• susye

    Bipolär/manodepressiv sjukdom, vi fortsätter i ytterligare en tråd 2

    Maia skrev 2010-04-09 21:29:09 följande:
    Åh, Susye! Gråter med dig. Ta hand om dig och din familj. Kramar!
    tack söta gulliga du
  • susye

    mariaKsk88: det är den sonen jag berättat om som kämpat hela livet som gått bort

  • susye
    MariaKsk88 skrev 2010-04-10 21:04:23 följande:
    Ja jag vet.. :( Hur gammal blev han? Runt min ålder, eller hur?
     20 år, skulle fyllt 21 i höst
  • susye
    MariaKsk88 skrev 2010-04-10 23:00:15 följande:
    Jag vet verkligen inte vad jag ska säga :( Jag tänker jättemycket på dig.. ska tända ett ljus för honom imorgon. Hoppas han har det bättre där han är nu.
    tack. tror ärligt talat att han har det. men vi hade givetvis velat ha honom kvar här
  • susye
    Umbrageous skrev 2010-04-11 14:13:32 följande:
    Hej, jag knör mig gärna in här i tråden om jag får Är bipolär typ 2,5 mixed... rapid cycling. Har börjat må bättre nu äntligen men får svackor och maniska perioder bland ändå. Käkar hermolepsin och wellbutrin/voxra för bipolariteten, folsyra och B12 för att hermolepsinet pajjar så jag får vitaminbrist och ritalin för att jag har narkolepsi, och zolpidem/stilnoct och circadin för att jag ska sova bättre.  öh, jävla medicinblandning va!
    välkommen hit
  • susye
    MariaKsk88 skrev 2010-04-11 14:10:34 följande:
    Ibland undrar jag om självmord inte är rättfärdigat i vissa situationer.. Ofta vill man ju ha kvar folk för sin egen skull, trots att de mår skitdåligt.. tänker på dödshjälp till exempel. Men tänk om det aldrig blir bättre? Jag håller mig kvar för min sons skull, vore det inte för honom vet jag inte om jag skulle vara kvar.
     
    har funderat på detta med o aktiv dödshjälp borde finnas i vissa lägen tycker jag. sen att man väljer att avsluta sitt liv själv kan ju diskuteras. själv skulle jag aldrig göra det just pga mina barn precis som du skriver men det finns ju lägen då allt är totalt meningslöst så jag kan förstå de som väljer den vägen o i detta fall har jag förståelse till 100 % o känner ingen ilska
  • susye
    Anonym (Stjärnkross) skrev 2010-04-12 06:43:42 följande:
    Hej! Trillade in här av en ren slump. Har kikat igenom inläggen och känner så igen mig i er och det ni skriver... Jag går just nu igenom en "utredning". Just för att läkare/psykolog tror jag är manodepressiv/bipolär... Det känns i hjärtat. Men ändå känns det lite lättande om nu så skulle vara fallet. Då har jag en förklaring på alla snedsteg jag tagit här i livet. Försökte i februari ta mitt liv (åter igen) ... Men lyckades inte då heller. Idag känner jag mig glad över det, Men igår kändes det som ja.. Ni förstår säkert... Jag beklagar sorgen Susye. Jag har förlorat två småbröder i självmord. Kan inte säga att jag vet hur du mår. Men jag sänder en tanke eller rättare sagt 1000. Jag är livrädd för att hamna i ännu en situation då jag försöker ta mitt liv... (Sitter ofta med pillerburkarna framför mig) :( Jag vill inte dö, men när jag väl hamnar där kan inget stoppa mig känns det som... Vad fan gör man egentligen....? 23 år gammal ... Anonym jag vet. Men vill hålla mig hemlig ett litet tag. Hoppas det är okej med er! /H
    välkommen in. självklart får du vara anonym. hoppas din utredning kommer leda fram till diagnos o att du då får svar på varför livet är som det är. vet att jag tyckte jag fick svar på mycket då jag fick diagnos. var som en befrielse. hur gamla var dina småbröder då de gick bort? svara bara om du vill
  • susye
    Maia skrev 2010-04-12 06:46:12 följande:
    Känner mig nervös. Idag är första dagen för sambon på nya jobbet. Nästa vecka ska jag förmodligen börja på aktivitetsstället och förmodligen måste vi ansöka om mer tid på dagis för sonen. Känns inte så kul men man vänjer sig väl. :/ Ska till ssk snart och får ta sonen med mig.
    lycka till med allt. förstår att det är nervöst. alla förändringar är det tycker jag. vad ska du göra på aktivitetsstället då?
  • susye

    har inte sovit en blud inatt igen. smärtan skär genom kroppen. frågor om hur han mådde innan han gjorde det. vilken ångest han måste haft. svårt att tänka på det. ska till dagsjukvården idag. tur det så jag får prata av mig lite. förlåt om jag tynger med detta i tråden men behöver skriva av mig. säg till om det är för tungt för er. vet ju att flera av er brottas med just dessa tankar o då kanske det är svårt att läsa om det.

  • susye
    Maia skrev 2010-04-12 10:46:53 följande:
    tack. jo jag föstår ju delvis hur han tänkte då jag själv brottats med dessa tankar. men som mamma hade man ju velat "sätta plåster" på det onda men så enkelt är det ju tyvärr inte
Svar på tråden Bipolär/manodepressiv sjukdom, vi fortsätter i ytterligare en tråd 2