För min del var det rätt tufft att sluta. Detta pga att det inte blev något jag valde själv.
Givetvis blev jag av med alla tabletter efter överdosen.
Hela sommaren var ett enda helvete med abstinens. Jag mådde illa, började dricka alkohol oftare, sov allt vad jag kunde för att få tiden att gå, var yr, darrade osv..
Sedan var beroende lika stor del psykiskt.. jag var övertygad om att jag inte skulle klara mig utan dessa tabletter!
Jag åt dom ju inte ens för smärta utan enbart för egna 'påhittade' behov, för att få sova, för att slippa ångest, för att känna ruset...
Så att tvingas möta ångesten och gå igenom den istället för att undvika den är fortfarande en prövning. Det är lätt att ta till andra medel om du tappar det du en gång haft.
Detta gjorde som sagt att jag drack alkohol betydligt mer.. Jag hetsåt.. Jag spenderade pengar jag inte hade..
Jag har lång väg kvar och även om det inte var Tradolanen som förde mig in i 'helvetet', så var det helt klart dessa kemiska substanser som plattade till mig ordentligt.
Hade jag bara hållit mig till Imovane och Atarax hade det kanske varit under mer kontroll eftersom den läkare som skrev ut dessa mediciner hade koll på mängd och så vidare.
Men efter att en läkare på vårdcentralen skrivit ut 100 st Tradolan a'50 gram så var det ju rena jackpot för min del..