Inlägg från: emmy840508 |Visa alla inlägg
  • emmy840508

    Mina två änglar

    Kolla på kalla fakta nästa söndag. Jag sitter just nu o skriver lite här inför kamerorna. Jag har berättat villket otroligt stöd jag får från er, så de ville visa hur jag sitter i min soffa hemma hos mig när jag skriver till er. Så just nu rullar kameran och detta e en chans för mig att visa hur mycket familjeliv betyder för mig och att jag faktist gått vidare i livet efter den fruktansvärda händelsen. Så titta på programmet nästa söndag så vet ni att jag skrev just detta vid det tillfället.
    Det är så att när man är med i tv, även om detta är ett väldigt spreciellt tillfälle, så får man göra om olika saker och så för att det ska bli bra på bild. Så därför skriver jag denna mening nu. Detta e en helt ny upplevelse för mig, jag e så imponerad av kändisar som lever med detta varje dag. Det skulle då jag inte orka göra. Fast, för en lite stund kan det vara intressant att få lite inblick i mediavärlden.
    Många kanske undrar varför jag gör detta? varför jag släpper in media i mitt liv. Men det e mitt sätt att hantera allt. Jag får chans att berätta igen o igen om allt. O det är människor som vill veta och vill lyssna, så då tar jag chansen. Jag mår bra av att göra det idag. Skulle jag må diligt imorgon så säger jag nej....

  • emmy840508
    månälva skrev 2008-11-27 22:20:26 följande:
    Hej Emma! Det är klart du fortfarande är mamma! Däremot fick du vara jordförälder alldeles för kort tid till dina små fina barn. Jag hoppas så att Max och Saga får syskon (genom dej) någon gång och att du återigen får uppleva barn i din vardag. Jag kan inte ens föreställa mej den totala omställningen från tvåbarnsmor till "ensam". Usch, jag blev helt bestört när jag läste om rättegången. Är dåligt insatt i det juridiska, men ska allt upp igen? Herregud, jag förstår att det måste ta all din energi just nu. Men jag vet att du kommer klara det och med din styrka Emma klarar du vad som helst. Du har redan upplevt det allra allra värsta någon kan tänka sig. Många kramar
    Ja, jag är dålig på det juridiska jag med. Men, du har rätt, allt ska tas om igen. Från början till slut. Vi hoppas ju på att det blir samma slut.
  • emmy840508
    Peia07 skrev 2008-11-27 22:20:56 följande:
    Kikar in ikväll igen.Och tårarna kommer på en gång när jag läser vad du skriver..Beundrar din styrka!Brukar tänka på Max o Saga o dig ofta..Det verkar berört så himla många det som hänt.Får man vara nyfiken och fråga,har du o din sambo funderat/tänkt tanken på att skaffa barn? Du behöver inte svara om du inte vill..TUSEN KRAMAR!
    Det e klart jag vill svara.
    När vi blev tillsammans visste jag att min sambo ville ha barn i framtiden och han visste att jag gärna skaffade fler barn. Den känslan o tanken sitter nog i hos båda fortfarande. Vi kan tänka oss att skaffa barn i framtiden, så det kommer vi med all sanolikhet göra. Den dagen vi kan erbjuda vårat eventuella barn två hela föräldrar.
  • emmy840508
    MrsNash skrev 2008-11-28 13:24:10 följande:
    Hej Emma,Är inne och läser din tråd dagligen och ville återigen bara skicka lite styrkekramar genom cyberspace. Du och din familj är i våra tankar dagligen. Går inte en dag utan att jag tänker på er.Lite känslig fråga kanske men jag undrar hur du ser på julen som snart stundar? Kommer ni resa iväg eller vara med närmsta släkten? Du behöver verkligen inte svara om jag trampar på extra ömma tår. Förstår att helgdagarna kommer kännas extra tunga....
    Jag svara gärna.
    Julen kommer vara otroligt jobbig. Vi har alltid vart hemma hos mamma o pappa med julgran, skinka och allt som hör julen till. I år vill vi spara på pyntet, dra ner på julklapparna och fira där vi inte förknippar allt vi gör med barnen. Så vi kommer fira någonannanstans. Vart vet vi inte än. Men vi kommer vara tillsammans iaf.
  • emmy840508
    Lingonflickan skrev 2008-11-28 15:44:07 följande:
    Triss i damer: Emmas sambo hade en tråd innan allt detta hände ang tyskans påstådda barn tror jag det var.Emma, hoppas du sitter uppkrupen i soffan nu innan allt börjar igen. Det är viktigt att du försöker få så mycket sömn och lugn du kan innan så du orkar. Jag vill inte att du ska klappa ihop pga att det kommer kräva så mycket energi av dig. Hade du funnits nära skulle du fått basta här och sen sitta vid öppna spisen om du velat. Det skänker mycket vila och avkoppling. Jag önskar dig allt sånt inför kommande prövning. Ro och avkoppling. Hämta så mycket krafter du kan, önskar jag kunde ge dig lite kraft.KramMiS
    Tack vad otroligt snällt av dig. Jo, ja sitter i soffan och kryper upp här lite då o då för att hämta krafter. Vi har ju inga jobbtider att passa, så vi sover så länge vi vill på morgonen och tar det så lungt vi vill hela dagarna, jag e så tacksam för att jag kan vara sjukskriven, det ger mig tid att hämta kraft för ett fortsatt liv.
  • emmy840508
    faster skrev 2008-11-28 20:34:11 följande:
    Hej EmmaFörst o främst vill jag börja med at säga att du är sååååååå fantastisk!!tt du orakr med media osv..att du finner tröst o styrka här med ss är något jag känner mej så glad för.Hur skulle jag annars kunna visa o säga vad jag känner?Jag undrar vilken söndag det kommer sändas?denna v30 lr nästa?Kom o tänka på en kanske löjlig sak....me ndär du bor..äter ni brunkål där till jul??Jag är ju från skåne o där äter vi det alltid men nu sedan jag flyttade hit till Jämtland så är det bara jag som äter det...hihiihStor varm Kram
    tack snälla du. Jag tänker mycket på dig. Hoppas det känns lättare nu, vet att du haft det jobbigt.
    Det e söndag den 7:e dec det sänds.
    Saken du frågar e inte löjlig alls. Jag e glad att få något annat att tänka på ibland.
    Brunkål har jag nog aldrig ätit... så jag tror inte det e någon här som äter det. Men det finns säkert folk som gillar det. Var en ide att kanske prova det någon gång. Hoppas du får en bra helg.
  • emmy840508
    Mikis mamma skrev 2008-11-28 20:40:12 följande:
    Jag önskar så mycket att det fanns något jag kunde göra för dig för att ge lite av min kraft, du ger så otroligt mycket av dig själv. Du känns som sådan god och omtänksam människa.Jag såg dig på Kalla Fakta i början av hösten och tog även del av chatten efteråt, med reportern Magnus, där somliga skrev att de tyckte att reportrarna utnyttjat din familj på något sätt, att det kändes snaskigt. Men mitt intryck var att ni ville dela med er av detta eftersom så många av oss i Sverige blivit berörda av historien genom nyheterna. Att du och din familj är generösa och öppna, ni bjuder in främlingar i er sorg och tillåter oss att sörja också för när barn blir så brutalt överfallna i hemmet lämnas ingen oberörd! Till och med min man som är en riktig karla-kar med skägg och allt grät när han såg dokumentären. Med all respekt för dig skulle jag vilja ställa två frågor men du behöver naturligtvis inte svara. Den första är, är du inte lite rädd för att vara så här öppen i media och på internet, att någon annan galning ska bli besatt av din historia och kanske söka upp dig?Den andra frågan handlar om vad din far uttalade i Kalla Fakta-inslaget. Det etsade sig fast i mitt minne, att han sa att barnen var så illa skadade att det nog var lika bra att de ej överlevde. Jag undrar hur han resonerade med tanke på att dina skador var mycket omfattande och att du verkar vara i fysiskt gott skick idag. Jag blev illa berörd av hans uttalande och det är därför jag frågar. Hoppas att jag inte väckt anstöt hos dig eller någon annan med dessa frågor. Slutligen vill jag ge dig och din sambo alla lyckoönskningar för framtiden. Må ni få en trevlig och vilosam helg.
    Självklart sitter rädslorna i fortfarande. Men, jag fösöker att vara noga med att dölja vart jag befinner mig. Jag vill inte sluta leva....

    Min pappa ja.... jag kan förstå att hans uttalande kunde missuppfattas.
    Han älskade sin barnbarn över allt annat. Självklart hadde han önskat att barnen överlevt oavsett skador. Men, man försöker hitta någon slags tröst i allt svåra. Så vi är nog många som tänkt tanken, att de skulle kanske inte ha ett drägligt liv efter sådanna skador.
    Jag vet att jag överlevde utan stora fysiska men, men, de var barn, deras kroppar, speciellt huvudena var så sköra.
    Dessutom hörde vi lite om deras skador, och i o med att deras kroppar är så sköra, så hadde de mycket större skador än mig, frågan är om det över huvudtaget hadde gått att återställa allt det någotsånär normalt.
  • emmy840508
    Lingonflickan skrev 2008-11-28 21:11:12 följande:
    Vet du Emma. När allt som hänt blir för jobbigt att hantera brukar jag gå in på sagas sida och titta på fotot där de går hand i hand. Det skänker lite tröst mitt i allt. Vilken är din favoritbild?
    Ja, vi har samma favoritbild. Den e så otroligt fin och tagen bara 7 dagar innan händelsen. Jag minns den dagen som om det vore igår. Vi hadde det så mysigt...
    Så den bilden skänker mig tröst ibland och jag har den som min skrivbordsbild. Jag vet att de inte är ensamma.
  • emmy840508
    JohannaMatt skrev 2008-11-28 21:21:03 följande:
    Jag förstår nog hur din pappa resonerade där. Trösten var ju att de inte behövde vakna upp till ett stort lidande, kanske till ett liv som inte var drägligt. Alla finner vi tröst i olika saker, och det måste vara svårt att uttala sig så att ingen ska missuppfatta...detta var ju hans tankar, hans sätt att finna trösten i det att hans älskade, älskade barnbarn ryckts bort. Grät när jag såg hans plågade min, och att han försökte vara samlad och le trots det. Det är så starkt av dig att vägra låta "det" knäcka dig. Kan inte med ord beskriva hur mycket jag vill hjälpa er, underlätta er sorg. Min favoritbild på Max är den när han går balansgång (Idas sida) han ser så himla busig o koncentrerad ut på samma gång. Tänker på er. //Johanna
    Ja, tack för dina ord. Du har rätt, det var nog en liten tröst för alla när vi försökte hitta en tröst i allt.
    O ja, han var riktigt plågad när han satt och pratade, jag såg det jag med. Jag ville ta honom i mina armar och trösta honom, men då låg jag nedsövd....
    Men min pappa är den jag sett upp till hela mitt liv. Han ler, mitt i allt det svåra, och det gör jag med... för jag känner kärleken som finns kvar. Jag skulle offra mitt liv för att få tillbaka Max o Saga, men det finns inget jag kan göra, så då återstår det bara att fortsätta leva och ta vara på det man har kvar.

    Ja, bilden Ida har tycker ja mycket om jag med, alla bilder där barnen gör något aktivt är undebara att se.
    Jag har aktat mig från att se videofilmer med barnen, men jag ska snart göra det. Jag tror jag orkar det nu.
  • emmy840508
    faster skrev 2008-11-28 21:32:29 följande:
    Har sett din pappa o jag vet at jag tänkte då de skrev att du började på att vakna....ojojojoj stackars honom..först har han mist sina älskade barnbarn o hans dotter kämpat fram o tillbaka..NU vaknar hon äntligen sååååååååååå skönt o underbart att hon komer att bli någorlunda återställd......och......nu måste vi berätta för henne vad som hänt o allt...ojojojo..fyy så hemskt detta måste ha varit.Attsedan få höra att de fått höra på radion!!..att barnen gått bort..alltså jag kan ej fatta att han överhuvudtaget orkar vara med i tv m.m....Förstår Emma att ni måste ha en nära o mkt bra kontakt.Måste bara här få dej hälsa till honom.Han är ju fantastisk han oxå!!Kram till ER
    Ja, det var ingen lätt uppgift för honom och alla andra i min familj att berätta för mig gång på gång att barnen var borta. Såren revs upp igen o igen. Jag e så imponerad över dom.
    Att berabeta allt själva och sen hjälpa mig att förstå och komma igenom det.....
    Jag behöver nog inte hälsa till min far. Han finns här inne han med. Han kikar in på familjeliv ofta och tar del av allt vi skriver här. Så du fick hälsa honom alldeles själv.
Svar på tråden Mina två änglar