Osäker, förvirrad, ångest

bor i skåne, helsingborg eller strax utanför:)

ne men på ditt inlägg låter de som att du tycker en abort är de bästa de jag reagerar på. men de är väl killens skyldighet oxå å skydda sej inte bara en som har de ansvaret lr? om han får tid å tänka igenom saker å ting å smälta de att han har gjort sin flickvän gravid vet bara hur min sambo reagera när jag berätta att jag var gravid blev gravid även fast jag skydda mej å åt p-piller blev de två gånger om men första så gjorde vi en abort då båda va överrens om de beslutet men andra gången då klarade jag inte av å göra en abort å bestämde att jag skulle behålla barnet å sambon va absolut inte redo å bli pappa men han tog sitt ansvar å stannade kvar hos mej å han ångrar inte de beslutet han tog att stanna kvar å se sin dotter födas ingen av oss hade fast jobb innan hon kom han fick fast jobb när hon va 3 månader gammal. å vi är en lycklig familj å bor ihop än å älskar varandra mkt mer idag än då för att vi fått ett underverk som vi har tillverkat de är den undrbaraste gåvan man kan få ett barn.

hehe ja de va långt ifrån mej bor i västmanland i en liten håla här

oj ja det var en bit ifrån mig :P haha... bor ockå i en liten håla här :( suck fast håller på leta jobb o lägenhet i malmö där min pojkvän bor.. :)

Så du menar att en killes ansvar är att köpa kondomer eller inte ha sex alls med sin flickvän? Varför ska hon då använda någon form av preventivmedel?

Min sambo har alltså vart oansvarig under de 5 åren vi varit tillsammans för han inte använt kondom?

Jag tror alla älskar sina barn lika mycket oavsett om de är väl planerade eller p-pillerbarn. Man växer in i sin roll som förälder (tyvärr inte alla) det handlar väl snarare om hur man mår själv och gör själv eller hur jag ska uttrycka mig.
När jag är gravid vill jag bara njuta, jag vill gå på stan och visa magen, ligga och kramas med pojkvännen hela nätterna och känna på sparkarna.
Jag vill inte ha panik över vart vi ska bo, hur vi ska ha råd, om jag ska sälja lite grejer på tradera för att köpa lite extra snacks till en myskväll.

OBS detta är vad jag tror och hur jag känner det. Men jag kan säga att det är otroligt skönt att ha allting "klart" jag kan komma tillbaka till ett jobb och säga att jag bara tänker jobba mellan 9-14 för min son inte ska vara på dagis hela dagarna. Hade jag inte haft ett jobb, hade jag istället fått anpassa mig efter det som finns att få och har inte en chans att kräva att bara jobba mellan 9-14, för då anställer de bara någon annan.

Varför göra det så himla svårt för en när man kan göra det enkelt för sig? Hur kan man kalla sig vuxen när man är beroende av andra?

Klart det låter hårt i TS öron att hennes kille gärna vill att hon gör en abort. TS tänker på embryot i magen och killen tänker på hans och hennes liv TILLSAMMANS. Så fårgan är ju vem som är egoistisk? För det mest egoistiska man kan göra här i världen är faktiskt att skaffa barn. Bli inte arga nu  Andas istället och fundera på det jag skrev. Man skaffar ju inte barn för någon annans skull, utan bara för att man själv vill.

Klart att man kan kalla sig vuxen även om man är beroende av andra. Så om man är sjuk eller till och med har ett handikapp som kräver att man är beroende utav andra och är, låt oss säga, 35 - är man inte vuxen då?

Livet är inget drömscenario och om man får barn som ung, så betyder inte det att man automatiskt är för omogen att ta hand om ett barn, det betyder bara att man får kämpa lite mer för det. Och klarar man det så är man bra mycket starkare än en person på 30+ som skaffar barn för att de då har allting ordnat för sig och kan leva i sin lilla drömbubbla.

Däremot kan jag tycka att det är oansvarigt att planera barn innan man till exempelvis har slutat skolan, men som bekant så är ju graviditeten oplanerad och p-pillerbarn finns det gott om, och då får man göra det bästa utav situationen och bli en så bra förälder som möjligt.

Jag var också arbetslös när jag blev gravid, och barnets pappa med.. Men herregud sånt där ordnar sig, barn har inget behov av att allt ska vara "färdigt" när det föds. Man slutar ju inte utvecklas när man fått barn å blir kvar på den nivån man va på innan liksom

Jag började plugga när jag fått mitt barn, en yrkesutbildning, sen fick ja bra jobb. Pappan jobbar med nu. Visst kanske det kan va skönt för en själv att bara luta sig tillbaks å ha allt färdigt när barnet föds, men det är verkligen ingen nödvändighet för barnet. Dessutom tror jag barnen lär sig nåt nyttigt för livet att få se sina föräldrar utvecklas å jobba sig upp med hårt slit, än om de skulle födas in i en familj där allt står klart och serverat redan från början...

ett embryo är ett barn de oxå fast de inte är ett utvecklat foster ännu. ja killen har väl ansvar han med att skydda sej om han inte vill bli pappa. Dessutom är de faktiskt inte killen som genomgår en abort å får leva med de. De flesta killar tar så lätt på allting speciellt när de gäller abort " dom tänker ja men att göra en abort är väl inget livet går vidare" men så är de fakitkst inte jag vet själv av egen erfarenhet att en abort sätter sej in på själen har gjort 2 aborter innan dottern kom. så jag vet vad jag pratar om. Alla människor läker olika snabbt när dom genomgått en abort. endel går ner i en depression å måste ta hjälp av psykolog m.m å andra tar de inte lika hårt. så du tycker man är egoistisk när man skaffar barn heregud säger jag bara.

Finns de som aldrig läker efter en förlossning oxå, 20% tror jag det är som får förlossningsdepression så man måste få vård och medicin. 1/3 får svårare bäckensmärtor efter graviditeten och vissa t.om kronisk bäckensmärta som är så svår att de inte VÅGAR skaffa fler barn!

Ja det är egoistiskt att skaffa barn, tänk lite. Eller skaffade du din dotter och tar hand om henne bara för din mamma vill det? Eller blev du gravid för någon kompis tyckte du skulle vara snygg i gravidmage? Eller uppfostrar du dottern för att hennes farfar ville ha någon att leka med på sin semestern?

Hamnar man i en situation abort eller inte. Så tänker man bara på en själv. "JAG mår dåligt av att göra en abort" man tänker inte längre än så. Många skiter fullständigt i vad pappan vill, man tänker inte på framtiden.

Okey, killen har oxå ett ansvar å skydda sig. Han betalar sin tjejs p-piller och hon blir gravid, vem bär ansvaret?
killen köper kondomer och kondomen går sönder. Tjejen blir gravid men killen får inte bestämma om tjejen ska göra abort eller behålla.

Och ni tycker inte ni är egoistiska!

Hej!
Nu har jag inte läst hela tråden. Men tänk igenom det noga innan du bestämmer dig. Jag gjorde en abort för två år sedan, det var det värsta jag har varit med om. Jag hade ingen som stöttade mig, ingen att prata med eller nåt. Skulle jag ha behållt barnet hade mina föräldrar inte haft kontakt med mig något mer. Pappan till barnet var bara en jag hade haft sex med en enda gång. Jag var bara 16 år och visste varken ut eller in. Efter allt tjat från mamma och pappa gick jag med på en abort. Struntade i hur jag kände överhuvudtaget. Nu sitter jag här, två år senare och ångrar det så otroligt mycket. Jag önskar att jag hade tagit mer tid på mig så jag kunde ha fått tänka igenom det noga.
Men på ett sätt känns det "bra" att jag gjorde abort, visst jag tvekar inte en sekund på att jag skulle klara av att ta hand om och älska mitt barn, men när jag tänker efter så var jag inte redo. Jag var bara 16 år, ingen inkomst, ingen bostad.
Men jag blir alltid lite mer ledsen när tex barnet skulle födas, dagen jag gjorde abort, barnet skulle fylla ett osv..
Tänk igenom och fatta det beslut som känns bäst för DIG!

Kram och lycka till.