Unga som längtar efter barn

Mary; Jo, jag vet. Jag tjatar och tjatar och han säger bara att han inte tänker på det. Jag kommer hjälpa till med att betala räkningar och så men jag kommer självklart inte kunna betala lika mycket eftersom han tjänar 30 000:- / mån och om jag inte räknar med extrajobb kommer jag bara ha 2500:- /mån (studiebidrag och pappapengar). Jag måste självklart också kunna få leva och köpa kläder osv.

Han säger att jag måste ta ett extrajobb. Men tänk om jag inte klarar av att kombinera studier och jobb då? Jag vet att han bara kommer gnälla och ha sig. Grejen är att vi flyttar för att få vara för oss själva. Just nu bor vi med hans mamma och bror och jag tycker det är jobbigt och har sagt att jag funderat på att flytta hem ett tag tills vi får råd att flytta till eget men då säger han bara "ja, men då kan vi lika gärna göra slut på en gång för vi kommer aldrig att träffas!"

Jag är 17 och han fyller 20 om några dagar och självklart har jag inga pengar till en present..
Det går en buss utanför honom ända fram till dörren till mig, 30 minuter. Alfons har även bil så..
Han syftade mer på att han jobbar hela tiden. Han delar med sig med pengar, det gör han, men han kan inte offra sig på något annat sätt. Tanken var att köpa en skitlägenhet och rusta upp den, precis som vi tänker göra nu och jag föreslog att vi kunde köpa en billig lägenhet i södertälje, han har bil så han har det inte jobbigt och jag har då 5 minuter till skolan. Härifrån, hemmifrån eller från sumpan så tar det 1 ½ h precis för att ta sig till skolan och börjar man 8, ja, då måste jag börja åka vid halv 7 och blir tvungen att gå upp 5.30.

Förut bjöd han mig hela tiden, på kläder och allting, och så fort jag fick pengar av mamma eller någon så var jag tvungen att ge dom till honom för allt han har gjort för mig! Då sa jag till honom att han kan faktiskt inte bjuda och sedan begära pengar för det! Så det har han slutat med åtminstonde..

Såg just på Oprah. En kille som skrivit upp exakt allt han gett till sin flickvän, lagade han mat till henne så skrev han upp allt, vad en enda lök kostade! Sedan krävde han henne på pengar, hon vägrade och då gav han henne 10% rabatt för att hon var så ledsen.. HAHA! Sjuka människor..

AngelicaJ, Ingen fara - du är välkommen och självklart är det som du säger! Han VET att jag inte tjänar lika mycket och för mig är det en självklarthet att han måste acceptera och förstå att jag inte har råd att gå på bio fyra gånger i månaden och äta uta varje dag då jag bara har 1050:-/mån. Om han så gärna vill det, då får han bjuda mig men han ska inte komma och klaga på vad jag gör med mina pengar. Jag har rätt dåligt med kläder och jag köper hellre en tröja för 100:- än ser en film på bio än väntar och hyr den eller ännu bättre, laddar ner den.

Mary; Jo. Han är perfekt annars. Han är snygg, trevligt, JÄTTEomtänksam, ÄLSKAR barn mer än allting annat men vi småbråkar rätt mycket och då alltid om pengar. Vi sa att han köper sitt utan att jag lägger mig i och vice versa. Han fick köpa sitt bildljud för flera tusen och jag fick köpa mina kläder men åter igen, tillbaka till ruta ett.

AngelicaJ, Självklart självklart! Det är inte så att jag tänker ge honom 500:- och behålla 2000:- till mig själv utan snarare tvärtom! Sedan ska jag självklart försöka hitta extrajobb men funkar inte det, då vill jag att han ska acceptera och förstå, inte klaga och tro att jag ljuger för att slippa jobba vilket jag nästan är säker på att han kommer göra ifall situationen blir så..

Mary; Ja, iallafall saker som vi tycker är självklara! Jag och alfons skulle gå på stan och helt plötsligt hämtade vi upp två kompisar till honom.. Det är okej tänkte jag men då jag står och provar en jättefin tröja och alfons bara säger "Vi går vidare till nästa affär".. Då Jävlar!! (arg min, vet inte hur man gör..) Visserligen ligger den vägg i vägg men ändå! Det var vi som skulle gå på stan! Aagh!

Liiv, jasså?! :D Klättrar du ofta eller tycker du bara det är kul? :D

AngelicaJ, Ingen aning men hittar du ett recept som du gör och som blir grymt gott, tipsa oss!

Mary: Ja precis, hans kompisar skulle gärna fått följa med till stan och jag skulle sagt ja om alfons frågade men det gjorde han inte utan det var mer "Ja just det ja, vi ska hämta upp F.." och jag ger honom en liten sur min och då börjas det.. "Varför är du så sur för? Du är alltid sur..!"

Mary; Bara ketchup och mjölk?