December Bebis 2010 :)

Cissi7006 skrev 2010-12-15 17:20:50 följande:

Fyra dagar låter väl rimligt för en förstföderska, jag gick fem dagar över med min första

Han jobbar på ett behandlingshem inom psykiatri och missbruksvård och har sovande jour på jobbet mellan kl 01-06 (jobbar 16-08 i snitt tre dagar i veckan).

Toppenjobb som småbarnsförälder, han har ju inte missat en dag av Charlies uppväxt utan att behöva ta ut föräldraledigt. När jag jobbade tio veckor i höstas matchade vi våra arbetstider så vi kunde spara dagar.

Därför kan han nu vara ledig i två månader på Charlies dagar när lillan föds

Ja eller så jobbar du som undersköterska där som Cissi säger. Då slipper du allt ansvar men får ändå göra allt "skoj", haha.

Men som sagt, allt det där ska en barnmorska kunna också och MER därtill

Var sviiiiintrött förut, men tror ni jag är trött nu? Nä! Skit också!  Jag som ska till skolan i morgon. Tur vi börjar 12, men då måste jag gå upp tio ju....

Usch jag känner mig så deppig.. Vi har en hund som sambon hade sen innan vi träffades.. Nu driver han oss båda till vanvett och känns som om vi bara skäller på honom. Orkar inte dra upp allt han gör, men vi kan väl säga att han skäller och morrar vid minsta ljud och liknande... Jag är ingen hundmänniska från början så jag är väl extra otålig vad gäller honom, samt att jag känner att det "rinner över" lättare nu när jag är så hormonstinn, så han får skäll vid minsta lilla av mig. Vi har prövat att ignorera honom och att bara sätta honom i ett annat rum när han börjar, men till slut orkar man inte längre ignorera och man orkar DEFINITIVT inte bära in hunden i ett annat rum, för då skulle vi inte göra annat här hemma.. Jag vet att jag nog överreagerar, men jag TÅL honom inte.. Försöker tänka på hur go han är ibland, men blir mest bara tokig.. Och nu börjar sambon prata om att avliva honom (även om vi faktiskt har ett omplaceringshem redo eftersom vi inte vet hur det funkar med bebis) och då blir jag så ledsen.. Vet att hunden inte har det så bra hos oss, eftersom han håller på som han gör, men vad gör man liksom? Blir så stressad av att inte kunna slappna av, det har gått så långt att varje gång jag hör något i trappuppgången förväntar jag mig att hunden ska börja skälla och så spänner jag mig.

Vi vet nog varken ut eller in, vi bara känner oss så hopplösa. Han är jättego och positiv, men antar att han är både understimulerad och frustrerad.. Och vi har inte riktigt tid för en sådan hund nu och bättre lär det väl inte bli heller..

Ville väl bara skriva av mig..