• Anonym

    Besviken efter födelsedag - larvig? (långt)

    Hej,

    Trodde jag hade koll på det här med relationer - det är ju bara att prata med varandra så löser sig allt. Eller hur?

    Men nu blev allt bara fel.

    Denna "långhelg" fyllde jag jämnt. Inget speciellt egentligen - inget stort firande utan bara de obligatoriska släktningarna.

    Sambon hade antytt att han hade lite bekymmer med present till mig eftersom han ville lägga så mycket pengar - och för ett par veckor sen lades ett varsel på hans arbetsplats vilket KAN komma att påverka vår ekonomi. Jag sa att han skulle göra det som kändes bäst. Jag väntar mig ingen dyr present men jag vill inte att du ska behöva snåla och känna att du ger bort något du egentligen inte vill ge mig. Så sa jag.

    Jag började ju undra vad han gick och tänke på...

    Ett par dagar innan min födelsedag fick jag en UNDERBAR blomma i förskott. Helt fantastisk är den (och jag tror den kostade några hundralappar - om vi nu ska prata pengar).

    Så kom födelsedagen. Hade lite ångest dagarna innan för att så många ringde och sa att de inte kunde komma - var ledsen över det helt enkelt.

    Svärföräldrarna var på besök för övrigt. Jag låg och väntade en stund (ca 1 timme) i sängen efter att sambon gått upp. Tänkte att han kanske skulle komma in o gratta mig på sängen. Ingen kom och jag hörde hur alla åt frukost i köket...

    Jag gick upp för jag ville ju inte sitta helt själv och äta frukost. Sambon hade tydligen tänkt ge mig sovmorgon och var på väg in till mig med ett paket - men jag var ju uppe så jag gick inte och la mig igen.

    Paketet öppnade jag vid frukostbordet.

    Det var en hushållsvåg.
    En fin digital en. En ordentlig uppgradering från den analoga som jag fått av min mamma.

    Jag blev INTE glad och hade lite bekymmer att hantera situationen med svärföräldrarna stirrande på mig.

    "vad bra - då kan jag ju väga köttfärsen" säger jag...

    Sambon ser troligtvis att jag inte ler så stort. Han börjar babbla om att det är för att jag tycker det är så roligt att baka bröd (inte sant - jag bakar för att jag har tid att spara pengar på det viset).

    Resten av dagen förlöper ganska smärtfritt. Hela förmiddagen försöker jag undvika min sambo för jag blir bara ledsen när jag tänker på vad jag fått. PÅ eftermiddagen kommer gäster och det blev riktigt trevligt.

    På natten kan jag inte sova utan jag ligger och gråter och somnar först vid 2-tiden.

    Det ska nämnas här också att vi har haft OTALIGA samtal om att han inte delar sitt liv med mig utan får mig att känna mig som en hushållerska (jag går hemma för tillfället).

    Är jag löjlig? Otacksam? Girig?

    Jag vill inte tro det - för jag kan helt ärligt säga att om jag bara fått blomman och inget paket så hade jag inte blivit såhär besviken. Och vågen var fin så jag hade säkert uppskattat den om jag fått den förra året, eller om jag fått den av ett syskon eller mina föräldrar.

    Hur resonerar resten av världen?
    Är det OK att ga bort köksartiklar till sin älskade på en jämn födelsedag?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-05-25 15:03
    Tack för alla hjälpande ord.

    Jag är en tjej med förväntningar i ett förhållande som kräver lite jobb. Jag vet nu, vilket jag var inee på från början oxå, att min besvikelse inte handlar om presenten i sig utan om att jag inte tycker att min sambo förstår mig.

    Vi har börjat prata och reda i det. Vågen är tillbakalämnad och även om fokus hamnat lite väl mycket på födelsedagspresenten så tror jag att vi snatr är på rätt väg med resten också.

    Har sagt så många gånger vad som behöver ändras i förhållandet för att jag ska må bättre - och samtidigt har jag försökt få honom att berätta vad jag kan göra från min sida för att få honom att må bättre - han har inga svar tyvärr...

    Det här var en droppe som närapå fick bägaren att rinna över. Jag tror att det kan vara början på en positiv spiral det här - kanske är han mer intresserad av att lyssna på mig och att själv säga till om vad som behöver ändras på nu efter att han "fått tillbaks" en present. Jag vet att det satte fart på hans tankar ialla fall.

  • Svar på tråden Besviken efter födelsedag - larvig? (långt)
  • SuzR

    Anonym (tanken räknas) skrev 2009-05-25 13:57:55 följande:


    Jag skulle vara glad om jag någongång skulle få nåt. Bara han skulle visa att han tänkt på mig, sedan får det vara vad det vill. Ett kort, en blomma, en frukost, en kram. Ja bara ett grattis skulle sitta fint......Första året vi var tillsammans fick jag en gåva. Efter det har inget firats....någon morsdag har jag inte uppvaktats på heller.
    men har du förklarat för din man att detta är viktigt för dig?
  • skorpionen80
    Anonym skrev 2009-05-25 13:43:22 följande:
    En fråga till er som blir glada för köksartiklar i födelsedagspresent: Ger ni bort köksartiklar till era män också? Eller kan ni tänka er att ge bort ett nytt fälgkors?
    När sambon fyllde 29 fick han en stekpanna och drinkshaker av mig. Själv har jag inte fått köksprylar av honom, men fått ibland av resten av familjen. Självklart blir jag glad om det är något jag behöver!
  • alvaereva

    Jag ger ofta min man köksgrejer - han älskar att laga mat!
    Själv får jag oftast blommor och underkläder av honom.
    En gång fick jag en superfin vitlökspress i julklapp, det är bland det bästa jag fått i present faktiskt! Den är skitlätt att diska!

  • humma

    Det skulle väl vara OK om jag hade uttryckt att jag ville ha en viss sak till hushållet, annars skulle det inte vara OK hemma hos oss.
    Likaså till min make. Ibland har jag (eller han) inga bra ideer och då är det jätteuppskattat med en DVD-box, eller ett läppglans till mig eller en middag ute eller en fin middag hemma. Något bara så man får känna sig lite uppskattad just den dagen. Det tycker jag är mysigt, ingen stort men bara något än det vanliga!

  • Anonym
    Kjell2 skrev 2009-05-25 13:51:25 följande:
    Jag har fått kökssaker från min fru och blivit glad. Aldrig ett fälgkors men andra verktyg. TS: Häng inte upp dig för mycket på presenten, det leder inte frammåt. Ert probelm är att ni inte förstår varandra. Lös det först.Att försöka ta reda på vad andra uppskattar för presenter är ointressant för er. Som du redan sett tycker en del att kökssaker är ok andra att det är på gränsen till skiljsmässoorsak./Kjell
    Du har rätt - i tankarna har jag redan gått vidare.
    Just nu är jag bara diskussionslysten

    Jag klurar på hur jag ska göra allt bra mellan oss igen - jag har faktiskt redan pratat med honom och vi har börjat reda i röran. Han är en underbar man och jag är väldigt medveten om att anledningen till att jag inte trivs i förhållandet just nu till stor del är mitt eget ansvar. Men jag behöver hans hjälp för att "fixa" det. Vi kommer att greja det. Vi får snart lite skjuts på vägen vad gäller en del av problemen men vi får samtidigt nya utmaningar serverade... men trots att vi inte är gifta så har vi lovat varandra att alltid vara tillsammans och det kommer vi att vara

    Angående presenten:
    Det var tur att svärföräldrarna var här. Det gjorde att jag höll mig från ämnet flera dagar och fick lite perspektiv till det hela. Kanske inte tillräckligt - men jag har inte skällt på honom i alla fall Gråtit har vi båda gjort och jag har fått förklaringar till hur det blev som det blev. Även om jag inte förstår riktigt så känns det mycket bättre - för nu vet jag att det var hans 3:hands val till present och att han hade lagt ned MASSOR med tid och energi på att ordna en annan sak som "sket sig". Så nu vet jag att han faktiskt HAR koll på vad jag uppskattar och han hade tänkt på allt sånt.

    Vågen är tillbakalämnad - utan dramatik.
  • Anonym (NEJ)

    Förstår precis vad du menar!!!

    Vågen blir symbolisk för allt du kämpat för att nå fram med, du har inte nått fram. Jag blir rent ut sagt förbannad om jag får ett hushållsredskap av någon överhuvudtaget. En jul fick jag av svärföräldrarna presentkort på DUKA och mannen till att köpa kläder till sigsjälv (herraffär) och till dataspel (vi har barn...). Jag höll på att explodera men maken fattade inget förrän efter en lång diskussion när vi väl var hemma. Och det handlar INTE om att man är otacksam utan det är rent kränkade att dela upp gåvor på det sättet UTAN att fatta vad man gör! Jag gör klart för min omgivning att det går utmärkt att ge mannen en ny elvisp också (svärmor kvittrade förtjust över att ha kommit på vad hon skulle ge mig en annan jul då hon kämpade med vår gamla elvisp). Mamma gav mig en hushållsassistent när jag fyllde 25 år och bad om ursäkt samtidigt som jag öppnade paketet, eftersom hon känner till mina starka åsikter om detta. Det skulle aldrig falla henne in att ge min man detsamma eller ens min bror då han fyllde 25! Kan tillägga att jag INTE tycker det är roligt att laga mat, aldrig bakar och är definitivt för lat för att ta fram en assistent.

    Det är de små skillnaderna som visar hur vi gör skillnad mellan män och kvinnor. Det är det lilla som provocerar denna ilska och som gör en rent ledsen när det blir tydligt som via en våg på en födelsedag.

    KRAM

  • skruttan76
    magz skrev 2009-05-25 13:51:20 följande:
    Jag fyller 25år i dag och min man har inte ens sagt grattis till mig:(
    Grattis på fördelsedagen! Han planerar nog något tills i kväll.

    Ts Prata me din sambo han kan ju ha kvittot kvar så kan du lämna tillbaka vågen o sedan välja något som du vill ha.
  • Anonym (NEJ)

    Bra att ni lämnade tillbaka vågen. Tror det hade blivit svårt att använda den ;0)!

  • Maskot

    Förstår dig, men jag förstår på ett sätt din man också.

    Förstår att du väntade dig något annat, något personligt som visar att du är speciell. Något som är opraktiskt och bara känns som lyx.
    Tror ibland att män är mer praktiska och kan vara lite klumpiga och köpa saker som kanske inte är så genomtänkta i våra ögon. Han har laggt en slant på din present ( förstår att vågen inte är billig) och kan förmodligen inte se att det inte är en personlig present.
    Han har köpt något dyrt och fint, och för honom visar han väldigt mycket kärlek och uppskattning i denna handling. Ni ser det helt enkelt väldigt olika.
    Han vill ge dig något som du har nytta av när du bakar- lika väl som han skulle vara glad över tex. ett verktyg till bilen/ snickeriet eller vad det nu kan vara.
    Vi ger gärna sådant som vi själva skulle bli glada över.

    Det är förväntningarna som styr våra reaktioner- och du hade väntat dig något helt annat än du fick. Kanske hade du inte varit tydlig med att du ville ha något personligt, kanske såg du det som självklart att han skulle köpa en personlig present ändå!
    Det kan bli så otroligt fel när vi förväntningarna blir fel- men jag tror din man ville så väl, men tänkte annorlunda än dig. Försök att lägga detta bakom dig!

  • briar

    Jag o sambon är super trista, haha! Köksredskap och maskiner är standard här - både till mig och honom.
    Sist önskade jag mig just en hushållsvåg men döm om min förvåning när jag fick en ny mobil...chock! :)
    Men det är ok att bli besviken ts, byt vågen. Grattis på födelsedagen:)

Svar på tråden Besviken efter födelsedag - larvig? (långt)