Varför sätter hon sig på bordet?

Men herregud, vad är ditt problem? Jag är inte bekymrad, inte orolig, inte desperat efter hjälp - jag bara UNDRADE över VARFÖR. Har du inget bättre att säga än otrevligheter så tycker jag det är bättre att du håller tyst.

Mja, jag vet inte om jag köper det riktigt. Det är väl inte kul att jag blir arg heller? Testa gränser har för mig blivit ett samlingsord för tusen olika saker.

Min 3½ åring gör det med. Klättrar upp på bordet och så leker hon med lampan som hänger ovanför bordet (en som går att dra upp och ner). Den snurrar hon och gungar den. Det har jag sagt åt henne så många gånger att INTE göra då jag är orolig att den ska lossna och hon få den i huvudet. Detta har jag påpekat ett antal gånger, men hon gör om samma sak om och om och om igen. Nu när hon klättrar upp på bordet så brukar jag försöka kontrollera mej (har blivit så arg innan för hon aldrig lyssnar). Nu fungerar dte bättre när jag pratar med mild ton. Lyssnar hon inte så lyfter jag bara ner henne helt enkelt. Klättrar hon upp igen så får hon gå ut från köket och inte äta något. Så hemma hos oss är det inte jag som går ut från rummet, utan det får hon göra. Har en 1½ åring som mer än gärna tar efter hur storasyster gör, och det är ju inte bra när det gäller sådana här saker. Hon gungade lampan en gång så storasyster fick den i huvudet, men har inte lärt sej något av det ändå. De ska även klättra upp på soffbordet och hoppa. Gärna från soffbordet och till soffan, det tycker de är jätte kul! Kanske inte så mycket att bli arg över, men tyvärr blir jag det eftersom de sällan lyssnar :(

Mja, jag vet inte om jag köper det riktigt. Det är väl inte kul att jag blir arg heller? Testa gränser har för mig blivit ett samlingsord för tusen olika saker.

Hon trivs på bordet och tycker att det är kul när du blir arg? Klättrar hon upp på bordet när hon tror att ingen ser henne också, eller är det bara när du är närvarande?

Mja, jag vet inte om jag köper det riktigt. Det är väl inte kul att jag blir arg heller? Testa gränser har för mig blivit ett samlingsord för tusen olika saker.

Fast vad tror du själv att det är då? Om du inte tror att detta var ett test för att se om/när du säger ifrån? Jag tycker att det var ett ganska solklart fall av det.

För mig funkar det nog bäst om jag lämnar rummet, eftersom det skulle kännas som straff och utfrysning om jag tvingade henne att lämna rummet utan mat. Förstår dock om det är lättare för dig att göra tvärtom med en lillasyster på plats också.