RMC Malmö del 14
Hej här fortsätter tråden....häng med. Välkomna ni som är nya också :)
Hej här fortsätter tråden....häng med. Välkomna ni som är nya också :)
Först, Alrua. Fy vilket besked, stackars er. Stor kram! Det positiva i det hela är de har förhoppningsvis lite mera kunskap om hur ni ska göra nästa gången. (+ att ni inte blir av med några poäng också)
Hur gjorde du Teecee? Det är så typiskt, den där mensen kommer aldrig när man planerar den...
Sen.
Stort tack allihopa. Det är så otroligt skönt att höra andras tankar och funderingar. Det är verkligen inga lätta val man har framför sig. Och det är lite svårt att diskutera detta med människor som själv inte har en aning hur mycket det här påverkar en. Så igen, stort tack. 
Vi har pratat igenom våra alternativ och vi har bestämt att vi ska prata med RMC hur ett FET skulle se ut, lite vad chanserna är, stimulerat eller ej och osv.
Vi har inga konstaterade problem så jag vet inte om donation är akuellt för oss. Men vi är nog inne på ett trepack på en privat klinik och adoptionskö. Även om det kräver en hel del ork att dra i allt detta så känns det mycket lättare när man har en plan. Att ge upp är inget alternativ. Barn ska det bli, på ett sätt eller annat!

Metta och Alrua så hemskt för er, på olika sätt... 
Jag trodde jag fick missfall i början så jag vet hur det känns att känna att hoppet är ute.
Det bästa är nog konstigt nog om hopplösheten går över i lite ilska och jävlar anamma, för då vågar man ställa krav och få svar på sina frågor och komma vidare. Och vilken process man än drar i gång så får man mer stöd och allt löper på fortare. Det är ju så många beslut man ska fatta! Mitt i sin vanliga vardag med jobb och ärenden att uträtta så tvingas man ta de här jobbiga och stora besluten, det är verkligen inte lätt. Stor kram till er!
Jag ringde labbet idag kl 8.00 och klagade att ingen hade ringt oss.
Killen var själv förvånad och sa att läkaren skall ringa oss så fort hon kommer in, och det gjorde hon prick kl 10.00 :) Så ibland hjälper det att vara på lite.
Det som händer nu är följande:
* Vänta på blödningen från hormonerna
* Vänta in Mens ( om jag har rätt lär den komma lägligt 1v efter första blödningen )
* Ringa till sköterskan att boka in oss igen ( vi skall nog hinna innan sommar stängt)
* Korta protkollet som gäller i mitt fall igen
Då min kropp har reagerat så bra och fått många fina ägg
Varför det inte funkade var att spermier var alla döda vid upptining men dem provade att befrukta iaf.Det kan hända samma sak nu vid försök nr 2 men vi hoppas på bättre tider
Så tillbaka på ruta 1 igen och vänta snällt :)Känns mycket bättre nu iaf då man vet varför det hände och vad som komma skall.
Kram

Alrua: Jag skickar styrkekram till dig. Vet hur det känns när det skiter sig på det här sättet. Jag kände mig snuvad och arg. Jag genomgick långa protokollet, allt vad det innebär fysiskt och psykiskt. Hoppas ni orkar ladda om och ta nya tag.
Metta: Jag började aldrig med Progynonen. Blödningen försvann, det spökade nog i samband med ägglossning. Har aldrig haft blödningar vid ägglossning. Hoppas nu att mensen kommer som den ska. Vill hinna med frysförsöket innan sommaren.