Inga spermier..

ah jag förstår det är en donatorinsemination då förstår jag att man börjar med insemination. :)

Hej!

Jag har haft en alldeles underbar påskhelg i solen på landet utan vare sig stress eller internet.

TB1: Ja verkligen skönt med så proffesionella och medkännande personer. Vi fick inte träffa någon kurator nu, och det var detta som gjorde mig lite stressad. Men barnmorskan tipsade om hur vi kunde få en tid så snabbt som möjligt, och trodde absolut att det skulle kunna bli innom en månad. Vi ska ringa och ligga på Efter kuratorssamtalet ska de ta ett beslut om vi får använda oss av donation eller inte. Det gör det tydligen på torsdagar (men de skulle inte ha något sådant möte v. 21)

Denna cykel kommer vi ju inte hinna med, men nästa igen är det vi satsar på. Jag bör få mens kring den 21 maj. Fem dagar in i cykeln ska jag äta hormontabletter och runt femte juni bör jag få ägglossning och förhoppningsvis första inseminationen. Inte mycket tid att spela på altså. För till midsommar stänger de för sommaren så det är där i början av juni som det möjligtvis skulle kunna gå om allt klaffar.

Läkaren sa inte så mycket nytt och inget krångligt. Hon hintade att det kunde vara bra att tänka igenom när och hur man har tänkt att berätta för det eventuella barnet hur det blev till tills kuratorssamtalet. Hon berättade lite kring hur donatorernas process ser ut och att de avvisar personer som de anser inte riktigt passar att "avla" på beroende på sjukdomshistoria och allmänt psyke. Fast det var inte ofta de behövde göra det.
Vi frågade lite kring detta så det var nog därför det blev en del kring det.

Vi undrade också hur det blir med officiella papper och om det finns någon notering om att det är ett donatorsbarn. men det är det inte. Vi frågade om de gjorde inseminationer under helger och de gör de, så man slipper avbryta en insemination på grund av det. Läkaren berättade också att om det såg ut som om fler än två ägg släppt (p.g.a hormonerna) på ultraljudet så blir det ingen insemination.

Jag hoppas att det jag skrivit får dig TB1 att komma på något mer du undrar och hur det är på din klinik. Jag vet ju inte exakt vad du vet och vad du undrar så det är svårt att hjälpa dig med frågot. Men genom att berätta vika frågor vi ställde kanske du börjar undra lite hur det fungerar i ditt landsting.

jag hoppas verkligen att vi får fortsätta följas åt och då med våra graviditeter och bebisar.

Memphis: Ja det är nog troligt att ni kommer igång till hösten. Troligtvis kommer de ju göra en utredning på dig, där de kollar blodprov, hur det ser ut med ultraljud och äggledarspolning innan ni får sätta igång. De vill ju vara säkra på att förutsättningarna ser bra ut innan de använder de värdefulla små. Men det borde inte ta så lång tid, högdt ett par månader. Och förhoppnningsvis kommer ju en del göras redan i vår.

Kram SmillaK

nightangel: Jag håller tummarna för er. Det är mycket som händer här i början av maj.

TB1: Vet du hur dem beslutar om man får använda sig av donator? vad är det dem går efter då? Beslutet grundar sig på kuratorssamtalet. Jag tror att de väger in psykisk hälsa och att det inte finns några missbruksproblem samt  att de vill säkerställa att båda parter känner sig bekväma med donation och känner sig psykiskt redo. Som läkaren sa, en lightverision av adoptionsutredningar. Jag tror det är väldigt sällan som de nekar någon adoption, men det är reglerat i lagen att det ska gå till såhär.

 Kör dom stimulerade inseminationer? Och är det via tabl form då?
På Sahlgrenska kör de alltid stimulerat, för att de anser att det är större chans. För det är ju inte för att kunna styra det tidsmässigt eftersom de har öppet veckans alla dagar. Eftersom allt ser bra ut hos mig så kommer jag få ta tabletter, och eftersom jag hade många äggblåsor och att jag är spruträdd så skulle vi hoppa ägglossningspruta., vilket stimulerar ytterligare vad jag förstår. det finns ju en risk att det blir fler ägg än två och att jag inte får genomgå insemination.

Men det verkar ju se olika ut på olika sjukhus, så fråga där du är. Var är det du går någonstans?

Vertige: härligt att höra att allt har gått bra och att ni har en så älsakad plutt hos er.

Hej Alla!

Tänkte bara skriva att jag sitter här med sonen sovande på magen. Han blev en månad idag och är det bästa som någonsin hänt oss. Att han inte skulle vara helt och hållet biologiskt vår känns mer än oviktigt och måste man kolla efter likheter så är han mer lik min man än mig...

Kämpa på allihopa! Nu så här efteråt så känns alla jobbiga år helt plötsligt meningsfulla. Hade vi inte haft det så kämpigt så hade vi ju inte fått just den här lilla underbara pojken.

A

Det är nog ingen fara, se det som ett trevligt tillfälle att få samtala med någon om dina funderingar kring DI med någon som är väldigt insatt. De är som sagt inte alls höga krav. Men det kan nog vara bra att ha pratat igenom lite kring de etiska frågorna med mannen din så att ni har samma linje, och dessutom testa argumenten lite. Det är så vi försöker förbereda oss i alla fall.

jag ska nog försöka ringa i morgon och få tid... hoppas att kuratorn har fått våran remiss så det är möjligt att boka tid och att det går att få en tid snart.

Ännu ett bakslag här.. Fick idag besked från sjukhuset.. Min man kan aldrig bli pappa..

Förlåt mig, skrev nog lite fort, så det är inte konstigt att du inte förstod. Jag menar att det kan vara bra att fundera på när och hur man t.ex. planerar att berätta för barnet om att ni behövde en donator för att ni skulle bli föräldrar. Att ni tvä är överens om när och hur detta ska ske och altså att ni har diskuterat det med varandra innan ni kommer på kuratorssamtalet. Det var nog mest detta jag syftade på.

TBI, Lycka till idag gumman!
Tänker på dig och hoppas att ni får de svar ni vill ha och att det känns bra efteråt!
Vad skönt att det rullar igång på allvar!
Tänk om ni hinner med insem innan sommaren?
Möjligheten finns ju faktiskt

Skriv så snart du är hemma och berätta!

KRAM!

Skönt att ni blev fint bemötta!
Men.. vilken chock? Du som var inställd på nu, snart?
Hur känns det, är du ledsen.. eller känner du att det är lika bra att vänta?
Jag hade blivit helt förstörd..
Åh, nu blev jag ännu mer nervös inför vårat möte!
Jag kommer bryta ihop om dom tycker att vi ska vänta av nån anledning..

Haha, ja de får ja väl hoppas att det gör.
Fan man kommer få magsår av detta :)

Kan tänka mig att det är frustrerande att någon ska avgöra när Ni ska skaffa barn..
När folk skaffar i tid och otid åt alla håll och kanter utan att nån godkänner.
Men som du säger, Danmark finns alltid!
Det är bra.
Man vet själv när man är redo!

:)

Mm.. har läst det nånstans också.
Därför vill man ju liksom komma igång!
Förväntar mig knappast att lyckas på första försöket..
Men så är jag ju lite pessimist också, för att slippa bli besviken :)

Sa dom nåt om hur det brukar gå till, om man går direkt på hormoner eller om man försöker utan först?