December Bebis 2010 :)
Har tagit mig tiden att läsa ikapp lite här.
Har tagit mig tiden att läsa ikapp lite här.
Jessika82:
Emelle:
Fick du nånsin veta VARFÖR du hade blödningar, eller gick det inte att se?
Stoce:
Vad skönt!
Jag fick en blödning förrförra veckan.... även där pigg och sprattlande bebis och blödningen gick inte att förklara, mer än att det KUNDE bero på att moderkakan nu låg nära livmodermunnen och ev. krystande vid toabesök eller annan ansträngning så att blodkärl brustit.
MalakiW:
Tänker på dig och undrar hur det går?
Empans:
Spännande med KUB, Vi ska göra det på sönd, den 13:e av alla datum...huhu!
TheUnknown:
Skönt att det såg bra ut. Men jobbigt att sambon är så oengagerad. Har han svårt att ta in det hela? Hoppas han ändrar sig. Man behöver ju allt stöd man kan få när man väntar barn.
Just det Stoce:
Min BM sa till mig att om det blöder och inte gör jätteont så är det oftast ingen fara. Har man ont utan blödning är det oftast heller ingen fara. Men när man har både och, dvs ont och blödning, då kan det vara illavarslande.
Jag hade oxå mensvärksliknande. Nu är det 1½ vecka sen och inga fler blödningar. Vilken vecka är du i?
MalakiW:
Måste ha varit fruktansvärt att vara på Kvinnokliniken och se en massa gravida magar och nyblivna föräldrar. Blir alldeles ledsen när jag tänker på det :( Inte ska du be om ursäkt för de känslorna.
Tycker oxå det känns som att myomet kunnat bidra till det som hände (men nu är ju inte jag läkare)... fast jag skulle ha känt likadant. Jag antar att de kommer ha ordentlig koll på eventuella såna när du blir gravid igen. Ibland känns det ju som att man hade velat göra UL varje dag, å då har jag inte råkat ut för det som du har. Ovisshet är ju så enormt jobbigt :/
Kramar till dig
Stoce:
Ja, jag åkte in direkt till akuten när jag fick min blödning. Överdrivet kanske, men hade inte skrivit in mig hos BM ännu så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Det kändes ändå bra att åka dit. Några dgr efteråt skrev jag in mig och det var då min BM sa det där med blödning+ont=illavarslande.
Dock tänker jag definitivt kolla upp det noggrant igen (eller kräva att bli uppkollad) om jag får ännu en blödning, oavsett om jag har ont eller inte.
Spännande Minifer!
Berätta så fort du! Är redan nervös inför på söndag då vi ska göra KUB... fast vi måste åka 20 mil för att göra det, vilket innebär att blodprovet tas där och resultatet fås först en dryg vecka senare :/
Härligt med positiva KUB:are här i tråden. Grattis!!
Det där med att berätta på jobbet är knepigt, tycker jag. Förra grav berättade jag i vecka 12, vilket jag tyckte var tidigt.... men chefen ansåg att jag skulle ha sagt något då han i vecka 5 "råkade" fråga om det "var några barn på gång" (vilket han i sig inte bör fråga). Jag hade plussat 2 dagar tidigare och valde att svara "nej, inte vad jag vet"... Nåväl, ett herrans liv blev det.
Så den här gången valde jag att berätta redan i vecka 8... Chefens första kommentar: "hur i helvete planerar du eg? aldrig hört talas om kondom?" mm.... Nu är det hjärtligt sagt, men vi är ett litet företag där vi alla mer eller mindre är "nyckelpersoner", så det är klart att saker blir lite knepigare när någon går på mammaledighet på ett sånt företag.
Stoce:
Vad skönt! Man blir ju så j-a orolig när nåt sånt där händer, tror det värsta och tänker inte alls förnuftigt alla gånger.... och bra är väl det egentligen eftersom det ju kan finnas lägen där det faktiskt är befogat med oro.
Jag har försökt att intala mig att eftersom allt såg bra ut på VUL _efter_ blödningen jag hade, så borde det vara lugnt.... men jag hade blivit dönervös om jag börjat blöda igen, eller om jag gör det.
Men skönt med lugnande ord för din del. Take it easy nu :)
Kram