Inga spermier..

Kan man göra något åt det? 

Hur menar du att det inte produceras? kommer det inget när du får en "utlösning/orgasm"? eller hur jag nu ska säga? 

Kanina ett tips är att du läser tråden från brjan där står allas historia ganska bra beskrivet och man får också ganka mycket tips om man läser trådar från början.

Jag har gjort ÄP. Jag ska göra ET och vill INTE ha telefonsamtal om att vi inte behöver komma dit.. Det belv inte skitmånga ägg och vi har frysta spermier så jag vet liksom inte hur bra det kan bli.

det fick jag när vi precis hade åkt :(

TBI, Hur går det? Hur känns det?
Det var väl dags för er att komma på samtal snart väl?
Du måste berätta hur det gick sen!
Vi har fortfarande inte fått nån kallelse..
Början på april, som dom sa, har ju varit för längesen

Är en sån mes, så jag är inte sån som ringer och "tjatar" heller..
Tänker att "den kommer väl imorn.."
Börjar lessna på att hänga vid brevinkastet nu! Haha!

Kram!

Memphis, du måste bli lite tuffare i den här svängen! Jag är också en mes, men är det något jag har lärt mig av den här processen så är det att man alltid vinner på att vara jobbig och tjatig och ringa i tid och otid. Trist är det, jag tror egentligen allt gott om människor och vill inte besvära, men tyvärr så hamnar man mellan stolarna ibland.

Dessutom är jag rätt säker på att bara för att jag är rätt ung (de räknar inte in att min sambo är 10 år äldre) så sinkar de oss för att kunna skynda på äldre par (en läkare har t.o.m sagt det rätt ut) för våran utredning tog jättelång tid och alla undersökningar gjordes med månader i mellan (högst tre då för vårdgarantin) medans jag läste om en person här på FL som gjorde samma undersökningar paralellt och på hälften av tiden. Önskar att jag hade tjatat lite mer så här i efterhand.

Imrgon är det tid för vårat läkarsamtal och jag är så förväntansfull, känns så underbart att snart vara igång. Jag försöker plugga, men det är lite svårt att koncentrera sig. Undrar hur det kommer att bli när man går och väntar efter inseminationen, vågar knappt tänka på hur okoncenterad jag kommer vara då. Och jag som har så mycket att göra nu närmsta två månaderna...

TB1: Bara två veckor kvar, underbart! Vet du ungeför hur snabbt efter det mötet ni kan få komma igång med inseminationer? Det är inte omöjligt att vi kommer att följas åt väldigt nära. Så spännande! Jag tror faktiskt attt jag började läsa denna tråden precis när du startade den, så jag har ju följt dina tankar rätt länge nu. Tänk vad anorlunda man ser på saken nu, eller hur

Du har så rätt!
Och idag drog jag iväg ett mail och fick svar ganska direkt!
Jag hade tänkt ringa men jobbade så jag missade deras omöjliga telefontider!
Hon skrev att vi har fått en tid den 18 maj. En månad fram, men iaf en tid!
Varför vi inte fått kallelse om den tiden vet jag inte, men hon skrev att den är skickad och bör dyka upp snart.
Kanske hade dom missat oss och hon kastade iväg den nu?
Nåväl!
Det är ju skitsamma så länge vi får komma dit såklart!
Så nu är det bara att återgå till sin väntan.

Spännande med mötet imorn!
Förstår Verkligen att du inte kan koncentrera dig!
Väntar med spänning på uppdatering om hur det gick!

Kram och lycka till!Du såg kanske vad jag skrev ovanför här!
Jag får gaska till mig lite så jag inte mesar runt här och att det dras ut på alltför länge.
Självklart är det bekvämt för dom om dom har några patienter som nöjer sig med att komma lite i skymundan, och inte gör gnäll av det!
Jag börjar vässa armbågarna redan ikväll så jag är garderad framöver här 

Det börjar närma sig för er!
Har ni klurat ut massa frågor nudå som ni vill ha svar på?
Jag har en känsla av att ja kommer sitta där som ett fån sen och inte komma på ett dugg av vad vi funderat på sen vi började tänka på barn, haha

Kramar!

Ja! Det känns skönt som fasen!
Även om jag inte riktigt fått in det än, att vi verkligen ska dit!
Tur att det är härlig vår och veckorna bara flyger förbi!

Jag tror inte att vi kommer att komma igång innan uppehållet om jag ska vara ärlig..
Hinner väl med detta mötet, och jag vet ju inte ens vad vi ska dit och göra första gången!
Haha, det var ju det jag skulle fråga om kom jag på nu.
Men det lär väl märkas

Men jag tror inseminationsförsöken blir till höst/vintern.
Känns som att det är bättre att ställa in sig på att det kommer ta en väldig tid istället för att vara hoppfull och bli besviken
Alltså, det är ju färdigt och bestämt att det är donatorsinsemination som är enda alternativet för oss, så jag vet inte om det är kurator vi ska träffa?
Står säkert i den skriftliga kallelsen som kommer när som helst då.
Är det nåt litet förberedande informationsmöte där vi får veta allt vi redan tagit reda på själva blir jag ju galen!

Frågorna är många hörredu!
Det är bara att skriva ner, annars är det omöjligt att komma ihåg.
Jag kommer inte på en enda av alla nu, bara för att du frågade

Hej på er!

Memphis: Vad skönt att ni har fått en tid, och det ju faktiskt inte allt för långt dit.

Vad härligt att vi är på gång alla tre. Och TB1 det låter skönt att vila upp sig och sätta igång till hösten.

Nu har vi varit på läkarbesök. Och för första gången gick jag från sjukhuset och kännde mig nöjd. Det började med att vi kom dit lite extra tidigt, för jag ringde för ett tag sedan och kollade upp hur det låg till med mina prover. Det visade sig att de blodprover som vi hade tagit i början av utredningen hade hunnit bli för gamla, så jag skaulle ta nya (typ hepatit och hiv och något mer) innanläkartiden. När jag stegar in på provtagningen och pratar med sköterskan så tycker hon att vi ska vänta till efter läkarbesöket, om det skulle behövas något mer prov. Så vi satte oss att vänta. Och vi väntade och väntade och så började jag fundera på om det verkligen var 9.30 vi skulle vara där. Tillslut gick sambon och frågade någon, och mycket riktigt, vi skulle inte vara där förrän 10.30. Klantigt av oss. Tur att vi inte missade åt andra hålle i varje fall...Så vi gick och tog en fika.

Tillslut blev vi inkallade och fick prata med en läkare. Hon kolllade våra patientinformations lappar som vi hade fyllt i och berättade om hur det skulle gå till (det mesta visste vi sedan innan) Jag hade förberätt några frågor som jag tog upp, bl. a. om man insemineras i varje cykel eller om man gör det i varannan. Jag frågade också varför DI inte går på vårdgarantin och hon sa att det inte funkar eftersom det är beroende av att det finns tillräckligt med donatorer, så därför kan de inte garantera något. (Jag undrar hur man kan ha garanti i andra landsting då...) Läkaren var jättetrevlig och vi diskuterade lite kring varför det är så viktigt med det genetiska ursprunget och lite andra intressanta funderingar. Dessutom kollade hon ägstockarna med ultraljud (första gången i gynstol med mens, men det gick ju bra det med) och hon tyckte det såg jättebra ut, med många äggblåsor och så.

Efter läkarbesöket tog jag blodproven som behövdes och sedan fick vi prata med barnmorskan som har hand om DI. Hon informerade lite också och sedan så sa hon det som gjorde mig så glad. Hon sa att hon hade förstått att vi tyckte det var så jobbigt att vänta och att vi väldigt gärna ville hinna med en insemination innan sommaren (tydligen var det denna uppfattning läkaren hade fått och fört vidare, och det stämmer ju). Sedan förklarade hon för oss hur vi kunde gå tillväga för att skynda på det hela så mycket som möjligt. Hon kunde så klart inte garantera något, men att bara bli förstådd och att någon försöker hjälpa en så mycket som möjligt värmde otroligt mycket (särskilt när jag har känt motsatsen på tidigare besök). En otroligt fin barnmorska, och hon avslutade med att det alltid gick att ringa om det var något. Så underbart stöd man fick av henne. Så nu är jag jättehoppful!

Som vanligt kan jag omöjligt fatta mig kort.

Jamen det känns jätteskönt att ändå ha fått en tid!
Är så inställd på att det blir insemination till senhösten/början på vintern så det känns helt okej!

Vad skönt att höra att allt gick bra!
Vilken lättnad, och vad härligt att bli så fint bemött.
Det är hemskt att vänta på en tid, och sedan gå därifrån helt besviken och inte riktigt fatta vad som egentligen hände.

Det glädjer mig att det är på gång på riktigt nu, för oss alla!
Nu väntar jag med spänning på att du TBI ska få komma på din tid, (som är Snaaart!) då vi ligger så lika i processen här
Spännande att se om det kommer fortgå så!
Förhoppningsvis stöter ingen av oss på några komplikationer.
Förstå vad kul sedan när vi kan följas åt i våra graviditeter sen också

Hoppas ni har och fortsätter ha en HÄRLIG påskhelg hörrni!
Det har då iaf jag i solen!

Kram!

Memphis: Bra där! Och jag tror du har rätt att ni kanske får börja efter sommaren, men ligger du precis rätt i cykeln kanske du får börja innan.

Ni skriver flera stycken att ni ska börja med inseminationer, hur vet ni det? Har ni redan varit på besök eller hur är det?

Just nu är jag inne på icsi nr 2 (även om den första inte räknades då det aldrigblev nåt ET) och det är ingen barnlek kan jag säga även om alla visst reagerar lite olika på behandlingen. Den här gången ska vi inte ha frysta spermier utan färska. Hopas verkligen att det funkar bättre!

Nåja lycka till allihop, kanske är det lättare att hålla igång tråden nu när det närmar sig för alla :)