Vita hem del 6

Fy bubblan - nu har vi också åkt på vinterkräksjukan, eller än så länge vår tvååriga dotter. Stackars henne! Håll tummarna för att inte sonen åker dit också...eller vi vuxna som ska ta hand om henne.

Har inte kunnat somna om, utan är vaken eftersom hon höll på att kvävas av sina spyor första gången. Fy vad rädd jag blev...och hon med. När vi tog henne till toaletten skrek hon "Jag VILL inte spotta mer". Det var hennes ord på vad hon gjorde. Snörpan törpan...vad gör man liksom. Vill att hon ska bli frisk fort. Och nyss ropade sonen, då får man ju hjärtat i halsgropen, men han var "bara" kissnödig.

Det kan bli en skojsig jul det här.

Jag förbannar alla "duktiga" som går och jobbar fast de kräkts kvällen innan eller under natten, eller går tillbaka för tidigit till jobbet.

Tack för att jag fick skriva av mig lite...ska försöka sova lite så där med ett öga öppet.

Läser ikapp lite på morgonkvisten. Tack för alla önskningar om tillfrisknande och att vi inte blir dåliga. Vi får se hur det blir.

Det har varit jobbig natt...har varit vaken nästan hela tiden. Nu på morgonen har jag fått sova lite då maken tagit över. Han hade blixthuvudvärk, migrän, något som också kan vara symptom på VKS. Han ligger nedbäddad nu och har jättestora plågor.

Dottern är jättedålig i magen, men har inte behövt kräkas än igen efter frukosten. *vitpeppar, vitpeppar*

Sonen är frisk hittills. Jag har ätit vitpeppar och mådde sämre när jag vaknade än jag gör nu.

Svärisarna ska komma över med lite mat och ställa på förstukvisten. Vi har inte laddat med frukostbröd och sånt i och med att ingen av oss äter frukost hemma.

Barnen sitter och tittar på teve. Det får bli en sådan förmiddag, sedan får vi se. Gissa om man är lyhörd för varje litet ljud de ger ifrån sig.

(Och liiite orolig är man allt också för de fina, nya vita sofforna)

Någon frågade hur långt vi kommit med pyntandet.

Här har alla julklappar inhandlats, julgranen är klädd, det har pyntats och städats...vi känner i princip färdiga. Inga stora "måsten" kvar förutom att slå in julklapparna.

Inget ont som inte har något gott med sig. På grund av dotterns magsjuka så har vi faktiskt varit hemma alla fyra för första gången på mycket länge.

Hon kräktes ju igår natt och maken låg i flera timmar på morgonen med migrän som brukar vara symptom på VKS. Än så länge har det varit lugnt. Dottern kräktes bara en gång i natt och har lite feber. Varken jag eller sonen har blivit sjuka än *vitpeppar,  vitpeppar*, och makens huvudvärk har nästan gott över.

Han har tagit två semesterdagar nu så det innebär att vi fått lite egentid tillsammans. Mycket matinéer har det förstås blivit, lite enklar julmat och julmusik. Helt enkelt som en litet oförhappat "julfirande" i förväg. Trivs faktiskt, även om vi tassar lite på tå och är rädda att dratta dit på kräkningarna vi med. (Fast vi hoppas lite på att det kan vara en liten förkylning som satt sig i hennes mage. Jag och maken är förkylda och sonen hostig.

Nu ska vi gå och äta frukost. Dottern har inte ätit någonting knappt på två dagar. Hon är trött och medtagen och vill sitta i knäet hela tiden.

När vi ätit ska vi plocka fram lite tomtar och annat bjäfs. Det gör jag helt för barnens skull, inte för min egen som ni förstår. De har nypt i keramiktomtarna i flera dagar nu. Vad gör man inte för sina älsklingar?

Viktorianska julbilder
beasbarnslikheter.blogspot.com/