Hej alla,
Ska till blödningsmottagningen imorgon pga mitt MA och för att de inte tyckte jag blödde när jag genomgick missfallsbehandlingen förra fredagen. Är orolig för att jag inte blött tillräckligt och därmed inte fått ut allt. Är också orolig för infektioner och för att "börja om" med att få ut allt genom skrapning. Vill ju börja läka!
Skulle behöva era tankar i morgon! Ska dit 10.30 och jag är jätteorolig!
kramar!
Bebis levde och va så himlans söt! Bm va jätte gullig o verkligen visade bebisen i minta detalj
Sambon filmade lite oxå på skärmen 
förutom att jag spyr varje morgon då,men de kan ja överleva,hihi!
Hej alla!
Först: Stort tack alla underbara fantastiska härliga blivande mammor här inne för alla era tankar!
Dagen idag har varit en känslosam berg och dalbana. Började med väntan på blödningsmottagningen för att se så att allt var borta. Blödningsmottagningen är ju på kvinnokliniken så man hann att se duktigt många gravida kvinnor och många många småbarnsföräldrar med nya bebisar. Tortyr på hög nivå (förlåt alla här för dessa känslor!).
Sen kommer man in till läkaren och det är samma läkare som jag träffade när jag var på tidigt VUL då det såg bra ut. Efter ca en halvtimme ( i tystnad) säger hon att hon tror att allt är borta. Hon tror för att det är ett myom i vägen som skymmer sikten. Myomet ligger i den sk livmoderhålan och har liksom tryckt in sig i själva graviditeten.
Ytterligare en läkare ska konsulteras för att se på bilderna men han är borta just idag. Nu ska jag få besked om vad han tycker i morgon. Om han tycker att det är ngt kvar ändå ska jag skrapas och sen ska de bedömma om myomet ska bort eller ej. Detta är en medicinsk bedömning och kan inte göras förrän jag slutat blöda helt och hållet.
Jag känner av hela mitt hjärta att det där myomet ska bort! Myomet var på 3 cm och mitt foster var på två cm.. Känns som att mitt foster dog i kampen mot myomet. Hon beskrev det som att myomet "grävt in sig" i graviditeten och hindrade att näringen kom in. Hon kan inte säga säkert om detta var anledningen till MA, men i mina öron låter det så.
Sen när jag kommer tillbaka till jobbet berättar en av mina kollegor att hennes dotter ligger på KK och ska föda. Var svårt att hålla masken där.
I morgon väntar ett eldprov - då ska jag träffa en vän som just fått barn. Bävar.
Sorry för att det blev så långt! Var tvungen att skriva av mig lite.
Kramar i miljarder!
Hej igen,
Först tack för alla varma tankar idag! De har kännts! Blir alldeles varm när jag tänker på er i tråden. (Förlåt för att jag "spammar" er!)
Ännu en känslofylld dag idag. Märker att mina känslor inför vårt MA mer och mer kan liknas vid ilska. Men det är kanske bättre än uppgivenhet?
Läkaren ringde idag och sa att de med all sannolikhet tror att allt är borta... men om jag skulle börja blöda extremt mkt så ska jag ringa. De kommer också att skicka en remiss så att de kan kolla upp det myom som ligger i klinch med den graviditet som en gång var. De beskrev det som att myomet liksom grävt in sig i graviditeten och har liksom buktat in sig i livmoderhålan. Myomet var 3cm och fostret 2cm. Lätt att räkna ut vem som vinner en sådan match. Hoppas nu att specialultraljudet gör att de bedömmer att det ska tas bort. Jag vill ju verkligen ta bort det, men de säger att det måste vara "medicinskt försvarbart". Jag är villig att göra nästan var som helst för att bort det. Är det en fråga om skattemedel, så får jag väl ta ett lån...
Nu har jag precis kommit hem efter att ha träffat en vän som just fått barn. Det gick bättre än jag trodde och jag lyckades hålla masken. Men jag fick gå in flera gånger på toaletten och gråta lite under tiden och innan jag ringde på hade jag pepp-talk med mig själv.
Men det finns ljus i tunneln. Än så länge är det värmeljus, men ni ska veta att ni är några av ljusen. På torsdag ska jag träffa dig Minifer! Längtar! Och på torsdag ska jag på en FL-dejt med en tjej som också varit igenom missfall. Ska bli spänande och träffa henne live och kunna prata av sig.
Hoppas det var ok att jag "spammade" er lite med info om ännu en jobbig dag för mig? Vill ju inte komma in och "sänka" tråden med mitt negativa humör! Längtar mig bort när jag läser om era planer och glädje inför det som snart komma ska! När jag läser i tråden känner jag att det finns hopp om livet!
Miljarders miljarder med lyckokramar till er alla!
Är satans nervös inför morgonbitti, vet inte hur jag ska kunna sova, usch..tur jag har talbok att lyssna på så jag slipper ligga och höra mina egna tankars surrande. Malaki, jag tror alla härinne bryr sig om dig och hur det går för dig och skulle du INTE skriva skulle det nog oroas en hel del för var tusan du tagit vägen =) De SKA ta bort myomet! Om det är skurken i dramat denna gången, vad hindrar det att vara det näska gång? Medicinskt försvarbart som fan ju!!
Snart e du gravid igen med och kan skriva om alla gravsymptom osv.
