Ska inte få fira min sons födelsedag
Jag har 2 barn sedan tidigare och lever nu i ett nytt förhållande. Är gift med min man och har även 2 bonus barn. Mannen som är pappa till mina barn lever också med en ny kvinna (särbos) hon har inga barn. Vår relation kring barnen har alltid fungerat klockrent. Lite små gnabb men inget som inte gått att lösa. Barnen bor varannan vecka hos oss. Barnens födelsedagar har vi firat tillsammans hos den förälder där barnen är då och mor/far föräldrar, mostrar/fastrar har alltid varit välkomna. Nästa vecka fyller sonen år och är hos sin pappa. Sonen har frågat att visst kommer du på mitt vuxen kalas, mamma! Självklart har jag svarat. Men i år var det inte självklart. Exet frågade hur vi ska göra med födelsedagen, jag svarar att vi kommer. Han undrar då om vi inte kan fira hemma hos oss när sonen kommer till mig. Frågar förvånat varför? Jo det blir så märkligt om vi ska komma hem till dom. För hans nya kommer ju att vara där och hennes föräldrar vill ju självklart komma. ?????????????? Så jag som mamma ska inte få komma till min son när han fyller år. Vi biologiska släktingar ska stå tillbaka för de nya. Det känns mer märkligt än att vi träffas och firar han födelsedag! Hur ska jag förklara för en 5 åring varför vi inte kommer på hans kalas? Problemet ligger hos hans nya tydligen. Kan till viss del förstå att hon kan tycka att det är jobbigt. Men 1-2 dagar om året måste man väl kunna bita ihop för barnens skull. Det är ju deras dag! Går man in i ett förhållande med en man med barn så får man inte bara barnen på köpet utan även deras mamma med familj. Med barnens bästa för ögonen, lite god vilja och kommunikation ska det inte vara några problem. Eller?????? Jag är en bio mamma som uppmuntarar mina barn kring bonusmamman. Berömer henne, säger att det var snällt osv. när det berättar att hon gjort något för eller med barnen. Allt för att barnen ska känna att det är ok med pappas nya. Vi har pratat mycket om att man kan tycka om flera personer osv. Och så kommer det här!!
Vad ska jag göra?????
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-04-09 16:29
Tack för alla kloka åsikter i frågan. Vi har pratat i dag igen och i år kör vi som vanligt. För att sedan ta ett nytt resonemang om hur vi kommer att göra kommande år. I grund och botten ser vi lika på detta och till mångt och mycket är det ett vuxenproblem. Vi bor på en liten ort där alla känner alla och bonus mamman är en gammal klass kompis till mig. Det känns som det handlar om att vi vuxna ska falla till ro och hitta naturliga sätt att umgås på för barnens skull. Jag kan se på barnen att de slappnat av avsevärt sedan de fått bekräftelse från oss föräldrar att det är ok med de nya. I ett gott samarbete har vi alla så mycket att vinna i denna nya situation. Här om dagen var bonus mamman och handlade ytterkläder till barnen och ringde mig och rådfrågade. vilket jag tyckte var underbart. Men ibland känns det som jag och min nuvarande man ser så naturligt på detta. Mycket kanske pga att det inte finns några konflikter mellan oss inblandade. Jag är inte ute efter att vi ska äta söndags middag tillsammans men att vi ska kunna fira födelsedagar, examen, konfirmationer osv tillsammans. Att vi alla kan gå på barnens aktiviteter (om man vill).
