Aga?

Men att barnet får vara med på det mesta visar ju faktiskt på en egen rätt ouppfostrad attityd......om du tex har en väninna hemma,som vill kunna fika med dig i luugn och ro och ditt barn tjattrar och pockar på uppmärksamhet,då brister ju du i din attityd gentemot din gäst,att du har barn vet hon redan,men hon kanske tänker att du skulle kunna ha tid till henne och inte sitta o förklara saker för dina barn samtidigt....det kan ju bli rätt tråkigt för henne att vänta in att din o barnets diskussion skall avslutas innan ni kan gå vidare med ert prat...

Dessutom så tror jag faktiskt visst att dina vänner har problem med det,de säger det inte högt bara......

om hon inte leker tystare då?och då till nästa fråga,varför inte be henne gå-anser du det oxå vara aga?och om du inte vill vara respektlös mot din dotter,varför vara det mot din väninna???skillnad på folk o folk?

jag har aldrig påstått att barn skall synas men inte höras......bara att det finns situationer där man inte kan leka pedagogmamma o bara fokusera på barnet......

Gränssättning stavas det....lära sitt barn respekt.....att inte klampa in o avbryta är ett mycket viktigt redskap att lära sig för att kunna respektera andra barn inom skola o barnomsorg o i livet....

Jo de kanske dem vill men varför ska de alltid få det 24 h?Jag skulle säga till mitt barn att jag inte hänger som hökar över henne och hennes vänner därav bör hon ej göra det hon heller för mamma vill ibland kunna prata lite med väninnan utan barn i samma rum!Samma sak som jag kan säga till min man att jag vill prata med en väninna utan han i samma rum....Samma saker ska gälla ALLA i huset... om jag låter mina barn leka ifred med sina vänner så ska mitt barn låta mamma "leka/prata" ifred med mammas vänner...Och jag vill inte ha nyfikna barn med i alla konversationer 24 h om dygnet..BTW så umgås mina barn oftare med sina vänner än jag med mina så då kan jag väl gott få den lilla stunden jag får någongång ibland och inte alltit behöva dra ut nånstans. .. ja kanske vill va hemma jag med....