Om du blev bedragen

Alltså.. otrohet är ett svek. Men det finns ofta en förklaring till varför det blivit så. Jag tycker att det är viktigt att tänka efter innan man bara flyr relationen och förnekar det som varit.

Någon skrev att förhållanden bygger på trohet, det håller jag inte med om. Relationer bygger på ärlighet. En relationsterapeut sa en gång att otroheten är det första sveket, att inte berätta är det andra sveket och lögnen är det tredje som följer på otrohet. Det går att bygga vidare en relation trots otrohet. Om det finns en ärlighetsbas, en vilja och motivation hos båda så går det att gå stärkt ur ett svek.

Ni som tycker att man är "naiv" om man är villig att fortsätta kämpa trots en otrohetsaffär borde tänka efter både en och två gånger innan di dömer ut andra. Att bara kasta bort en relation på grund av ett enda svek skulle jag kalla konflikträdsla! Det är en styrka i ett förhållande att hålla ut även i svåra tider. TA FAJTEN! :)

Jag skulle nog reagera med en grym ilska och känna mig fruktansvärt besviken. När det lagt sig så hoppas jag att vi jobbar på det iaf, går i samtal och försöker få ihop vårt förhållande igen.

Jag skulle inte slå igen dörren för gott. Kanske som en första reaktion. Men skulle det bli detsamma igen? Svårt att föreställa mig innan det hänt. Kanske, kanske inte och då får vi ge upp när alla möjligheter är uttömda.

Besviken, sårad, arg...en otrohet skulle jag eventuellt kunna förlåta beroende på omständigheterna runtomkring. Hade vi haft det dåligt i erlationen länge och han varit påverkad så skulle det vara lättare att förlåta än om vi hade haft det bra och han helt enkelt inte kunnat hålla fingrarna i styr.
Samtalsterapi skulle jag kunna tänka mig om det kändes som att det behövdes.

Men han skulle ju behöva göra sig förtjänt av mitt förtroende igen...