Tråddödare forts....

I mitt yrke gäller det ofta att INTE kompromissa utan att hitta vinna/vinna-lösningar där man inte behöver välja bort något för att få något annat.Jag kan föreslå en lösning och se om du blir helt nöjd.Vi kan göra så här att jag helt enkelt nitar, och sedan kan du fråga i efterhand hur tankegångarna gick. Då slipper du höra om eventuella ögonblick av osäkerhet hos mig och får istället den färdiga förklaringen i efterhand.I ideala fall skulle detta alltså innebära att du fortfarande kan ha kvar det romantiserade bilden, men ändå få en förståelse för hur jag fungerar. Låter det bra?

Kan inte du ta en titt i min tråd om abort... Kan du hitta en vinna-vinna situation där är du värld nobelpris.....Kan inte fatta att folk är så rabiat-sten-knäppa.... Jag brukar se positivt på det mesta, sällan att jag dömmer ut folk, brukar finna gemensamma punkter där man kan se varandras mänsklighet men jag har f...n spungint på pumpen här...

nr 14www.familjeliv.se/Forum-5-154/m49525480-56.ht...

Kan du länka till aborttråden så kan jag ge ett utlåtande?

www.familjeliv.se/Forum-5-74/m49556951.html ???

Jag funderar på att söka det här jobbet:www.craigslist.org/about/best/sfo/672031640.h...

Scratchys nyår kapitel 2:På stationenSå jag kom till stationen. Det var många taxibilar utanför men det fanns några parkeringsplatser precis utanför stationen. Pappa parkerade på en av dessa 15-minutersparkeringar.Eftersom jag inte fått bussbiljetten till mobilen utan bara hade ett bokningsnummer så föjlde pappa med för att se att jag verkligen kom med bussen som jag skulle. Så vi gick igenom stationen och in i terminalbyggnaden. Det visade sig att bussen skulle gå från gate 21, vilket var ganska långt borta. Så vi gick och gick och vi kom fram. Bussen hade inte kommit än, och det var nästan 20 minuter till avgång.Jag kom på att jag kanske borde ha något att dricka till de mackor jag förberätt och hade i innerfickan på jackan. Jag funderade på om Pressbyrån på stationen var öppen och jag frågade pappa. Han visste inte heller om det kunde tänkas vara öppet men vi kom fram till att eftersom vi båda har friska ben,  så varför inte gå dit. Pressbyrån på stationen i Jönköping ligger precis där vi gick in så vi fick gå igenom hela stationen igen. Det var öppet. Puh! Vilken tur!Jag valde mellan en fanta och en coca-cola. Det blev en coca-cola. Den kostade nitton kronor så jag gav tjugo till den tjocka kvinnan som jobbade där och fick en krona tillbaka av henne.Sedan gick vi tillbaka till gate 21 och då hade bussen kommit. Jag önskade pappa gott nytt år och gav honom en kram. Sedan gick jag ut genom dörrarna och pratade med chauffören. Det gick bra att gå ombord med bara bokningsnumret. Personnumret hade också gått bra.Fortsättning följer i nästa kapitel: På bussen

Vi har haft många gräl och turer fram och tillbaka hos Familjerätten om detta, men annars funkar det. Han vill ha växelvis boende, men det vill inte jag. Jag vill inte vara ifrån min son i en vecka. När han blir äldre, myyycket äldre, och vill vara en vecka hos sin far, så kanske jag går med på det då. Men absolut inte nu.