Vegan?

Jag har blivit sugen ölkorv, det är nog det enda. Och ja, gravlax! Jag grät en halv eftermiddag av ren ångest, jag var så SUGEN! Men gravlax är ju big no no i vilket fall när man är gravid. Annars lever jag lite efter samvetsprincipen och har blivit mer öppen än vad jag var då jag blev veg för 11 år sedan. Jag äter det jag själv kan ta ansvar för att döda. KAN äta fisk mao, men gör det ogärna. Brukar annars vara det enklaste argumentet att ta till när man inte orkar ge sig in i långdragna diskussioner med köttätare som VET att de har rätt. Har lärt mig att käfta mindre, de förstår ändå inte...

ohhh ölkorv ja! mums. lol.

min samvetsprincip tvingar mig att låta bli ALLA djur. äter inte fisk eller skaldjur... men å andra sidan så känner jag inte speciellt mycket empati med just fisk o skaldjur.... men kan ändå inte förmå mig att äta dem. maken gör det dock ibland.

Jag gjorde det inte heller innan jag träffade min sambo för 5 år sedan, men sen vi flyttade ihop händer det då och då eftersom han varit semiveg sedan han gick på högstadiet. Min samvetsprincip har gått från strikt vegan under gymnasiet till en slarvande semivegetarian med ständiga samvetskval. ; ) Men någon köttätare med drömmar om grisfest på Kanarieöarna blir det aldrig av mig! Tji fick alla ni som skakade på huvudet och sa att "jaja, du växer nog upp lilla gumman, välkommen på grillparty när du kommit ur tonårstrotsen"... Ja, för det vet ju alla, förresten, att det enda som går att grilla är flintastek ller en blodig biff? Ååååh, grilla, vad sugen jag blev på grillat, neeej, fy, grillat grönsaksspett, sötpotatis, halloumi... ÅH! (hungrig? jag? näe.) För min del rör kvalen mycket det miljömässiga också - tänk ifall man hade haft råd att handla ALLT ekologiskt och rättvisemärkt! Det gör mig så ledsen, att det skall vara en ekonomisk fråga att kunna äta nyttigt och bra.

Ett av de första tecknen på att jag var gravid var att jag blev tokigt sugen på korv... Typ prickig korv. Vi fick åka och köpa tofukorv som jag "förbjöd" maken att ta av. Lycklig som få var jag när jag fick en skiva på morgonmackan dagen därpå...

Ska kolla det där med järntillskott när jag närmar mig vecka 20. Tack för tipset!

Annars håller jag med er andra. De som tycker att man gör ett val åt sitt barn och TVINGAR det att inte äta kött, de tänker inte på att de också gör val åt sina barn och TVINGAR det att äta kött... Vi har tänkt att låta vårt barn äta mat med mjölk i. Maken tycker ägg med men jag är inte lika inne på det. Detta främst för att det ska kunna dricka eller äta mjölk i framtiden, då man annars lätt blir laktosintolerant (som i princip alla asiater). Då kan ju barnet välja själv i framtiden. Men inget kött, fisk eller fågel. Inte eller godis med gelatin och sånt äckel. Kort sagt, vegankost men med inslag av mjölkprodukter då och då.

Jag har varit vegan i ca 6 år och maken i några år. Nu är jag gravid i vecka 17 och har inte hunnit få så mycket dumma kommentarer ännu, men jag väntar mig att det kommer... Vi ger nog ett ganska påläst och seriöst intryck, barnmorskan sade bara "Jaha, ja det har ni säkert bättre koll på än jag" på inskrivningen.

Fast det är klart att man är lite extra noggrann, även om det kanske delvis har att göra med min personlighet och inte bara kosten. Något år innan vi började försöka bli gravida gjorde jag en blod- och urinanalys hos en läkare och fick mina värden svart på vitt med kommentarer om att allt var mycket bra, järn, B12, kalcium, blodfetter, salter, osv osv... För säkerhets skull, liksom. Och nu när jag är gravid dubbelgarderar jag och äter, utöver bra mat, multivitamin för gravida som bland annat ger hela dagsbehovet av kalcium i separata tabletter på kvällen (har inte kollat om de är veganska och tänker inte göra det heller). Berikar dessutom hembakat bröd, seitanstekar och liknande med mortlade B12-tabletter, eftersom en enda tablett innehåller flera hundra gånger dagsbehovet. Och så tar jag omega 3-tillskott, DHA från alger i vegetabilisk kapsel, för att vara säker på att barnets hjärna får alla möjligheter att utvecklas till sin fulla potential, fast jag tror egentligen att rapsolja i daglig matlagning räcker. Dubbelgardering, som sagt...

Vegansk näringslära på vetenskaplig grund är en bra bok. Jag har också Grön barnmat och Feeding your vegan infant with confidence, men dem har jag ingen riktig uppfattning om ännu.

Nog är det jobbigt att förväxlas med överdrivna hälsoveganer, råkostentusiaster och andra, vars mat lätt blir alltför fiberrik och fettfattig för ett litet barn, och som kanske inte ens ammar. Folk förstår inte att man inte måste vara sådan bara för att man är vegan. När folk utgår från att jag inte ska amma, eftersom mjölk ju är "animaliskt", är nog det som stör mig mest. De kan verkligen inte få in i huvudet att jag låter bli att dricka mjölk eftersom mjölken tillhör kalven (och andra anledningar som har med djurhållning, miljö o s v att göra men i a f), på samma sätt som min mjölk tillhör mitt barn. Om någon band mig, tog mitt barn ifrån mig, mjölkade mig och sålde mjölken skulle jag tycka att det var fel... Jaja. I jämförelse med det är de välmenande "tipsen" om att hampa är en bra proteinkälla och man måste äta massvis med persikor för järnets skull mest något man får möta med ett leende och sedan skratta åt i avskildhet. Återstår att se vilka kommentarer man får när barnet väl är fött, från dagis o s v...

Och ja, jag har också blivit sugen på kött under graviditeten, något jag aldrig är annars. Men men, det är bara att vifta undan det, på samma sätt som man ibland får vifta undan suget efter för mycket godis, och inte tänka på hur motmjudande det där suget är...

Hej Månsken!

Seitanstekarna gör jag själv av bland annat färdigtvättat vetegluten, som kan finnas i vissa hälsokostaffärer. Receptet finns på typ första Google-träffen om man söker på seitan, vi tycker det är bra men det är ju ingen höjdare om man är lite känslig för gluten, kanske...

Nej, hampa är knappast någon bra proteinkälla. Jag mest drev med att folk vägrar inse att pasta, bröd och bönor täcker proteinbehovet alldeles utmärkt utan dyra specialprodukter.

Usch, linfröolja, hihi, jag klarade aldrig av det, det smakar fisk... Jag tror att typ 2 matskedar rapsolja (30 gram fett, och man måste ju ändå tillsätta fett i veganmat) ger lika mycket alfalinolensyra (moderfettsyran i omega 3-gruppen) som en tesked linfröolja. Men om linfröoljan funkar för dig är det ju utmärkt. :)

Anledningen till att jag tar DHA nu under graviditet och amning är för att vissa studier antyder att små barn har svårt att omvandla alfa-linolensyra till DHA samt att även vuxna kan ha svårt att omvandla tillräckligt mycket för att täcka barnets behov i slutet av grav/vid amning. (Den andra omega-3-syran, vars namn jag glömt för tillfället, går dock lättare för kroppen att bilda.) Dock har ingen studie lyckats visa att veganbarn skulle utvecklas sämre mentalt än fiskätande barn.

Jag är faktiskt inte rädd att överdosera, fast jag har ärligt talat inte tänkt så mycket på det. Tabletterna innehåller ju inte mer än dagsbehovet av någonting, upptaget från tabletter är ganska begränsat och dessutom innehåller vegankost bara A-vitamin i form av ofarlig betakaroten och det är väl den som är farlig, om man pratar fettlösliga vitaminer och graviditet. Dessutom ligger gränserna för långsiktig giftighet rejält över dagsbehovet för i princip samtliga vitaminer och mineraler, och många, som t ex B12, blir aldrig skadliga. Det är om man dagligen trycker i sig typ 100 mg järn tillsammans med 1g C-vitaminbrus och andra monsterkurer som det kan börja bli lite skumt... Såvitt jag vet, i a f. Rätta mig gärna om jag har fel! :)

Vad kul att det finns fler vegetarianer/veganer här som är eller har varit gravida!
Jag är vegan och gravid i vecka 13

Har köpt vitaminer och mineraler på hälsokosten, som skulle innehålla allt man behöver få i sig när man är gravid.
Var på inskrivning i fredags, och då hade jag dock lite lågt järnvärde (116), men det beror antagligen på att jag har spytt varje dag fram till denna vecka. För innan jag blev gravid har mina värden alltid varit jättebra.

Både jag och min sambo har varit veganer i många år så vi vet hur vi ska äta för att få i oss allting, så jag är inte orolig.

Hej,
kul att läsa på om diverse tips! jag är inte vegan utan vegetarian men åt rätt veganskt hemma innan jag konstaterade att jag är gravid. Jag kör på Mitt Val Kvinna, som innehåller mindre a-vitamin så att inte värdena blir för höga, samt Niferex eftersom mitt järnvärde sjönk. Har varit blodgivare i många år så utan gravidiet har det inte varit några problem. Älskar Marmite så B-vitaminer får jag gott om.
Sen har jag också "svikit" mina principer och börjat med Mumomega fettsyror, det är av fisk och nattljusolja, som ska vara bra för fostrets hjärna. Läste att det är så otroligt viktigt med DHA så jag tänkte "försäkra" mig om att det inte blir fel.

tror också att det finns mängder av farligare saker att ge sina barn än just vettig vegankost! min sambos bror har två pojkar 4 o 6 år gamla som mår hur bra som helst o de är helt vegan. Men man kan tydligt se hur speedade de blir när de får något med vitt socker i, de är inte vana vid det..

Bra boktips är: "Vegetarian baby & child" av Petra Jackson på Headline förlag, samt "Pregnancy, children and the vegan diet" av Michael Klaper på Gentle World.