Fortsättningstråd för oss med mycket extraslag del 12

Ja, jag har iallafall trillat dit igen....i den onda cirkeln och hjärtat hoppar som den vill och jag får mer ångest av det.....  Ledsamt.......Försöker att inte tänka på det så mycket men det är svårt! Hoppas det blir bättre när vardagen är här igen! Vad gör ni när ni har "dåliga" dagar???

Kram på er!

Jag har haft det jättejobbigt från mitten av maj till mitten av juli. Hade innan dess kännt det så mycket bättre och sedan helt plötsligt var det som att vända på en pannkaka så var allt helvete tillbaka. Man blir så fruktansvärt ledsen. Sedan i mitten av juli så försvann alla e.s igen och sedan dess har jag mått bra. Det är ju som i himmelsriket att få känna lugn. När jag har mina e.s känner jag mig som två personer: en kropp och ett hjärta. Sedan när e.s försvinner känner man sig som en hel person igen. Tänk att innan detta började mig för ett år sedan så tog man allt förgivet och nu helt plötsligt är man så tacksam när hjärtat är lugnt några veckor.

Hjärtefröken: tack för dina kloka ord. Du har rätt i allt du skriver. Allt som du skriver stämmer på mig. Jag vet vad som har orsakat detta. Neg och pos stress, oro och ständig rädsla för att mitt hjärta skulle vara sjukt.
Ingen återhämtning eller tid för reflektion.

Jag försöker tänka som du skriver, jag fattar eg att jag inte är sjuk. Vissa dagar känner jag mig lätt och fri som en fågel och andra dagar tung och så ledsen för det som händer med kroppen.
Det går åt rätt håll, jag håller på att kravla mig upp, men jag ramlar fortfarande ner ett trappsteg då och då.

Jag är evigt tacksam att jag hittade er alla här. Även om det är jobbigt det vi alla upplever så styrker det också att veta att vi är fler, samt att det inte verkar som någon har något egentligt fel på hjärtat. (hoppas jag, rätta mig om jag har fel)
Alla är så stöttande och det är underbart!

Jag fick också mkt e.s häromdagen när jag gick stavgång. Jag brukar inte få det så ofta och det var jobbigt. Jag fick lite panik och såg ambulansen framför mig, men efter lite vila så kunde jag gå igen i lite långsammar tempo.
Kanskse ska be om arbets-ekg också för att kolla e.s under träning?....

Annars har semestern varit väldigt lugn och skön, inget stressigt schema, barnen har vaknat sent (8,30-tiden..) och frukost runt 10....helt underbart! Nu börjar jobbet igen på måndag. Ska verkligen försöka låta tankarna på jobbet stanna på jobbet och inte stressa upp mig på hämtning på dagis, matlagning, trötta hungriga och underbart sööööta och goa barn...Det är dem som är livet!

Kram på er alla goa människor!

Linda71: kram på dig. Det du skriver om hur det är och känns kunde lika gärn varit skrivet av mig

Är dessa ES kroniska? kommer de alltid att finnas? Jag känner vartenda en av dem. Jag försöker ju att låtsas om dem, men det är svårt..

Linda71:

Usch vad jobbigt för dig, har du mycket ES nu ?

Jag har haft mina i snart 9 år, och jag tror aldrig jag komer bli av med dem helt.
Det kommer säkert fortsätta gå i perioder, bra och dåliga men att de kommer försvinna helt har jag gett upp tanken på.
Tragiskt... JA..

Viktigt är bara att hålla sig lugn och inte stressa, vara egoistisk och tänka MYCKET på sig själv..
Äter du något kosttillskott ?
Jag och Hjärtfröken äter Stressgard, finns på hälsokostbutiken och vi är båda nöjda.
Kanske värt att prova ??

Kram på dig och hoppas du snart mår bättre..