Antikrundan snackar vidare...

Efter den där jobbiga kvällen har allt blivit mycket bättre! Det var som att han behövde få ur sig all ilska och sorg... så nu sitter jag med dem båda i famnen allt oftare... så skönt!!!

Härligt bambu!! Syskonrivalitet kommer och går. Här varvas pussarna med puttarna.

Hej tjejer!!

Jag velar mellan att utmämna 2012 till "Året som försvann" eller "Året som åkte ner i en blöjpåse"...

M & N fyller 1 den 19:e, vilket känns helt absurt!! Hur gick det så fort?? Jag satt och tittade på bilder från BB, och jag minns inte ens hur det kändes att hålla den lilla miniminimänniskan N.. Jag tittar på kläder i storlek 44 och minns hur de var stora på henne... Sen tittar jag på de två yrväder som far omkring på golvet... JÖSSES!!

Men även om det senaste året bitvis varit jävligt tufft så börjar jag nu se ljusningen.. Nu finns det en enorm bonus med tvillingar, de leker nämligen ofta bra tillsammans och jag kan få glimtar av tid att bara vara...

E har tagit det väldigt bra att få syskon!! Visst har vi haft jobbiga perioder med honom, men det har varit snabbt övergående.. Sen kan han bli skogstokig när de tar hans saker eller när han vill vara ifred..
Vi har lyxen att bo tillräckligt stor för att ha ett stort lekrum, och där inne kräver vi att de samsas, och de leksakerna är allas. Däremot försöker vi se till att E får lugn inne på sitt eget rum.

Blöjfri dagtid blev han i somras, rätt fort och med få olyckor efter att vi hade bestämt oss för att det nu faktiskt fick vara slut på blöjorna!! Potta avskyr han, toaring ska det vara, eller så sitter han "som stor pojke" och håller i sig..

Även nappen har vi avslutat, med så lite kink att vi är HÄPNA!! Jag lanserade "Napp-prinsessan", och berättade för E om henne, och att om man skickar sina nappar till henne så får man ett stooort fint paket tillbaka!! Jag nämnde henne ett par gånger, men tjatade inte.
Efter en vecka kom han en morgon innan dagis och bad om ett kuvert, för han skulle posta sina nappar!! Sagt och gjort!! Och wow! När han kom hem från dagis hade hon lämnat ett fint paket på hans säng
Det var några tårar första kvällen, men ingen dramatik. Det lustiga är att innan han postade sina egna lånade han friskt lillebrors, men det slutade han med direkt!!

Gissa om E sen var stolt vid första tandläkarbesöket och han fick frågan om napp. Mycket glatt förklarade han att han faktiskt slutat!
Mindre stolt kände jag mig dock när han fick frågan om hur ofta han äter godis. Svaret kom klart och utan tvekan: Varje dag!! Helst choklad!!
Detta från killen som faktiskt inte får äta godis... Jag insåg att det bara var att vara tyst, vad jag än hade sagt hade bara låtit som en bortförklaring....

Även om jag ibland ruttnar på tillvaron som hemmamamma, har ju nu varit hemma i 3,5 år!, så har jag svårt att tänka mig att återgå att arbeta speciellt mycket medan barnen är små.. M & N ska inte börja på dagis förrän tidigast vid 2 år, gärna 2,5 om det är möjligt. Fram till dess drygar jag ut min FP med att driva eget företag, vilket jag hoppas kunna fortsätta med på heltid framöver... Det är ju nu som barnen börjar bli helt underbart roliga att umgås med, inte vill jag missa detta!!

Just ja B Klein, log lite när du skrev om er Nalle Puh bil.. Har ett kort taget hos er när min E kör omkring på den, då kan de inte ha varit gamla... Han fick tätt efter det en egen, som genom åren varit hans absolut käraste leksak!! Först de senaste månaderna som han tappat intresset, men det övertogs raskt av småsyskonen, till den milda grad att jag investerade i ytterligare en.... JISSES vad det körs i detta hus!! Även gästande barn älskar att fara fram

Nån bekymrade sig över frukostintaget.. E är inte världens matgladaste på morgonen, men jag når mest framgång med vad han själv kallar "frukosttallrik", den består av småplock. Några små smörgåsbitar och alltid lite fruktbitar och nån grönsak. Blodsockret är lågt på honom, vilket inte direkt gör honom sugen på att äta, men frukten går alltid i först, och efter en stund har han oftast pillat i sig resten. Jag läggar aldrig upp mycket, bättra att han får be om mera...

Kul att få en rapport från dig Ladycocos.
Helt otroligt att tvillingarna redan är ett år. Men å andra sidan är lilla C snart fem månader så det klart, i det perpektivet så kan jag förstå att de är ett år . Du har kvar bebiskläderna!!  Blir det fler barn? Själv skänker jag bort allt jag bara kan. Den första kassen med de minsta kläderna försvinner imorgon när makens kollega som ska ha barn i mars kommer förbi för att låna ut sitt TV-spel till oss.
 
Minstingen älskar numera sin bror och blir glad bara hon ser honom. När hon är trött på kvällarna så brukar hon skratta högt och hjärtligt när hon ser honom hoppa jämfota.  

Det där med att sluta med napp tror jag är mer dramatiserat hos oss vuxna. Jag är helt övertygad om att saknaden är snabbt övergående men det klart, ju längre man väntar desto mer måste det vara på barnets villkor. Kasper har ju aldrig gillat napp. Nu vill han mest ha av nyfikenhet eftersom andra barn har men använder den inte. C har jag testat på men vill inte truga eftersom jag egentligen inte vill att hon heller ska ha napp och eftersom hon inte bara sugit tag i den och inte velat släppa utan spottar ut den hela tiden så har inte hon heller någon. Jag har en i bilen att lirka med eftersom hon liksom sin bror i den åldern hatar att åka bil och gallskriker mer eller mindre hela tiden som hon är vaken.  

Skönt att höra att du också Ladycocos ruttnar på att vara hemmamamma ibland. Jag går annars i villfarelsen att du är som gjord för det medans jag helt klart inte är det    

Det verkar som at vi är lite i samma fas som er andra. K har slutat med napp. Nåväl, han har dem i en ask på sitt rum och tas fram endast i nödfall, vilket blir alltmer sällan. På dagis tipsar fröknarna om att barnen ska lämna sina nappar till "kattungarna på Skansen eller till jultomten". Jag har försökt att förklara för K, "att de nya tänderna som kommer, kan växa snett om han suger på napp". Vi får se om min uppriktighet funkar i längden, men det är i alla fall modellen som känns bäst för mig. Likaså har K slutat med blöjor och börjat på storbarnsavdelningen på dagis. Alla de här positiva händelserna medför tyvärr lite negativa följder här hemma. Tvillingarna har nämligen blivit alltmer rörliga och rör K:s leksaker. Han kan bli jättearg och till och med knuffa till dem. Fram till nu har K nämligen varit jättesnäll mot dem. K får ha de leksaker han är rädd om på sitt rum. De andra får han dela med sig av. Jag hoppas att det här kommer att bli bättre med tiden för just nu är det mycket passande på alla tre.

Jag älskar mina barn och det finns nästan inget roligare än att göra små utflykter med K, men  "hemmamammalivet" är inget för mig. Under den här föräldraledigheten är jag dessutom mer begränsad att ta mig för med aktiviteter. Vid årsskiftet har jag varit föräldraledig i ett år och ser fram emot att börja jobba igen. Min man är då hemma på heltid och jag kommer att jobba 80%. Idag var jag på en första träff med en Tvillingklubb i Stockholm. Det var kul, att träffa andra familjer med tvillingar i samma ålder. Dessutom var en tjej från gymet där, som också hade fått tvillingar. 

Tänker ofta på er alla och hoppas att ni har en fin höst.   

   

  

Nää... inga fler barn... Jag har bara sparat några enstaka plagg av det första minsta, de är så otroligt små..

Men om jag vore lite yngre, hade lite mer tid så skulle jag utan tvekan vilja ha en fjärde!!! Åhh så underbara de är! M & N är helt otroligt roliga att vara med nu, det händer så mycket varje dag!!

Har ägnat kvällen åt att gräva i garderoben.. efter sommarkläder som inte finns...
Men vad gör det när jag löjligt tidigt på lördag flyger till Nice!!!!! 
5 dagar i värmen med en av mina bästa väninnor!!  ord saknas.....

Det låter fantastiskt härligt. Jag kan ibland längta tills jag kan få en hel dag för mig själv eller en hel dag bara med Kasper för oss själva. Men det lär dröja lite eftersom jag fortfarande ammar helt och hållet. Men till våren kanske det går för jag hoppas kunna börja jobba tre dagar i veckan till våren (mars)  .

Ha så skönt i Nice! 

Längesedan, tittar in och säger hej!

Axel fyllde 3 år i augusti och slutade helt med blöja under sommaren. Nu har han börjat på nytt dagis och det går bra.
Storasyster har börjat 8:an och lugnat ner sig något men det går sådär i skolan.

Var på en jobbig begraning igår. En av våra närmaste vänner gick bort i cancer bara 38 år gammal och lämnade efter sig föräldrar, syskon, fru och två döttrar på 7 och 9 år... Livet är orättvist.

Min bästa väninna som fick sitt första barn i somras, hennes man har också hjärntumör och prognosen ser dålig ut...

Försöker stötta på alla sätt... inte lätt...

Kramar till er alla och härligt att läsa om alla växande barn och nya syskon! Livet går vidare vad som än händer! 

Lyckoprinsessan: Det var roligt att läsa om hur ni har det, samtidigt väldigt sorgligt att två nära vänner till dig har avlidigt/svårt sjuk. Jag har sett bilder på din lille kille på Fb. Han är otroligt söt! Tänker på dig och de dina.