• anassio

    behöver hjälp nu ang 4-års trots...orkar inte mer..

    Har läst många tidigare inlägg om trotsiga ungar o jag känner som tur är att jag inte är ensam :)

    Men jag känner ikväll att jag måste få nån hjälp eller tips ang min son... för jaf orkar inte mer, bröt ihop ikväll när hans pappa kom hem o bara grät, sonen tittade på mig, verkade lite ångerfull o sa förlåt, men jag vet att imorgon är det samma sak igen...

    Han är som de flesta, hör INGENTING, säger "nej, det gör jag inte" till allt, äter inget (viklket leder till gringit humör...man får tjata ner några tuggor, o jag vet att det skapar en ond mat-cirkel...)
    det stora problemet är att han skriker så mkt och att han SLÅSS!
    Han slår o sparkar mig, sin pappa, syskon, vill gärna ge nåt slag el knuff mot sin kompis... jag kan inte få nån reson på han alls när han är på det humöret...vad gör jag för fel??? Var för tror han att han kan få slå oss? Vi blir arga o det känns som om man hotar sig igenom dagarna nuförtiden...
    Vart har mitt långa tålamod tagit vägen??? Orkar inte mer..

    Sitter här o skäms för att jag e en sån hemsk mamma...

  • Svar på tråden behöver hjälp nu ang 4-års trots...orkar inte mer..
  • GossarnasMor
    Hädvigg skrev 2010-06-12 22:40:28 följande:
    Jag har en fyraåring som måste testa samma gränser varje dag. Att klä på sig på morgonen har plötsligt blivit jättesvårt...
    Sånt är så frustrerande, morgonen är ju en av de stressiga tiderna med om man ska iväg. För inte ska man behöva stiga upp 2tim innan bara för att de sätter sig på tvären.
    Funkar det inte att han väljer kläder själv och att ni lägger fram på kvällen innan...
    Tävla mot varandra, se vem som tar på sig fortast. Det har vi gjort sonen mot lillebror, fast det gick sådär. Vann lillebror skulle allt göras om eller så fick han en smäll av storebror.
  • Hädvigg
    GossarnasMor skrev 2010-06-13 08:46:52 följande:
    Sånt är så frustrerande, morgonen är ju en av de stressiga tiderna med om man ska iväg. För inte ska man behöva stiga upp 2tim innan bara för att de sätter sig på tvären.
    Funkar det inte att han väljer kläder själv och att ni lägger fram på kvällen innan...
    Tävla mot varandra, se vem som tar på sig fortast. Det har vi gjort sonen mot lillebror, fast det gick sådär. Vann lillebror skulle allt göras om eller så fick han en smäll av storebror.
    Vi har testat allt det där. Vissa dagar går det jättebra, andra inte alls...
  • SCSI

    Äh. MÅSTE ungen ha kläder på sig? Det brukar räcka med att komma till dagis i pyjamas en gång för att sluta krångla med påklädning. :)

  • Hädvigg
    SCSI skrev 2010-06-13 19:49:37 följande:
    Äh. MÅSTE ungen ha kläder på sig? Det brukar räcka med att komma till dagis i pyjamas en gång för att sluta krångla med påklädning. :)
    Det skulle säkrt vara effektivt, men han går inte i dagis nu när jag är hemma med lillasyster. Till butiken, kanske?
  • MissAdelaide

    Du är absolut ingen hemsk mamma. Vissa perioder är svårare och vissa barn är mer krävande. Vår 4-åring driver oss till vansinne varje dag och testar alla gränser till max. Går inte det här över snart vet jag inte vad jag tar mig till. Det tär på psyke, tålamod, familjeliv m.m m.m men jag försöker se till att det går över. En viktig sak jag och min sambo pratat om är att vi inte behöver bråka med varandra för att vår 4-åring har utbrott och trotsar. Det kan ju lätt bli så när man är irriterad och tålamodet är slut hos oss båda. Vi försöker nu stötta varandra och istället hjälpa varandra med honom.

  • SCSI
    Hädvigg skrev 2010-06-13 20:04:03 följande:
    Det skulle säkrt vara effektivt, men han går inte i dagis nu när jag är hemma med lillasyster. Till butiken, kanske?
    Haha - varför inte? Risken är ungen är så eljest att hen GILLAR att slippa kläder. Syrrans envisa minsting hade gladeligen sprungit omkring i bostadsområdet i trosor och gummistövlar... Foten i munnen
  • Hädvigg
    SCSI skrev 2010-06-13 20:10:14 följande:
    Haha - varför inte? Risken är ungen är så eljest att hen GILLAR att slippa kläder. Syrrans envisa minsting hade gladeligen sprungit omkring i bostadsområdet i trosor och gummistövlar... Foten i munnen
    Risken finns
  • Dimisi

    GossarnasMor:
    Du ska inte ha dåligt samvete! Du kan ju inte ta ansvar för vad ditt barn gör när andra människor har ansvar för honom.

    Mina barn har ofta blivit bitna på dagis, och jag har aldrig tänkt något illa om föräldrarna till de barn som har bitit. Vår minsting har dessutom själv bitit ett annat barn, och han är supergo och social i vanliga fall, så jag tror att vilket barn som helst kan börja bitas om de känner sig trängda, stressade eller kränkta.

    Vår 4-åring har en favoritkompis på förskolan. Den kompisen bet väldigt ofta andra barn tills han var runt 3 år. Jag tyckte synd om mamman, för hon var så bekymrad över sonens bitande, och tog liksom på sig skulden. Men självklart var det inte hennes fel. Det var inget fel på pojken heller. Min son har alltid gillat honom mest, trots att han ibland fick blödande sår av betten. Vissa barn slår, vissa nyps, andra river, skriker eller dunkar huvudet i golvet. Eller ritar på väggen. Jag tror att alla barn känner frustration ibland - de har bara olika sätt att ge utlopp för den känslan. Och med skickliga pedagogers hjälp lär de sig så småningom andra alternativ.

  • GossarnasMor
    Dimisi skrev 2010-06-14 23:24:52 följande:
    GossarnasMor:
    Du ska inte ha dåligt samvete! Du kan ju inte ta ansvar för vad ditt barn gör när andra människor har ansvar för honom.

    Mina barn har ofta blivit bitna på dagis, och jag har aldrig tänkt något illa om föräldrarna till de barn som har bitit. Vår minsting har dessutom själv bitit ett annat barn, och han är supergo och social i vanliga fall, så jag tror att vilket barn som helst kan börja bitas om de känner sig trängda, stressade eller kränkta.

    Vår 4-åring har en favoritkompis på förskolan. Den kompisen bet väldigt ofta andra barn tills han var runt 3 år. Jag tyckte synd om mamman, för hon var så bekymrad över sonens bitande, och tog liksom på sig skulden. Men självklart var det inte hennes fel. Det var inget fel på pojken heller. Min son har alltid gillat honom mest, trots att han ibland fick blödande sår av betten. Vissa barn slår, vissa nyps, andra river, skriker eller dunkar huvudet i golvet. Eller ritar på väggen. Jag tror att alla barn känner frustration ibland - de har bara olika sätt att ge utlopp för den känslan. Och med skickliga pedagogers hjälp lär de sig så småningom andra alternativ.
    Tack! Det är svårt att låta bli att tänka på vad som sker när man inte ser det, man har liksom dåligt samvete ändå. Men precis som du säger de måste ju få utlopp för sin frustation på något sätt. Har läst lite om bitbarn tydligen är det ett tecken på att de är arga men även motsatsen och detta är ofta barn som inte pratar. Vår lille pratar inte alls, inte ett enda ord som vi förstår säger han. Så han kunde inte säga Nej så han bet istället.
    Jag hoppas bara att det går över nu när sommaren kommer och till hösten hoppas jag han kan säga något iaf.
Svar på tråden behöver hjälp nu ang 4-års trots...orkar inte mer..