Brudarna babblar vidare 8

Åsa: Det är lite coolt att det är så exakt

Susie: Ja, vad ska jag berätta, hon är underbar helt enkelt. Nu sover hon i sin säng här bredvid mig och är bara så go.

Domenica: Förstår precis hur du menar. Vi är ju inte purunga trots att du är ett par år yngre än mig. Innan jag fic A kände jag att det är fullt tillräckligt med en men nu när jag ser på henne känner jag att jag kan göra om detta flera ggr om. Jag vill ge henne syskon, kanske för att jag inte har några. Nu har jag iofs aldrig lidit av det men vem vet hon kanske gör. Men sen vet jag inte om jag vågar chansa en gång till för så perfekt som allt gått nu med både graviditet och snitt kan det inte bli igen. Eller visst kan det men vågar men testa? Jag tror att första barnet allt kommer att var speciellt, det var ju först och man behandlar det nog annorlunda än barn nr två när man ar fått in rutinen. Men vi får se, vi kommer inte att börja försöka inom de närmasta 2 åren iallafall.

Hej tjejer!

Var ska jag börja?

Snittet: Helt overklig upplevelse. Kan fortfarande inte förstå att jag blev uppsprättad vaken Man kände ju hur de slet och drog men inget mer. Hela operationen tog 24 minuter och från första snitt till Alice kom tog 3 minuter. Allt gick så snabbt så man hängde inte riktigt med. Hon skrek redan när hon var halvvägs ute. Visst gör första dygnet sjukt ont, har nog aldrig upplevt en sådan smärta. Åsa du vet vad jag menar. Den bränner, svider och värker på en och samma gång, hela tiden. Visst får man smärstillande men det höll inte så länge åt gången för mig. Jag gav mig trots det f-n på att jag skulle komma igång tidigt och var uppe 2 ggr samma dag för att duscha av mig. Men varje steg kändes som att allt skulle spricka upp. Redan dagen efter tog jag mig upp för egen maskin och duschade. När Bm kom in satt jag i skräddarställning i sängen Sjukt egentligen att man hämtar sig så snabbt.

Alice är underbar. Hon är orolig på kvällarna och förnätterna och har svårt att komma till ro annars är det inte så farligt. Hon har rejäla röstresurser och vet vad hon vill. Hon sover jättemycket på dagarna, ikväll har hon varit vaken mycket. Hon har skumma muskelryckningar i kroppen när hon sover vilket jag är lite nojig över så hon ska få träffa läkaren på BVC på torsdag. Det positiva är att de bara kommer när hon sover, hade det varit nått fel borde hon ha dem hela tiden. Hon har även för kort tungband som kanske måste klippas Äter gör hon som en häst Amningen fungerar jättebra, jag har fått använda bröstnapp för hon har svårt att greppa ordentligt, men det fungerar oxå bra.

EN lite äcklig fråga om avslag. Hur hade ni det? Mitt kommer och går, ibland blöder jag ingenting bara lite brunt, sen så kommer det färskt blod igen och ibland kommer jättemycket. Ska det vara så? Idag är jag även lite mer öm i livmodern, vet inte om det är p.g.a. snittet och att jag överansträngt mig eller för att livmodern drar ihop sig.

Har glömt att uppdatera er här inne om min helvetesvecka förra veckan. Som njag skrev blödde jag ju mycket och hade ont i livmodern. Åkte in senare den kvällen akut, hade både en infektion i livmodern och i urinvägarna samt en stor koagel som inte kommit ut. Käkade 2 sorter antibiotika och en livmodersammandragande medicin i en vecka. Förra lördagen tyckte vi att Alice ryckningar blev värre så vi åkte efter samråd med sjukvårdsrådgivningen ner till Halmstad där de la in henne för EEG-övervakning över natten Stackarn hade en nål i armen och så satte de elektroderna under huden på huvudet. Som tur var gav det inget utslag så hon fick diagnosen omoget nervsystem med godartade muskelryckningar. Nu verkar A ha fått problem med magen och har svårt att komma till ro på kvällarna, därför sitter jag här vid denna tiden. Sambon ger henne tillägg nu för hon har ätit ur mina tuttar.

Så förra veckan var ingen hit kan jag säga.

Susie: Jag förundras varje dag över vad min kropp har klarat iom graviditet, snitt, förkylning, 2 infektioner, hormoner och sömnbrist. O jag mår bra!

Susie: Jag vet inte riktigt vad det innebär men det skulle tydligen växa bort. Jag tror inte att det är kolik hon har utan "bara" on t i magen. Kör med minifom och ska även kolla på sempers magdroppar. Jag har även slutat med mjölkprodukter för att se om det har effekt. Det är bara på kvällarna och på morgonen när hon vaknar som hon har ont.

Hej alla!

Här är allt bara bra. Äter mjölkfritt sen en tid tillbaka och Alice mår så mycket bättre. Är en riktigt trevlig och glad liten tjej när hon inte har ont i magen

Åsa: Ja, vilket sammanträffande aatt du skulle titta i gp samma dag som Alice stoltserade på bild Tandläkaren redan? Men det är ju iofs bra att man får reda på hur man sköter deras tänder på bästa sätt. Gick det bra för Saga och hennes pappa?

Domenica: Första tanden, värt att fira Vad fort de växer.

Hannah: Skönt att A har fått klarteckan på att äta allt nu, måste underlätta nått vansinnigt. Vet bara hur krångligt det är att äta mjälkfritt själv. Vissa saker är ju självklara medans man blir förvånad över annat som innehåller mjölk.

Susie: Hur är det med dig och magen?

Hej!
Jag smyger i kulisserna men hinner inte skriva så mycket.

Susie: Du behöver inte vara nervös inför ett ev.snitt. Mitt snitt gick till på samma sätt som Åsas. Jag snittades vid 10 tiden och var uppe och duschade vi 17 tiden. Min bedövning släppte ganska snabbt och då gjorde det rejält ont, men man får smärtstillande som hjälper bra. Men det gjorde rätt ont att vara uppe och gå där på eftermiddagen, eller nu överdriver jag. Jag gick inte 2 sköterskor släpade in mig på toaletten. Men redan dagen efter så satt jag i skräddarställning på sängen. Men jag är inte helt återställd än, jag är öm i huden på magen och över snittet. Jag har ingen känsel över snittet. Men det är inget jag tänker på, för det har ju gett mig min underbara dotter. Jag tvekar inte att göra ett snitt till.

Vet ni, nu har jag äntligen skaffat fb

Susie: 5e januari är ju jättesnart. Känns som det var igår vi plussade och A är redan 3 månader och din lilla kommer snart. Ang trosor efter snittet så hade jag mina mammatrosor i ca  månader efter, till D´s stora förtret Hade även mina mammabyxor tills för bara någon vecka sedan, men det var mest för att jag först då fick plats i mina vanliga byxor igen. Men jag tycker fortfarande det är lite obekvämt att ha nått över snittet. Det är nog för att det är lite ömt och att jag inte har känsel i huden.

Åsa: Hur lång tid tog det innan du var helt återställd vad gäller ömhet och känsel?

Susie: Jösses vilken pärs. Tur att blödningen kom från "andra stället" och inte från moderkakan. Nu tar du det mer än lugnt resten av tiden, det är ju bara knappt 2 veckor kvar nu.  Vad mysig hon är nu Jolina, smart med lappar som mamma och pappa inte kan motstå

Domenica: vad mysigt det lät eran Stockholmsdag. Vad var det för Veggo-skinka?

Alice är så härlig nu, hon pratar och skrattar hela tiden. nu har hon även upptäckt att det sitter ett par fötter längst ner på benen. Hon spretar och kniper omvartannat med tårna. Hon fick en Hokus Pokus matstol idag som hon sitter jättebra i. Hon är jättestark och stabil. Älskar att stå upp i knät o hoppa. tyvärr har hon blivit förkyld Men hellre denna helgen än nästa om man ska se det positiva.

Susie: Mina föräldrar är superkära i Alice. T.o.m. pappa sitter och pratar bebisspråk och jollrar De har redan köpt hur mycket saker som helst till henne. Blev chockad igår när mamma berättade vad ett halsband kostade som hon fick när hon föddes, ett guldhalsband med en hjärtberlock, 3000!!! De är inte kloka.

Appropå mat efter snittet, så fick inte äta nått innan kl 17, snittades vid 10. Då var det bara flytande som gällde, nån soppa, men sen åt jag några smörgåsar på kvällen. Blev lite grinig när de kom in med "grattisbrickan" bara till Daniel. Jag fick titta på när han åt, då hade jag inte ätit sedan kvällen innan o var skithungrig. Har hört att man kan få jätteont av gaser efter snitt men jag slapp det. Åt dimetikon (antifistabletter) en vecka innan snittet, kan ha varit dem som gjorde att jag slapp gaser. Däremot gjorde det jätteont att göra nr:2, inte i magen utan i tarmen långt ner. Jag var aldrig hård i magen heller som man kan bli. Så jag åt ingen speciell mat alls. Det roliga var att jag blev serverad både mosaka med linser och bönor och en kålsoppa på BB, snygg mat för nysnittade Som sagt fråga på allt du undrar över. Var föresten beredd på att du kan få ont i axeln under och efter snittet. Jag fick det under, det gjorde grymt ont. En ssk masserade mig under hela tiden men det kändes som den gick av. Tydligen kan man få så när de skär igenom livmodern, det är nån nerv där som går upp till axeln. Det heter Referd pain eller liknande. Det kan även kännaas lite läskigt precis innan de plockar ut henne då hänger de en del på magen och skakar om dig lite för att stressa bebisen. Man känner allt de gör men man har inte ont. En tjej beskrev de som att det känns som att de diskar i magen, vilket är en bra liknelse. Var inte rädd för att be om smärtstillande så fort du känner att det gör ont. Ketogan is da shit, man blir mysigt småfull av det och smärtan bara tonar bort. Förstår att man kan bli beroende av det Om ni har filmkamera så ta med den för du kommer att vara så fokuserad på allt som händer runt dig att du glömmer det viktiga att det kommer en bebis. D filmade när de lyfter upp Alice och det var guld värt för jag kommer inte ihåg det. Ni kan även be någon usk eller ssk att ta kort om D inte är i fas att göra det. Bli inte rädd nu över det jag skrivit för inget av det är obehagligt, förutom det med axeln. Det är en skithäftig upplevelse och jag gör gärna om det igen om jag har turen att komma dit igen.