanna då återstår bara vad DU vill och jag tycker det är rätt uppenbart.. Men ställ dig även frågan: om det inte funkar med denna mannen (för det kan ju även vara en dröm bild du målat upp för dig själv) vill du fortfarande inte vara med din man då?

  • Anonym (ont)

    Precis...man orkar inte. Jag försökte säga det till honom i förra hösten när jag kände att nu orkar jag inte mer. (är deprimerad)...jag sa det till honom att jagorkar inte med hushållet, barnen och studierna..jag orkar inte. Hans kommentar var " det skall alltid handla om dig"...F*N ...jag är fortfarande så arg och besviken för allt under årens lopp...jag vet inte om det överskuggar hur jag egentligen känner för min sambo eller..men jag vet att det räcker. Han säger att han skall ändra sig...han skall ta mera ansvar med barnen ..men han skall göra det för att han SKALL inte för att jag inte orkar...menar...jag har så svårt att tro att han kommer att göra det. Han har svårt att lita på mig...är ju besviken och sårad för att jag var otrogen.

  • Anonym (ont)

    Jag vet inte om det bara kan vara så att vill ut från detta förhållandet med min sambo...jag vet inte..det enda jag vet är att jag saknar den här andra mannen och att jag inte tänker på min sambo på ett kärleksfullt sätt. Sedan om min sambo ochjag skulle hitta tillbaka till varandra om vi skulle skiljas skulle vara toppen men inget jag räknar med nu...
    Jag skulle så vilja testa att vara separerad men det är så jobbigt för barnen...AAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHH....jag blir galen...jag måste försöka med min sambo men mina tankar är hela tiden hos den här andra mannen. I allt jag gör så är mina tankar hos den andra mannen

  • Anonym (hmm)

    Men jag tycker att du kan fråga honom om han inte alls har minsta lilla förståelse för varför du varit otrogen....
    Nånting måste man ju förstå... Där med inte sagt att man måste acceptera de eller förlåta det...
    Alla behöver vi känna oss älskade och uppmärksammade....
    Är absolut inte för otrohet.. men ibland händer de ju bara och detta pga ett dåligt förhållande oftast

  • Anonym (?)

    Men gumman du MÅSTE tänka på dig själv! Du kan inte ha det så här i längden. Om jag vore din bästa väninna skulle jag se det glasklart att du behövde leva ensam.

    Kan du inte leva själv ett tag och slopa allt vad män heter, bara för att reda ut dina egna tankar.

  • Anonym (ont)

    Min sambo kan mycket väl förstå varför jag var otrogen...han är inte så besviken över det för han förstår mig. Han ursäktar inte mitt beteende och det gör inte jag heller men det som sårat honom mest är att jaginte varit ärlig. Jooo...jag skulle behöva en kram...en stor bamse kram som skulle ta bort all smärta och alla hemska jobbigakänslor.
    Om jag verkligen älskade min sambo såskulle jag väl aldrig ha varit otrogen emot honom...det vet jag...men jag har alltså gått och velat vara singel. Jag flörtade med den andra mannen förjag ville det..jag ville att han skulle röramig...jag vill att han skall se mig...jag vill att han skall vara nära mig.

  • Anonym (?)

    Vaa! hur angelägen verkar han då om det inte bekommer honom att du har varit otrogen!!!! Hade han verkligen älskat dig så hade han väl varit jätteledsen???!!!

  • Anonym (ont)

    JOoo...Anonym (?) det skulle jag verkligen behöva...vara ensam ett tag för att verkligen reda ut vad jag behöver...men problemetär att jag är deprimerad...men jag känner att så fort min sambo är borta på jobb eller ur lägenheten och jag skall ta hand om allt själv så ärjaginte lika irriterad eller arg...för lämnas det något på diskbänken så är det mitt fel...då får jag själv ta hand om det. Men är han hemma och inte gör något så ...gggrr...Det enda jag tänker på är den här andra mannen...hur han fårmig att känna...jag har varithemma hos honom och han är inte för pedant men han harinte svårt för attstäda...han vill vara nära mig och jag känner att jag vill ha honom nära mig också.

  • Anonym (?)

    oj läste lite fort, att han visst var ledsen för att du inte varit ärlig men... det har du ju du har ju berättat.

Svar på tråden ont av längtan efter honom....