Är jag ensam om detta?

lampfot,

Var någonstans har du fått för dig att kvinnor per automatik "vill oftast vara hemma mer med barnen än män"? Bara för att du inte vill vara hemma med ditt/dina barn så innebär det inte att alla män är precis likadana.

Visst blir det problem för företag när anställda skaffar barn, men det är sådant som hör till. Det verkar tyvärr som om du har samma inställning som det företag min fru jobbar på, de har inget kollektivavtal, genomsnittsåldern på de anställda är ca 22-25 år och de har på kort tid sagt upp fyra tjejer som antingen blivit gravida eller som varit föräldralediga. Skaffar man barn så är man ju bara en belastning, eller hur?

Nu är det ju ändå så att man är två om att skaffa barn, men konstigt nog så verkar en del män nöjda med att deras bidrag till sina barn är lite papperspengar, medans allt det där andra som kärlek, trygghet, närhet, tröst, omvårdnad, utveckling och annat som bidrar till barnets utveckling och uppväxt med nöje överlåts till mamman.

Om män la ner lika mycket tid på sina barn som de gör på att ursäkta och försvara sin frånvaro så skulle nog samhället se lite annorlunda ut..

Jag föredrar starkt att skapa en grundläggande relation till mina barn än att satsa på en karriär. I mitt manus för papparollen står det så. Jag ser att andra har andra manus för sin papparoll. Det hela handlar ju om vad man prioriterar i livet. Varför skaffa barn om man inte är redo att skapa en djup relation till dem från början?

>Var någonstans har du fått för dig att kvinnor per automatik

är du blind?

ta och läs lite här på FL och jämför andelen män och kvinnor. verkligheten är inte så svår och tyda va?

lampfot,

Jag är inte särskilt blind, nej. Med andra ord återstår frågan (fast jag förfinar och förtydligar den lite):
Var någonstans har du fått för dig att kvinnor hellre stannar hemma med - exempelvis - magsjuka barn än gör karriär? För det är väl så du menar att det är, VABar man så blir det ingen karriär.

blåfläck,

Vissa pappor anser att man kan köpa sig till den relationen. Jobba hårt och dra in mycket pengar så kommer det automatiskt. Eller nåt. De inser tydligen inte att man måste jobba precis lika hårt på sin relation till sina barn som man måste göra för sin karriär. Alltså verkar det som om de väljer bort barnen.

>Var någonstans har du fått för dig att kvinnor hellre
>stannar hemma med - exempelvis - magsjuka barn än gör karriär?

Kvinnor är mer intresserade av barn jämfört med män

vad är din förklaring till varför det är så mycket kvinnor på denna sajt jämfört med män?

>Eller nåt. De inser tydligen inte att man måste jobba precis
>lika hårt på sin relation till sina barn som man måste göra
>för sin karriär. Alltså verkar det som om de väljer bort barnen.

Det är så vi är skapta, förr så var det mannen som var ute och jagade medan kvinna skötte barnen. idag har vi män drifter som gör att vi vill jaga "pengar" för att kvinnan skall kunna sköta barnet

Hmmm..... vi män ska "jaga pengar" som vi sedan släpar hem till vår kvinna. Släpar vi hem pengarna för att vår kvinna inte överlever annars eller gör vi det för att stärka vårt ego? Den som har mest när han dör vinner. Den som har finast bil beundras. Den som har stort hus och en välspacklad och vällyft kvinna vinner hög status????
Sedan spelar det ingen roll att du inte känner dina barn, eller?

Jaha, så för att man har något som dinglar mellan benen så blir man per automatik mindre intresserad av barn? JAG är i högsta grad intresserad av MITT barn, såpass intresserad att jag lagt ner ett intresse som jag haft i 12 år för att jag anser att jag inte kan vara både en bra och närvarande pappa och en bra och närvarande thaiboxningstränare. Jag har idag ett bra och hyggligt välbetalt jobb, men letar annat jobb för att slippa åka till jobbet kl 5 på morgonen när pojken sover och komma hem en timma innan läggdags. Men det är klart, det är ju bara jag. Andra anser det viktigare att jaga papperslappar i parti och minut fastän man har så man klarar sig och egentligen inte behöver allt det där lilla extra.

Håller helt med Jahapp. Man kan inte köpa sina barn eller sina barns respekt. Det krävs aningen mer för att vara en bra pappa än att köpa fina och dyra prylar till ungarna. Till syvende och sist skall vi alla tre meter under marken, då är frågan vad vi har mest utbyte av. Monopolpengar eller våra barns respekt och kärlek.

Och vad gäller resonemanget "Det är så vi är skapta". Vi är skapta att bo i grottor och klubba ihjäl varandra med knölpåkar. Men konstigt nog tror jag du skulle protestera lite om jag försökte klubba ihjäl dig med en knölpåk och kanske till och med anse det vara barbariskt..