TrådDödarFolket #6

howdy!

Tristans öga är mycke bätre MEN han har NÄSTAN 40 graders feber nu!!!

stackars liten tror dte kan va tanden då ögat som sagt är helt återställt...

hua

Gómorron!

Sarnisa. Stackars lilla Tristan... Hoppas han blir bättre snart.

Igår var vi hos några vänner och grillade. Vi var där redan klockan 15:00, så när klockan var 20:30 så skulle vi dra oss hem.... Vi hade verkligen en jättetrevlig eftermiddag/kväll. Men vid 20 tiden så tyckte jag att jag var tvungen att gå lite väl ofta på toa... Man jag är ju van eftersom jag är gravid! Men tillslut så sved det lite också så då började jag misstänka UVI. Så jag sa till Torbjörn på vägen ner till deras garage (Vi hade fått låna en av deras hyr-parkeringar) att vi måste nog åka till apoteket och köpa antibiotika.

När vi kommer ner till bilen så är det punktering på höger fram och bakdäck!!! Som tur är så har Torbjörn ett skum som man kan spruta in i däcket så att det fylls - så man kan köra en bit. Så han kunde köra till macken och fylla på luft igen. Men det var ju inte så kul för vi fattade ju att det var sabbotage! Det var någon som trodde att vi inte fick stå där, så de hade skruvat upp "plopparna" på däcken och tömt ur luften!

Under tiden gick jag och Emilia tillbaka till våra vänner och där drack jag 2 liter vatten och kissade... Vi ringde även våra husläkare så de kom och gjorde ett test och det var UVI och jag fick antibiotika som inte skulle vara farligt när man är gravid. Tur att det finns ett 24-timmars apotek här.

Så istället för att vara hemma vid 21-tiden, så var vi hemma vid tolv-tiden... *suck*

Men huvvaligen för UVI Jenny!
Skönt att ni fick hjälp så snabbt ändå! Huuu!

Stackars lille Tristan.. *pussar på*

Nu är jag huuuungrig!! Men tror ni inte mina knäckemackor är slut då? Buuuhuuu!
Jag åt de två sista själv igår så jag får skylla mig själv, men nu har jag ju inga alls...

Snuttan. Har du fått "dille" på knäckebröd?

Det hade jag iallfall för ett tag sedan. Jag ville ha frukostknäcke med räkost på! Men ibörjan av graviditeten så var det Skogaholms limpa med Pastejkökests leverpastej på med färska gurkor.

Hihihiii!
Njae just nu är jag glad för allt som slinker ner faktiskt.
Det är inte mycket jag klarar av att äta nämligen!
Men ljust knäckebröd det går ner, med tunt smörlager.

Hej

Ja, FL funkade ju inte igår på "morgonen" när jag satte mig här
Sedan hittade vi på annat eftersom Mira var hos farmor så jag hade en FL-fri lördag
Spelade dock några timmar igår kväll, och sambon lyckades bli hotat av grannens gubbe när han 1.30 inatt bad dem dämpa sig lite...

Får läsa ikapp sedan, Mira har kommit hem så T är sig själv igen
Så nu är bråken i full gång

Hallop! ...Eller nåt..

Här har hänt en del, ser jag. Själv har jag jobbat så jag är helt utslagen på eftermiddagarna. Hur ska jag fixa det här ett helt liv?!

Igår var vi hos älsklings farbror och åt kroppkakor. Hans farmor gör dem, och varje år så är det kroppkakefest. Typ enda gången den delen av hans släkt träffas. Så jag känner dem inte särskilt väl, eller alls, för den delen, så jag satt mest och pratade med älskling och hans syskon, och liksom "hängde med". Men, vad gör man inte..

Idag är det sååå fint väder här! Borde inte sitta vid datorn. Mamma är ute ioch jagar flygfän runt rhododednronbusken med sprayflaska ser jag...

Sarnisa - Stackars Tristan! Knepigt att han fick en sån reaktion helt plötsligt.. Skönt att ögat är bra nu iaf. Hoppas febern ger med sig då!

Snutt - Bra att du får i dig något iaf. Saccosäckar, fanns inte det på typ leksaksaffärer en gång i tiden? ..Fast det var väl när det var sådär jättepoppis med såna..

Venus - låter skönt med en "ledig" lördag! Valka grannar du har...

Uga, Jenny. UVI är inte roligt.. Men ganska "enkelt" att åtgärda iaf. Krya på dig!

Minna - Vilka fina bilder! De är så söta, dina döttrar! och alla kusinerna.

Phant - Vilken härlig bild du har! ..Hmm... Tänkte skriva något mer, men det flög..

Var är Lilou?

Åh, det är någon som viskar något om en utflykt i mitt öra.. Vore nice. *hihi*

på er!

Min sambo är dum mot mig...

Vi sitter o äter lunch och han börjar prata om nästa fredag...
Och jag fattar noll...

Så kommer det fram att han och hans mamma (farmor) har planerat att locka hit farfar oxå så ska de ta med sig båda barnen till farfar...

Jag som har sån separationsångest från mina barn, så ger han mig inte ens en vecka att förbereda mig...

Jag klarar itne sånthär... Jag har problem nog att klara av att lämna Mira på dagis, att lämna Mira till farmor för övernattning... Jag hade förberett mig för en barnfri kväll/natt i oktober, men inte nästa fredag...

Mår bara så dåligt just nu... Varför förstår han inte hur jag mår efter att jag har förklarat det för honom sedan Mira var 9 månader...

Oj, Venus. Vad jobbigt.

För mig hade dock nästan en vecka räckt. Jag tänker på min kille som kan komma Dagen Innan och berätta något!!!

Men jag förstår ju att det ligger något bakom din ångest för att lämna barnen... Hoppas det löser sig.

Kram

Ja, ångesten ligger i att min mamma lämnade bort mig så fort och ofta hon kunde...
Innan jag var 4 år så bodde jag knappt med henne, jag bodde hos min mormor och morfar... Sedan så ryckte hon upp mig med mina rötter och tyckte jag skulle bo hos henne... Men jag har alltid varit mycket tryggare hos mina morföräldrar än med henne...

Sedan var jag ju där nästan varje helg och många veckodagar ändå fram tills jag började skolan... Och jag var hos min mormor i stort sett varje helg från att jag började skolan tills jag var 10...
Dessutom så träffade jag min morfar 2 gånger i veckan tills jag fyllde 14 för då hade han och mamma ett vurstinggräl som ledde till att jag inte fick kontakt med honom igen förräns jag var 19, nästan 20 år...

Mina morföräldrar skillde sig när jag var 6 år och det tog väldigt hårt på mig, de var ju mina föräldrar...

Så jag vet vart problemet ligger, och jag har försökt lösa ångesten, men det går inte...
Har alltid lovat mina barn att finnas där för dem dag som natt och det tänker jag inte bryta... Men att de då ska åka hela vägen till Bollebygd på fredag till farfar och sova en natt ger mig fruktansvärd ångest, jag kan knappt andas och börjar bara gråta när jag tänker på det...
Hade de varit hemma hos farmor så hade det varit lite lättare, farmor bor ju i alla fall i samma stad och det är bara en gångväg på 20 minuter dit från oss...