*stor kram*
Skulle min karl säga att jag var "larvig" som vill ha honom hemma nu när det kan ske i princip när som helst så skulle han få veta både ett och annat.. Inget oresonligt krav alls att vilja ha honom nära nu.
Nu ni! Nu är det BF! 
Inviger den med att gå o lägga mig i sängen o titta lite tv 
Jahopp. Mina prover var fortfarande inte bra så idag ska jag ner till Östra för att göra ctg och träffa en läkare.. Uäääk vad jag är nervös. Det är helt sanslöst. Barnmorskan säger precis innan hon lägger på att "hoppas du blir förlöst nu då" och jag bara: Nääää, jag är inte redo ännu!! Om det är bäst för bebis är det klart att den ska ut, men annars vill jag helst bara vänta.. Vill att det ska ske naturligt allt..
Får hoppas jag har en bra läkare helt enkelt. Som inte kör över en men ändå vet vad som är bäst.
Hej på er. Försökte skriva ett inlägg i tisdags kväll, men det verkade inte fungera. Blev igångsatt vid 18-tiden den 28e, dom tog hål på hinnorna klockan 03 den 29e och efter det fick jag värkstimulerande dropp som gav mig värkar från helvetet.. Klockan 15.15 samma dag, igår alltså föddes Tim, som på ultraljud dagen innan skattats till 3500 g. Men ut kom en klump på 4275 g och 52 cm. Hade trots att jag var öppen fullt länge en ganska hård kant, så fick vänta länge innan jag fick krysta, som jag väl gjorde i underbara 1 h och 15 min. Fick ut moderkakan snabbt och fint och fick sedan sy 2 små stygn. Allt var frid och fröjd, trodde vi.
Vid halv sju flyttades vi till BB, efter 20 minuter började det kännas som om jag fick värkar igen!! Jag kunde bara ligga helt still eftersom ryggen kändes som om den skulle gå av och när bm tog på min livmoder, som innan börjat dra ihop sig jättefint, var den nu stor och hård istället. Det konstaterades att jag hade fått koagel i livmodern och därför kunde den inte dra ihop sig och blev blodfylld = aj. Blev ivägkörd till spec-förlossningen igen där en läkare fick tvinga mig att ligga på rygg igen och tryckte på min livmoder: Svosch sa det och massor av blod forsade ut.. Fick senare veta att jag förlorade ungefär 2,7 liter blod... Trodde verkligen att jag skulle dö där ett tag och stackars Martin föreswtällde sig nog samma scenario. Usch.. Fick under natten en liter blod och mår efter omständigheterna ganska bra. Är sjuk trött förstås, har inte sovit något sedan mina värkar började i onsdags morse. Amningen funkar sådär, ibland jättebra ibland inte alls. Tim är både otålig och temperamentsfull. Men nu ligger han som en boll brevid mig, väldfigt nöjd ^^
Kan väl säga att inget blev som jag förväntat mig, men vi är väldigt lyckliga trots allt!! Vi får bli kvar till lördag här på spec-bb.
Hej igen och tack för alla grattis! Lilleman är mycket otålig av sig så amningen har varit jobbig. Men har lärt mig att tolka hans signaler mycket bättre nu i alla fall så känner mig inte lika värdelös längre. Han bara äter och sover, men det kanske är så det är nu i början. Jag har återhämtat mig väldigt bra nu, kan både gå och stå, speciellt ställa mig upp utan några större bekymmer. Blodvärdena återhämtar sig så sakteliga också så det blir nog bra detta. Blir en lugn nyårsafton på sjukhuset för oss.
Ja, smärtorna under förlossningen har jag så gott som glömt, det var episoden efter som var jobbigast. Så jag hoppas jag slipper den nästa gång
Gott nytt år till er alla, får se om det blir e nyåsbebis för någon nu då!
Håll nu tummarna att mina prover förbättrat sig så att jag får komma hem i morgon.. Ville hem idag