Dompans mamma skrev 2009-03-15 11:57:05 följande:
Dock kan jag lägga till att om jag skulle mista ett barn sent i graviditeten eller under eller stax efter förlossningel eller senare skulle mitt liv gå under! Skulle inte klara av vardagen då. dock klarar jag vardagen med pyret i mitt bagage, så för mig är det viss skilnad även om båda är efterlängtade liv som ryckts ifrån än. Det finns så många här på familjeliv som har en ängel eller änglabarn i bagaget och jag tycker att ni är starka!! jag fattar inte hur ni klarar av att överleva. Många kramar till er alla! Barnen lever vidare i minnet, jag ser det som så: Ni som har bilder på era änglabarn i galleriet, ni har inte er älskade ängel i livet, men alla dem som hör talas om eller ser biler på era älskade för vidare minnet av dem. Jag brukar ofta kika in i olika gallerier för känsliga bilder och tänka på förlusten, livet som inte fick fortsätta, familjerna som ska försöka fortsätta att leva hur orätvist livet är och det är svårt att hålla sig för tårarna när era änglar är så vackra. och jag blir aldeles varm i kroppen då jag läser att ni fortsatt era liv så gott som det går, att ni fått ett syskon till ängeln och att vardagen blir ljusare för varje dag som går. Men Viktor, Emma, Elvira, Engla, Pyret, ja alla dessa änglar som lämnat jorden ettsar sig fast i våra hjärtan och lever vidare i vårat minne. och så fort vi tänker på dem slår de ut sina vingar och gör oss påminda om livet som måste levas för att föra vidare minnena.
Fast jag har inte läst om en enda änglamamma som gått under. Man har en överlevnadsinstinkt.