Höstmammor i Linköping ***del 15***

Jag menar att hudfliken han klippte upp på tummetotten är som ett toalock. Som tur var satt hudfliken kvar så jag kunde lägga över den och trycka till.

Hoppas Hampus tummetott är på bättringsvägen. Usch inget roligt när något sådant händer. Som Meja skulle säga: "Barn har bra läkekött" Undra vem hon har hört det ifrån. Fast Meja har kommit in i en plåster-period...även om det inte knappt är synligt.

Mycket prat om blodkärl och ådror just nu.  "Mamma, man får inte äta något innan man sövs".
Vad månne bliva av allt sjukhussnack? En doktor kanske?
Frågar man henne själv blir svaret: "En astronautbagerska".
Det gäller att kombinera två roliga saker...hon är nog helt klart ensam om sitt yrke

Linfre, aj aj vad ont!

Ligre En austronautbagerska, ja det var något nytt.
Freja sa för ett tag sen, att när hon blir stor så vill hon ha ett jobb där det finns mycket leksaker. Då föreslog vi leksaksaffär eller dagisfröken. Det tyckte hon lät prima bra.

Idag möttes jag av en överlycklig Emma när jag kom hem. Hon har lärt sig skriva "EMMA"
Inte riktigt "på rad" än men det är helt rätt bokstäver 
EMM
A
Fick inte riktigt plats på rad så A kom på nästa rad under

Här har vi en regel som tillkom då Emma var "plåstergalen". Den lyder:
"Inget blod - inget plåster"  

Stackars Hampus, det gör så ont och blöder så mycket. Förstår att tummen var förbjuden att röra. Hoppas att det har blivit bättre nu.

Maria, trots Emma gnäll i skogen på Knyttet så lät det helt annorlunda hemma. "Mamma, det var jätteroligt på Knytte idag" Men jag måste hålla med om att det var hiskeligt kallt!

 "En astronautbagerska".

Den regel har vi också annars skulle vi knappt ha några plåster hemma om man själv skulle göra sig illa.

Förstår att Emma var stolt + en stolt mamma och pappa . Det öppnas ju en helt ny värld för dem.
Meja har skrivit sitt namn själv rätt länge nu och är superintresserad av bokstäver...hon hittar dem överallt och skriver de flesta bokstäver på sin inlöddrade magen när hon badar. Skriver våra namn, mamma, pappa, mormor, morfar etc om vi bokstaverar. Man blir jättestolt och så skiner Meja som en sol om man kan se att hon nästan växer en centimeter varje gång.

Jag tror nog astronauter skulle behöva äta lite roliga bakverk uppe i rymden. Hur hon ska lyckas baka där har jag ingen aning om.

Känner igen stilen på skriften. Emma har oxå skrivit bokstäver och så rätt länge men det som hon var mest stolt över var att hon
"lärt sig det på dagis av fröken" Helt utan mamma och pappa! Stor tjej!  Läst sitt namn och så har hon gjort länge, snart ett år tror jag......

Vi har ett bokstavspussel som hon brukar stå på och så ska jag säga en bokstav och då ställer hon sig på "rätt" Förvåningen var stor (hos mig) då hon faktiskt kan hela alfabetet (när hon vill, ska väl tilläggas )

Just nu är den stora saken att addera. 2 + 2 blir 4 å så. Små enkla tal som man kan räkna på fingrarna eller med legoklossar Skitungen kommer vara "skoltrött" innan hon börjat.....................

Man blir ju paff över hur lätt de små liven lära sig fort. Fast så länge hon tar intiativet och har roligt och att så kör vi. Pedagogiska böcker, spel, pussel, fem myror filmerna och alfabetsplanschen hängde redan vid skötbordet. Är väl lite yrkesskadad som förskollärare  .
Tanken om skoltrött tidigt har slagit mig också.

Ha, duktiga små tjejer ni har. Roligt!
Vilhelm är inte ett dugg intresserad av att varken läsa, skriva, rita eller räkna. Trots en språkgalen mamma (som är en envis lärare dessutom), en massa böcker, rim, ramsor, sånger. Men det kommer, om inte förr så senare. Kan ju vara bra för hans blivande lärare att få lite att jobba med ;) för som det är nu snackar han mest, gärna om bilar.