Tråddödare forts....

Min kommetar om abort-tråden:Generellt så är det så här, att konflikter (debatt definieras som en mindre konflikt som eskalerat) kan delas upp i två huvudgrupper med helt olika förhållningssätt från den som hjälper till att lösa dem.SakfrågekonflikterDels finns de konflikter där det finns en sakfråga, alltså ett problem som existerar i den fysiska verkligheten. Dessa kallas sakfrågekonflikter. Om man till exempel har hyrt en byggjobbare som renoverat ens badrum och det sedan visar sig att det blev läckor så har man ett problem i den fysiska verkligheten. Om man sedan inte kan komma överens om vem som ska ta ansvar och göra vad åt situationen och böjar bråka om det, så har man en sakfrågekonflikt. Här är det alltid relevant att försöka hitta en vinna/vinna-lösning så långt det är möjligt. I praktiken kan det bli nödvändigt att kompromissa på någon detalj i slutet men att alla ska bli nöjda till så stor del som möjligt utan att behöva kompromissa är det man lägger fokus på. Jag tänker inte gå in på metoder för att göra detta, för det är lite komplicerat. Utan jag går vidare till den andra sortens konflikt.VärderingskonflikterVärderingskonflikter är konflikter där problemet som står i centrum saknar motsvarighet i den fysiska verkligheten. Till exempel så är åsikten om abort en sådan sak. Aborter i sig utspelar ju sig i den fysiska verkligheten, men åsikterna är på ett ickemateriellt plan. På denna sortens konflikter kan man inte komma fram till en lösning. För vad skulle en lösning bestå i? Att den ena parten byter åsikt? Eller att båda ger upp sina värderingar? Människor vill generellt inte ge upp sina värderingar, och gör det sällan. Däremot kan det hända att de säger sig ge upp sina värderingar bara för att de vill undvika konflikten. Om någon hur som helst ändrade sin åsikt för att få till en lösning så skulle det snarare skapa vidare konflikter.För att förklara ytterligare. Om man befinner sig i ett hus och huset håller på att falla ihop måste man göra något för att lösa situationen. Det finns inget annat alternativ, annars får det hemska konsekvenser. Det kan finnas olika lösningar som man kan diskutera. Om man har olika åsikter så uppstår en sakfrågekonflikt.I abortfrågan (och religionsfrågan och en masssa andra frågor), så måste man faktiskt inte göra något alls för att lösa situationen. Om du och jag har helt olika åsikter om abort så kommer det inte att få några som helst konsekvenser just nu. Därför är det också onödigt att försöka lösa konflikten. Däremot så har folk sällan denna skillnad klar för sig och ger sig in i värderingskonflikter som om de vore sakfrågekonflikter. Vi människor har (för våran överlevnad) specialiserat oss på att leta upp problem och hitta lösningar för att sedan gå vidare och hitta nya problem att lösa. I värderingskonflikter är detta inte alls tillämpbart.Istället borde vi i värderingskonflikter helt enkelt se till att lyssna på motparten, bekräfta att den har en tanke bakom sitt resonemang och acceptera detta. Då motparten känner sig respekterad ökar också sannolikheten att den vill veta ens egen åsikt. Ingen kommer förmodligen gå ifrån konversationen med nya åsikter, men man har i alla fall blivit respekterad och lärt sig nya sätt att tänka. När man försöker lösa värderingskonflikter som man gör på fl så leder det snarare till att ingen upplever respekt och man inte heller ger respekt. Ingen får därför heller chansen att sätta sig in i hur den andra tänker eftersom man är fullt upptagen med att leta felformuleringar i den andres argumentation. Empatin minskar alltså. Vill man fortfarande övertyga motparten gör man det ändå enklast genom att lyssna på den, respektera den och sedan erbjuda sin egen syn på saken, utan att för den sakens skull döma den andres.Men specifikt för abort är ju det att om man väntar ett barn tillsammans med någon och står inför valet att göra abort eller inte och har olika åsikter så kommer det att bli en himla konflikt. Därför bör man främs se till att ens partner i livet har värderingar som liknar ens egna. Man kan ha mycket olikheter och klara sig bra, men just olikheter i de grundläggande värderingarna kan knäcka ett förhållande till slut.Typ så...

Tack!Nu har jag fikat med familjen. Vi är lika mycket verbalnitare allihopa... ni kan tänka er hur det blir...

Är man barnmisshandlare om man ger sin tvååring chips?Jag tycker att inlägg 151 och framåt, skrivna att samma medlem, är ytterst intressanta. Och världsfrånvänd www.familjeliv.se/Forum-5-74/m49741138.html

passa dig för den människan, hon drar sig inte för personangrepp så fort något går emot hennes moral. Hon kallade mig för fyllo i "Nu är jag full 10". Och så blir hon upprölrd för att hon blev avstängd i ett dygn p.g.a. det!

Ursäkta men hur kan det vara oprovocerat i en sådan tråd?

Ja, jag har (tyvärr) sett henne i andra trådar där hon försöker uppfostra andra människor. Det tragiska med henne är att hon är så enormt tom inuti. Enligt den info jag har om henne, lever hon efter en sorts barnuppfostransbok. Hon är lika fanatisk när det gäller den boken/författaren som en terrorist är fanatisk när det gäller dennes tro/ideologi.