Vad gör man om man har en hund och inte vill ha kvar den och inte lyckas få nån att ta sig an den.
Den tar upp för mycke tid nu när man skaffat kille.
Och han dessutom inte gillar hunden.
Han avskyr den och ville inte ha den i sin närhet...Den är fortfarande valp dessutom och kräver så mycke.....orka...
Jag har också en hund en tvåårig blandraskille, okastrerad olydig och dryg. Det är mitt eget fel att jag inte kursat honom eller kapat kottarna för en lugnare tillvaro. Han tigger mat och sover i soffan sängen och hårar. Ylar då han blir själv. Men som sagt det är hans personlighet att vara drullig. för gladare och barnkärare jycke, han är en på miljonen. Han älskar dottern och hon älskar honom. Dom delar leksaker tuggar på tuggben tillsammans och hon är lycklig då hon ser honom. Varje dag vill jag kasta ut honom, han är alltid hack i häl på mig. Men vi älskar honom iaf. Han är våran hund och vårat ansvar. Jag ska göra det bästa av att ta hand om honom, för en plats hos oss har han trots hår dreggel och tiggeri.
ja det har du rätt i.Men att dom skaffar barn efter ett kort tid in i förhållandet tycker inte jag är konstigt.
Pm:a mig jag kan vara diskret om du vill...så kan vi se vad vi kan göra.
Anonym (Jobbigt) skrev 2008-12-05 15:22:05 följande:
Anonym skrev 2008-12-05 16:09:59 följande:
haha, nej jag ser att du inte är de ;> tycker bara att TS verkar VÄLDIGT omogen
Visserligen sa folk att jag inte borde skaffat en hanhund utan en tik men Mario var ju den valpen som kom fram till mig och då valde jag honom.
Men kanske skulle ha valt en tik då många säger att tikar är lättare.
Jo klart jag vet att barnet kräver massor och därmed kommer vi också ha mindre tid för Mario.
Tex just nu är killen ute med Mario. Och jag hör honom skälla på en massa hundar därute. Så gör han jämt. Grannarna suckar alltid åt oss när vi är ute och går med honom.
TS, Man kan jämföra barn och hund när det kommer till omvårdnad och ansvarsfrågor. Och känner du att det är jobbigt med en hund så är det inte en i närheten av hur jobbigt det är med barn. En hund växer upp mycket fortare och kan fostras mycket fortare än ett barn. Det är mycket mycket enklare med hund än med barn. Dessutom han du äga en hund ensamen och fatta alla beslut ensamen med en hund. Med ett barn måste du hela tiden omfatta fadern i allt. Du har dessutom släktens och samhällets krav på dig att vara en bra mamma. Ett barn lämnar man inte bort heller när de blir jobbigt. Och fadern kommer du för alltig att ha en relation till oavsett vad som händer. Själv skulle jag inte skaffa barn under sådan grunder som eran relation verkar vara i dagsläget.
oOoJOYoOo skrev 2008-12-05 16:14:19 följande: