Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3
Jag är 27 och mannen 30 och jag känner ingen panik över åldern om jag ska vara ärlig, efter allt som hänt på den här fronten så vet jag faktiskt inte om jag tycker det är värt att stånga sig blodig för att få ett barn och gå igenom allt med IVF som vi behöver. Även om barn och familj är allt måste det gå att leva ett bra och händelserikt liv utan. Sen de tankarna växte fram i somras känns allting mycket bättre men vi lever inte ett vanligt Svenssonliv.
Men till råga på allt så har jag med största sannolikhet fått ett utomkved till nu i den äggledare som jag har kvar. Svaga gravtest 1,5 vecka efter BIM, brun-svarta flytningar, värk och när jag vet efter spolningen i juni att min äggledare är helt tät så är oddsen mycket små att det sitter på rätt ställe.
Att jag blir av med den äggledaren gör inte så mycket eftersom den ändå inte fungerar, vi är ändå inställda på att om vi vill ha barn är det IVF som gäller.
Men jag vill inte gå igenom det här igen, jag mår skit. Och hade verkligen inte räknat det här nu så det kom som en chock.
På tors ska jag på VUL och är i 6+2 då, visst borde det synas då vart det sitter?
Men nej gumman vad ledsen jag blir. Ni behöver verkligen inte fler motgångar nu. visst borde de se något på torsdag, men det kan ju vara så att det har slutat utvecklas och då är det ju svårt att se ändå. Håller tummarna stenhårt! kram
