Fastan är det värsta av allt för de små stackarna. Det är är svårt att trösta och visa på annat när de är hungriga. Men försök att inte ens tänka tanken att det är dax. Tänk "men du åt ju precis" så går det kanske lättare. Äh, va dumt... som om man skulle klara det :-P
Jaja, vakna på natten och ge det sista precis så sent du kan 
Det och tålamod är nog det enda råd man kan ge... det är iaf för att hjälpa barnet man gör det och de dör inte av att inte äta så
Lycka till, hoppas förkylningen blir bättre
Min mentalitet under op etc var "Just do it"... allt kommer bli bra Tänk på det som ett BVC besök eller något ni måste göra som är nån big deal. Tänk inte på om och men... så långt det går
Kram
Line73: Skönt att det gick bra... du ska se att allt kommer att gå lika bra under op etc också
Nanook82: De flesta missar denna diagnos tyvärr och har man ett barn som är fött tidigt som din son så tänker de ofta att det "växer till sig". Men det är ingen fara... skriv till Peter Tarnow på SU (sök efter mail i denna tråd) så han vet om diagnosen och kan ha er på stand-by listan för op. Det är ju inte försent på något vis.
Min son opererades för metopica första op på SU i Feb 2010 och om du vill finns det bilder på honom före/under/efter op i mitt galleri. (om du orkar/vill titta)
Lycka till!
Line73: Skönt att höra. Jag lade ut dem för alla att se just för att man ska veta när det är som jobbigast att det blir snabbt bra igen efter op och huvudformen och livet återgår till det normala De har dessutom så karakteristiskt utseende så skillnaden på ett metopicabarn blir ofta stort. (Pannan/ansikte är ju det första man ser på en människa ) Det är kul att se... tänk på det vid op så ni inte får en liten chock
Elsas mamma01: Oj, det var så länge sedan nu så jag har nästan glömt men jag tror det blev 8 nätter. Vi åkte hem 9:e dagen. Han var ganska pigg men man måste ju vänta på att det svullnar ner så de kan se och lite annat. De är små men klarar det galant och glömmer snabbt så se det bara som en grej ni måste gå igenom... som en rutinsak så blir det lättare. Då håller men huvudet kallt för olika beslut och frågor men behöver ställa.
Hans pappa sov på Johannesvillan som verkligen är en oas precis intill avdelningen (man såg den från vårt fönster på avdelningen). Under op var vi där och tittade på platt TV på rummet och drack te i sällskapsrummen. Väldigt långt ifrån sjukhus miljö, det rekommenderar jag varmt. Föräldrar till kraniobarn har förtur så ring någon vecka innan och säg att ni kommer så gör de allt för att ha ett rum. Det gör det lite lättare för oss föräldrar att ha styrka till allt efter op
Även om ni bor i Göteborg (om ni nu gör op på SU) så kan det vara skönt att pappan eller annan närstående också sover i närheten ifall man behöver avlösning/stöd.
Castor behövde ingen speciell kudde så jag tror inte du behöver oroa dig för det. Efter op är så trötta av smärtstillande etc så då är de inte så "aktiva" i sömnen som de brukar.
Syskon var välkomna på Johannesvillan när vi var där iaf. Men inte barnet som skulle opereras.
Vi håller tummarna
Vi var också oroliga över allt... hur skulle jag amma efter op... hur skulle han klara att inte äta före op... hur skulle han kunna somna utan att jag gungade honom??? Allt ordnade sig och föll sig naturligt eftersom man hade fullt upp och han somnade lätt av mediciner etc efter op.
Castor fick också en stor bula vid ärret på sidan av huvudet nån vecka efter op och den kom smygandes och blev större. (en vanlig bula kommer poff och går sedan ner) Det var samma svar där... att det var vätska och skulle gå bort. (Vi åkte t.o.m. in akut på ALS och de röntgade honom för säkerhets skull.)
Att bara en förälder får sova över brukar lösa sig också... Johannesvillan ligger precis intill och vissa kvällar vid 23 smög Castors pappa dit och jag såg honom genom fönstret i vårt rum när han gick in på Johannesvillan efter 2min. (finns en bakdörr på avdelningen att gå ut genom men ej komma in igen) Bara för att det inte finns två sängar betyder det inte att man inte får stanna så länge man vill. Men stanna inte uppe... sov när ni kan
Andra natten ville de att Castor skulle sova hos sköterskorna för att de skulle ha kolla på honom ordentligt. Det gick också bra även om jag vaknade några gånger under natten och kolla till honom och sov med dörren öppen.