Maxie,
Jag hade Casimir i sjalen när vi flög - då var han väl ungefär lika gammal som Victor är nu. Fungerade jättebra så länge han fick sitta där.
Du kanske kan ha honom i Babybjörnen - om han fortfarande inte gillar Ergon vill säga.
Hej tjejer!
Har tänkt på två saker:
Först och främst så ska vi ju vara minst tolv personer och hittills är vi ju inte det - Kersti, kanske ska vi fråga om två (eller tre) Minnatjejer vill hänga på? Om jag inte läst fel så är det nio anmälda, men då har inte Malu skrivit in sig ännu, så det behövs väl en två, tre stycken för att vara på den säkra sidan?
Sedan, jättekul att se Macool här inne också! (Kommer att ta ett tag innan jag vant mig vid nicket - och därefter så kommer vi väl att kalla dig MC i allafall 
). Du kan väl presentera dig lite för de VISPare som inte känner dig ännu och framförallt (till väsentligheterna) skriva något om hur länge (och på vilka sätt 
) ni försökte få barn innan Isak kom.
Appropå barn som kryper ur sängarna så har jag också funderat på hur man ska lösa det. Nu har Alva, Petter och Izabella studsat ur sängen - och jag gissar att C står på tur om vi inte hittar en lösning. Problemet är att han inte sover utan att jag ligger bredvid (eller helst under) honom... Just nu funderar jag desperat på om vi alla ska sova på madrasser på golvet - men det låter ju sisådär lockande. Tips?!
Joyce: Jag brukar tänka ungefär som så att med tanke på att C utvecklas så mycket så är det inte så konstigt att sömnmönstren ändras. Jag tror att något så när regelbundna rutiner är bra - men för oss har det varit mer anpassning som gällt. När C gunggar örat och ögonen så försöker jag lägga honom - ibland fungerar det annars inte, och då tar jag upp honom igen. Tiden när vi ligger i sängen och gosar är också viktig (resonerar jag) och tillfälle för honom att "tanka kärlek". Vad gäller att han vill ha dig så känner jag igen det. Jag tror inte på att det bara är kvantitet (strikt fördelning av aktiviteter) som gäller utan också vilket förhållningssätt man har. Jag tar upp C fortare när han är ledsen - C vänder sig oftare till mig. Så vad är lösningen? Att C ändrar sig, att jag ändrar mig eller att maken ändrar sig? Tja? Vi har valt en kombinationslösning, att ha det som förut (att jag kramar) samt att jag tjatar på maken att han ska vara mer lyhörd. Men, men - var och en blir ju salig på sin fason.
Trösten är att vi upplevde samma sak för ett par månader sedan (just med nappen) men att det blivit bättre. Först och främst så hittar C ofta själv sin napp nu - sedan sover han lite djupare också. Men, nu på kvällarna har istället C fått för sig att han bara vill sova om han får somna _ovanpå_ mig. Nu försöker jag istället tänka att jag ska passa på att njuta av dessa kärleksyttringar jag menar när C var riktigt liten var han ju väldigt svårgosad. (Dessutom är det ett nästan otvetydigt bevis på att han inte kommer att bli autistisk - en av makens kusiner är autistisk och han skyr all form av närhet).
Hej vänner!
Det räcker ju med att en enda bebis faller ifrån för att vi inte ska vara tillräckligt många? 
Kanske skulle vi skjuta på fotograferingen till i höst - och se till att vi har några "extra"-bebisar också ifall någon faller ifrån? Då skulle dessutom Proppen och Malus bebisar kunna vara med .
Anledningen till att jag tycker att det är en viktigt fråga är för att jag tackat nej till en disputation eftersom jag så gärna ville vara med och fota C (och för att jag visste att vi inte skulle vara tillräckligt många annars). Eftersom det i min värld anses som värre än att tacka nej till ett bröllop riskerar jag att göra mig osams med bruden - jag menar doktoranden - för tid och evighet, men då ska det vara för en bra anledning (som fotografering) förstås. I vilket fall skulle det vara bra att veta vilket det blir i förväg...
Malu: Mannen kom på en bra lösning - att jag bara åker på festen - då kanske jag hinner båda!
Anledningen till att jag funderade på antalet var att överslagsräkningen säger att inte bara _en_ bebis ligger i farozonen, utan fyra möjligen fem (om Isak skulle fortsätta att vara dålig). Izabella hade kanske vattkoppor -då gissar jag att Cornelia inte kommer heller-, Alva är sjuk och Lovisa hade feber... Men, men. Får skylla på yrkessjukdom att jag inte kan låta bli att organisera hela tiden .
Du hann att skriva innan jag läste Malla. Vad skönt att det inte verkar vara någon fara! Då kanske fotograferingen blir av i all fall .
Pess: Är jag stygg om jag säger att det kanske är tur för fotograferingen (inte för dig och Lovisa försås!!) om Lovisa har bara en liten gnutta feber. Jag menar, du vill ju inte att någon av de andra bebisarna ska smitta henne men är hon redan sjuk så... (här skulle jag ha en pussmunssmiley).
Jag kan inte bestämma mig om jag vill ta färg med kläder eller svartvitt naket, så jag hoppas nästan att någon ska bestämma det åt mig .
Har redan studiefotograferat C två gånger och har en tredje fotosejour inplanerad. Imorgon funderade jag på om man skulle fixa någon i utklädningsväg - kanske en sjömanskostym och en leksaksbåt? (Är lite avis på er som har flickor - det finns sååå mycket söta klänningar. Bland annat en helt bedårande sjömansklänning på Little Fairies.)
klart jag lämnar fällarna! (har ålande bebis i famnen)