Gastric Bypass (GBP)

BMI 53:

Jo mer eller mindre så kommer det att försvinna.
Operationen blir för oss vad antabus blir för alkoholisterna.
Alltså om man äter fel som inte kroppen gillar så dumpar man..
Och man äter inte saker som an blir dålig av. Dte är en ren försvarsmekanims...

Så funkar inte jag idag.
Jag mår oftast jättedåligt då jag har ätit allt jag inte ska äta.Kräks,blir lös i magen å får ofta hemska gallstensanfall.Men ändå så äter jag,fast jag tänker varje gång*aldrig mer*

Gå in på viktop.se och läs där..
Finns hur mycket som helst.
Registerar dig och fråga någon i forumet.
Det finns säkert någon som har varit som dig.
Men om du kräks och håller på så då finns det risk att du inte får bli opad just pga ditt förhållande till mat.

Jag har tidigare i denna tråd skrivt om vad som "krävs" för att få en op. Och man får inte ha bullemi eller så..

Jag har inte bulimi,utan spyr då jag får gallstensanfallen.Vad jag menade var att man borde ju kunna sluta äta dumt om man mår dåligt av de.

Jag kanske inte ska skriva mina funderingar här,om denna trpåden e mer för peppning.

Jo men stanna här BMI 53:

Det är lika mycket för dig som oss andra.
Du ska väl åxå peppas?

Men om du har sånna svåra anfall så tycker jag du ska kontakta läkare och få en sån operation.
Den har jag gjort och jag mår i dag utmärkt.

Så vi vill ju även ha dina funderingar här..

Mrs Kaffelatte:Tack.
Kanske skrev jag hårdare än vad jag menade.Blev bara osäker*L*

Jag har varit hos läkare å gjort ett ul-ljud.Men de vill helst att jag ska gå ner lite i vikt innan de gör en gall-op på mig.Jag har all min stoppning på å runt magen.
Jag fick genomgå ett akut snitt förra året,födde barn,å jag fick veta efteråt att de hade haft problem med å veta hur de skulle få ut bebisen.

Vad jag var ute efter i mitt tidigare inlägg var att alla e ju överviktiga av någon anledning.Min e att jag tröstäter å har stort sockerbehov.
Gör jag en op så kommer ju inte tröstätningen å försvinna bara sådär.
Vill bara veta hur ni funderar å gör åt de.

Man måste va psykiskt förberedd innan denna op. Det är som ni säger att sockerbehovet försvinner inte, om hjärnan säger att du vill ha socker tex. efter maten så kan inte magen ta emot det för den är full då blir det typ abstinens och behöver kroppen något sött mellan målen så får du inte plats med maten och det blir olika brister i kroppen. Min man har fått ta B12 sprutor i 6 månader och nu äter han B 12 tabletter. Det är inte bara att genomgå en op. och tro att allt sug försvinner. Som icke op. kan man trycka i sig en chokladkaka när suget sätter in men det kan man inte som op. och den signalen att man är sugen på sött sänder hjärnan ut och hjärnan vet inte att magen är op.

Lycka:

Precis det var nått sånt jag ville komma till.
Men eftersom man oftast blir så dålig av socker och magen är full av annat så på något sätt blir man ju avvänjd som jag i allafalla har fattat det. Visst kommer man fortfarande att ha sug, man opererar ju inte bort själva suget liksom.
Men jag ahr fått för mig att det kan bli såå mycket bättre efter open i allafall. MEn sen beror det ju liksom på HUR motiverad man är att klara det efter open med. Det finns ju folk som inte går ner nästan någonting och de lever ju enbart på godis ect.

Men som Anonym säger kolla på viktop.se.
Mycket kunniga människor på det forumet.

Nudelbumsan:

Ja jag förstår att du blev rädd för det.
Men Jonny väger 320 kilo!!!!
Det gör inte du, du väger ju inte ens hälften av vad han gör.
Ja han riskerar mycket om han opar sig men han riskerar mer om han itne gör det.
Det enda skillnaden är att han drar ut på eländet ännu mer om han inte gör open.
Han går upp ännu mer och blir ännu svårare att operera.

Men det spelar ingen roll vilken operation han ska göra. Om det nu är så en gallstensop, blindtarmsop eller en viktop.

Jag resonerar så här, tror jag försökt förklara det tidigare.
Det är bättre att ta denna viktop nu och sedan kunna göra vanliga operationer utan större risker. Än att behöva göra vanliga operationer i högrisk läge och sedan göra en viktop åxå i högriskläge.
Fattar du??

Ja ja jag förstår att det skräms..
Men ju mer man läser och information man tar in desto mindre rädd blir man.
Det märker jag nu, jag läser/ser allt jag kommer över om dessa operationer och sitter på viktop.se nästan hela tiden.
Visst är jag rädd men samtidigt så har jag bestämt mig. Jag SKA göra detta. En gång för alla ska jag bli av med min övervikt.

Sen får man ju inte ha förstora förhoppningar, då blir man besviken.
Men om jag får bli en 42-44 efter open så är jag mer än nöjd.

Oddsen för att det skulle gå åt skogen är för små för att låta bli att göra detta.

Jo han väger mycket.. Jag har med bestämt mej ska med göra opn.. Å hoppas på att jag oxå blir av med min övervikt så man kan leva ett "normalt" liv.. Jag missade hur mycket han vägde å d var mycket.. Hoppas att han gör opn.. Men den yjejen som hade gjort opn var himla fin... Hon skulle bara fixa till hänget...