• sandiiis

    Osäker, förvirrad, ångest

    Hej.
    Jag är 18 år och fick för ca lite mer än en vecka ett plus.. det kom som en glädje o lättnat, för jag har haft sånna nojjer att jag kanske inte kan bli gravid osv. o det är det jag vill mest i livet ha barn o gifta mig. jag har en pojkvän sen ca 3 månader tillbaka, innan dess har vi träffats i ca 1 år.. jag älskar honom enormt mycket och vi har sagt flera gånger vi vill leva livet ut tillsammans o bilda familj sen tillsammans.

    o nu när detta beskedet kom blev han nog skit rädd och sa jag skulle göra abort, att han inte känner sig redo, och mest att han är rädd att förlora sin ungdom. han säger det finns så mycket han vill göra med mig som inte går om vi får ett barn tillsammans. han är 21, fyller 22 iår. nu har vi bråkat o tillslut sa han att han stöttar mig hur vi än gör, men han vill inte riskera vårt förhållande för ett barn. och ekonomi o sånt OM det skulle ta slut mellan oss, och jag är arbetslös hur ska jag klara mig då fråga han ?

    han har jobb i danmark med bra lön. jag e arbetlös o båda bor hemma. det säger han också han tycker jag ska ha jobb o båda ska flytta hemifrån, o efter det kan vi flytta tillsammans när vi bott själva ett tag.. annars kommer det inte funka, han vill inte chansa.. men han vill leva resten av livet med mig ? vad chansar han då på? inget....

    han prata också med sin bror som fick två barn i hans ålder nu, och det tog slut med hans flickvän. dom hade inte varit tillsammans så länge, dom flytta ihopa direkt hemifrån. men det tjejen va också dum i huvudet hon planerade att bli gravid o hon kom ej överens med deras föräldrar o hon va otrogen o blev gravid med en anna kille under tiden också dom va tillsammans. hans bror kommer stötta oss vad vi än gör med säger han men han tycker man ska känna varandra ngr år o bo tillsammans först o bra ekonomi....

    men jag har en sån ångest. liksom jag ÄR gravid, det trodde jag aldrog jag kunde bli, så ska jag ta bort det? genomgå en lidlig abort? jag e rädd för båda alternativen, jag vill ha ett barn.. jag känner mig mogen att uppfostra ett barn o jag fyller 19 iår snart-.. o han fyller 22.. men jag blir så rädd när dom pratar om att vårt förhållande kommer ta slut o vi inte kommer orka med det o att vi förlorar hela vår ungdonm o tid tillsammans, o ekonomin... jag vill, jag vill, men jag blir så rädd o osäker... tips hjälp stöd tack? känner mig ensam just nu.. skulle behöva ngn i denna sistsen som jag är i som beslöt sig för abort? o dom som inte gjorde det? tack på förhand..

  • Svar på tråden Osäker, förvirrad, ångest
  • sandiiis

    okej men jag är så rädd för alla ska alltid säga alla negativa saker bara, du förlorar din ungdom, du får ingen tid över huvudtaget alls med din partner, kommer inte klara ekonomin, hur ska ni osrka, bostad, allt sånt är allt jag får höra :( jag har sån beslut ångest, ska man behålla ett underbart liv i magen eller ska man döda sin bebis.... det känns så hemskt o jag känner mig stressad, har ingen jag känner jag kan prata med heller, min pojkvän är helt enkel riktad på abort men säger han stödjer mig OM jag inte skulle göra det.... o jag har inte ens ringt en ungdomsmottagniong eller något, hur gör man? var ska man ringa ? till vem? o vad ska man säga?


    grodanboll85 skrev 2008-01-09 14:17:46 följande:
    han bodde hemma jag hade egen lägenhet vi båda var 21 när jag blev gravid å vi va 21 när dottern kom å vi är 22 nu. Förhållandet funkade hur bra som helst när han ahde smält de att han skulle bli pappa. Jag fick vikariatet när jag va i 4 månaden jag får ut lägsta nivå på föräldrarpenningen nu 180kr/dag men tar bara ut 3 dagar i veckan å ska snart börja jobba helger jag får ut ca:1600:- i föräldrarpenning+ 1050kr i barnbidrag varje månad å sambon har fast inkomst. å vi klarar oss hur bra som helst. å vi kan fortfarande göra allt vi vill vi tar med oss dottern dit vi ska sen skaffar vi barnvakt till henne ibland när vi vill ha egen tid för varandra bara=) allt löser sej ska du se=)
  • Veizades

    Ok, ja bara du vet ju va din kile går för.

    Mittt ex sa samma sak en gång när jag TRODDE att jag va gravid, sen när jag väl var det så var det inte långt ifrån att han lämnade oss i sticket eller va man ska säga. Han har också sagt att jag var hans allt oh att han älskar mig. Så det kan vända, jag menar inte att de lbir så bara säger det=)

    Ja man får oerhört mycekt tillbaks av barnen å allt är itne pest å pina. Jag vill bara att du ska höra om de dåliga sidorna också.

    De fick inte jag göra innan jag fick barn, fattade ju självklart att de skulel bli tungt å jobbigt i perioder.:Men inte på det här sättet.

    Sen sliter det väldigt på förhållandet då man inte alls har samma tid för varandra!

  • TwistedSister

    Du får nog fundera på om du vill ha barnet även om du inte kommer vara ihop med den här killen sen. Risken finns ju att du blir ensam med barnet å du måste känna att du klarar det för att behålla. Jag menar ni är unga och har vart ihop i tre månader om jag förstod rätt, det är verkligen ingen lång tid.

  • grodanboll85
    sandiiis skrev 2008-01-09 14:22:00 följande:
    okej men jag är så rädd för alla ska alltid säga alla negativa saker bara, du förlorar din ungdom, du får ingen tid över huvudtaget alls med din partner, kommer inte klara ekonomin, hur ska ni osrka, bostad, allt sånt är allt jag får höra :( jag har sån beslut ångest, ska man behålla ett underbart liv i magen eller ska man döda sin bebis.... det känns så hemskt o jag känner mig stressad, har ingen jag känner jag kan prata med heller, min pojkvän är helt enkel riktad på abort men säger han stödjer mig OM jag inte skulle göra det.... o jag har inte ens ringt en ungdomsmottagniong eller något, hur gör man? var ska man ringa ? till vem? o vad ska man säga?
    du kan alltid ta kontakt med en barnmorska för du får ju fortfarande gå till ungdomsbottagningen har för mej att man får gå dit till man är 20 där kan du prata med en Bm om hur du känner osv dom har tystnadsplikt de du säger till dom stannar hos dom. visst de finns ju både nackdelar men de finns ju så mkt fördelar med ett barn man får så mkt kärlek av ett barn visst de blir tunga å jobbiga dagar med sömnbrist osv men man får se allt de positiva med ett barn å inte allt negativt. Men tänk igenom allt en lr två gånger extra innan du beslutar dej för något=)
  • TwistedSister

    Ska bara tillägga... Har själv gjort en abort som ung. Blev övertalad av pappan till barnet, eller övertalad.. Jag ville ju aldrig det egentligen men jag va så himla kär i han å han sa att han skulle lämna mig annars. Han följde med när jag skulle göra aborten å jag hoppades hela tiden att han skulle ändra sig å säga att jag inte behövde göra det, men det gjorde han inte.

    Blev jättedeprimerad efter abort, hade såna skuldkänslor att jag hade mördat mitt älskade barn, att jag var svag som inte kunde skydda mitt barn mot pappan som inte ville ha det.

    Mådde jättedåligt i nåt år tills jag blev tvångsintagen på psyket å fick hjälp mot min depression. Önskar väl fortfarande egentligen att jag hade känt mig stark nog att ta hand om ett barn själv då.

    Tänk ordentligt innan å gör inte abort om du verkligen inte känner det är rätt för dig. Vad du än bestämmer dig för att göra, se till att du känner dig riktigt säker i ditt beslut.

  • sandiiis

    okej vilken sorts abort gjorde du? gjorde det ont ? och hur går det till...? nej jag vet, det känns inte bra att göra det när jag inte vill det.. men sen vill man ju att allt annat ska funka med för barnets bästa....


    TwistedSister skrev 2008-01-09 14:42:56 följande:
    Ska bara tillägga... Har själv gjort en abort som ung. Blev övertalad av pappan till barnet, eller övertalad.. Jag ville ju aldrig det egentligen men jag va så himla kär i han å han sa att han skulle lämna mig annars. Han följde med när jag skulle göra aborten å jag hoppades hela tiden att han skulle ändra sig å säga att jag inte behövde göra det, men det gjorde han inte.Blev jättedeprimerad efter abort, hade såna skuldkänslor att jag hade mördat mitt älskade barn, att jag var svag som inte kunde skydda mitt barn mot pappan som inte ville ha det.Mådde jättedåligt i nåt år tills jag blev tvångsintagen på psyket å fick hjälp mot min depression. Önskar väl fortfarande egentligen att jag hade känt mig stark nog att ta hand om ett barn själv då. Tänk ordentligt innan å gör inte abort om du verkligen inte känner det är rätt för dig. Vad du än bestämmer dig för att göra, se till att du känner dig riktigt säker i ditt beslut.
  • grodanboll85

    kan tillägga att jag har genomgått både medicinsk abort å en krurgist medincska aborten gör jag aldrig om igen de va hemskt å bara ligga där i sängen å vänta på att dessa värkar skulle börja å att de skulle komma blodklumpar när man kissa en kirugisk abort blir man sövd å känner inget av de som görs. medicinsk abort är så att säga att man framkallar ett missfall.

  • sandiiis

    jag prata nyss med min pojkvän han e så emot det o pressar mig till abort nu :( han tycker inte jag e redo, eller han.o han pratar om var vi ska bo, och han gemför alla hans dåliga exempel folk han känner som fick barn tidigt i ett förhållande att det inte håller o bla bla :( blir ledsen besviken o så otroligt stressad, o känner mig så himla ensam :(


    grodanboll85 skrev 2008-01-09 14:36:57 följande:
    du kan alltid ta kontakt med en barnmorska för du får ju fortfarande gå till ungdomsbottagningen har för mej att man får gå dit till man är 20 där kan du prata med en Bm om hur du känner osv dom har tystnadsplikt de du säger till dom stannar hos dom. visst de finns ju både nackdelar men de finns ju så mkt fördelar med ett barn man får så mkt kärlek av ett barn visst de blir tunga å jobbiga dagar med sömnbrist osv men man får se allt de positiva med ett barn å inte allt negativt. Men tänk igenom allt en lr två gånger extra innan du beslutar dej för något=)
  • sandiiis

    jag prata nyss med min pojkvän han e så emot det o pressar mig till abort nu :( han tycker inte jag e redo, eller han.o han pratar om var vi ska bo, och han gemför alla hans dåliga exempel folk han känner som fick barn tidigt i ett förhållande att det inte håller o bla bla :( blir ledsen besviken o så otroligt stressad, o känner mig så himla ensam :(


    grodanboll85 skrev 2008-01-09 14:36:57 följande:
    du kan alltid ta kontakt med en barnmorska för du får ju fortfarande gå till ungdomsbottagningen har för mej att man får gå dit till man är 20 där kan du prata med en Bm om hur du känner osv dom har tystnadsplikt de du säger till dom stannar hos dom. visst de finns ju både nackdelar men de finns ju så mkt fördelar med ett barn man får så mkt kärlek av ett barn visst de blir tunga å jobbiga dagar med sömnbrist osv men man får se allt de positiva med ett barn å inte allt negativt. Men tänk igenom allt en lr två gånger extra innan du beslutar dej för något=)
  • sandiiis

    okej jag har läst på internet lite om det, och det verkar hemskt, man ska ta massa tabletter o få ont o blöda massa i bgr veckor, o bli sövd o massa... jag är liv rädd för att bli sövd o rädd för sprutor. också blöder man mycke o länge efter åt ? o jag är inte van vid att använda binda.... de äända min pojkvän säger e att det skulle gå hur bra som hellst. jag har en liten valp just nu som jag inte kan lämna själv har inte vant den vid det ännu.. o tiden tickar på.... nöd rop på hjälp :(


    grodanboll85 skrev 2008-01-09 15:26:09 följande:
    kan tillägga att jag har genomgått både medicinsk abort å en krurgist medincska aborten gör jag aldrig om igen de va hemskt å bara ligga där i sängen å vänta på att dessa värkar skulle börja å att de skulle komma blodklumpar när man kissa en kirugisk abort blir man sövd å känner inget av de som görs. medicinsk abort är så att säga att man framkallar ett missfall.
Svar på tråden Osäker, förvirrad, ångest