sugarrush skrev 2011-07-15 09:56:31 följande:
Vadå jag fattar inte?
Hon ÄR alltså gravid. Men är avundsjuk på alla som är gravida..? Eh, va?
Och sedan så klagar hon på att hon är avis på alla som får barn tätt, när hon fått tre på fyra år... ja herredudanemej...
Känner mig dock grymt träffad av det där att berätta om sitt missfall när man egentligen borde visa stöd...
Min syrra blev gravid bara några veckor efter jag fått mitt första mf. När hon ringde i v.7 och berättade att hon var gravid så satt jag hemma, sjukskriven, och blödde ut vårt foster. Hon visste inte om mitt mf för jag hade inte orkat berätta ännu. Så, när hon berättade att hon var gravid var det verkligen jättesvårt att vara genuint glad, eller jo, jag var ju glad för hennes skull, men jag var så upptagen av min egen sorg. Att hålla tyst om missfallet var liksom inget alternativ eftersom hon hade tänkt komma och hälsa på mig bara några dagar senare...
Efteråt var hon JÄTTEARG på mig som berättade, som "förstörde" hennes glädje. Hon frågade mig om hjärtat hade slagit innan fostret dog och ja, det hade det ju, så det sade jag att det hade. Det gjorde henne extremt orolig förstås, men jag tänkte inte så långt, att jag borde ha ljugit om sådana detaljer för att lugna henne.... Än idag klandrar jag mig själv för att jag inte lindade in det bättre.... med det var en svår tid.
Fan, jag blir fortfarande så ledsen att jag börjar gråta när jag pratar om det här. Jag BORDE visat stöd bättre. Men jag var så jävla självupptagen. Och hon är nog fortfarande bitter på mig, även fast jag bett om ursäkt i efterhand.
Ja hon är gravid i v 13... Men först klagade hon på att det är så synd om dem som har massa mf i bagaget och det är orättvist att just de har svårt att få barn. och att hon är avundsjuk på alla som får tätt. Ja hon har två mf och två ma- jag fattar att det är tufft. MEN har man varit gravid 9 ggr under fyra år och resulterar i tre barn (inkl nuvarande grav) kan jag tycka att kroppen kanske är sliten och inte orkar bära på ett barn och därför leder till tråkigheter. En grav tar ju mycket stryk på kroppen... Så först ger hon mig dåligt samvete för att vi blivit gravida och sen är hon längre gången än mig. Jag fattar inte meningen med det hela... Jag blir mest piss off iom att jag och Daniel inte har jättelätt för att bli gravida medan hon bara behöver titta på sin karl och så är hon gravid. och vi blir inte "spontant" gravida utan måste gå på äl-test och räkna dagar och hit och dit.
Nej jag tycker att man ska uppskatta det man har. Jag är som sagt väldigt glad över Wilda och får jag inte fler så fine jag har Wilda!
När jag fick mitt ma fick jag ett sms från samma tjej om att hon var gravid... Då svarade jag att det var kul för henne men att jag ville gratulera när jag kände glädje. Det blev ramaskri! Hon pratade inte med mig förrän 1.5 månader innan ungen kom...
Då hoppas jag på det!
Plus att trombyl o crinonen gör det ännu säkrare för dig. 