Blgebo skrev 2009-11-30 15:09:15 följande:
Det är rutin att ge Syntocinon, man ger det antingen för att framkalla en sista värk när huvudet är ute om det är glest mellan värkarna, eller så ger man det när barnet är framfött. Tillfrågad blir man inte, men informerad innan de ger injektionen. Ofta har man en pvk om man fått värkstimulerande dropp och då ger man det i den (det är precis samma läkemedel i droppet som i injektionen, men i olika koncentrationer), annars sticker man i armvecket eller intramuskulärt, då det borde man märka. Kan säga att det är rätt svårt att avgöra själv vad som är normal blödning och inte, det kan blöda både uppifrån livmodern och från ev. bristningar. Michel Odent, var det inte han som tyckte att papporna inte skulle vara med på förlossningen pga. att de genom sin oro ökar risken för kejsarsnitt? Personligen skulle det vara tvärt om för mig...skulle min sambo inte få vara med så tänker då inte jag föda.
Tack för infon Blgebo! Själv fick jag injektionen i låret, och så var det när jag jobbade på förlossningen på 80-talet.
Håll med om att man borde få information i god tid innan bf om att de rutinmässigt ger en livmodersammandragande injektion, så att man har chans att läsa på om det här och ge sitt samtycke? Och det är inte särskilt klokt att säga till en mamma som just fött sitt barn att hon ska få en spruta. Dels så är det olämpligt att störa i bondingen, i synnerhet under de första 5 minuterna, och dels så kommer man ändå inte ihåg det då. Lite läskigt tycker jag att injicera människor utan deras samtycke.
Man kan ju få vad 17 som helst.
Nu hade ju inte jag tänkt att man som nyförlöst mamma skulle hålla koll själv på hur mycket man blöder, utan det kunde ju vara en mycket lämplig uppgift för barnmorskan, i synnerhet om hon kan göra det utan att störa bondingen, såvida inte åtgärder måste sättas in..
Michel Odent började jobba inom förlosningsvården i början av 50-talet när papporna inte var välkomna i förlossningrummen, vilket de inte blev ungefär 15-20 år senare. Sen jobbade han alltså några decennier på sjukhus med pappor närvarande, för att sen övergå till att jobba med hemförlossningar med närvarande pappor. Men de senaste åren har han och doulan, som han alltid har med sig, gått in för att locka ut pappor ur rummet när de märkt att han haft en hämmade inverkan på henne, vilket förstås gör att förlossningen drar ut på tiden.
Själv har jag 2 olika pappor till mina döttrar, och den första var bara störande att ha med medan den andra, som jag fortfarande är gift med , var ett bra stöd och jag skulle inte velat föda utan honom.
När jag själv jobbade på förlossningen var jag flera gånger med om att barnet "passade på" att födas när pappan gick ut och fikade eller parkerade om bilen. För det är faktiskt så att det hämmar förlossningen om det befinner sig en person i rummet som man inte känner sig helt avslappnade med, även om det är ens partner och dessutom pappa till barnet. Men har man en helt bra och avslappnad relation så känns det förstås bäst att ha honom med.
Hur som helst så tror jag inte det finns någon annan människa som har mer erfarenhet av det här än just Michel Odent. Jag ska leta fram en youtube där han berättar om detta. Hans franska brytning kan vara lite svår att förstå, men försök ändå, för det är verkligen intressant.