Passar på att skriva lite när jag för en gång skull är hemma och Sigrid sover. Länge sedan nu, har varit borta på semester och hunnit jobba en vecka och annars har jag inte mkt ro att sitta vid datorn
Här är minst sagt full fart; sigrid kryper som en raket och är överallt samtidigt! Har sanerat från allt som kan tänkas vara farligt men det är ändå ständig passning, vips har hon rivit ur en sida ur en bok och knölat in i munnet eller nåt annat hyss! Men så mycket nöjdare är hon nu när hon kan ta sig dit hon vill.
Men vi har ett krux, och det är hon aldrig sover mer än nån timme i sträck, Detta har pågått ca en månad men blivit värre och värre och jag håller på att blir tokig ibland känns det som! Förut har hon alltid sovit i sin säng men nu orkar jag inte utan det slutar alltid med att hon ligger bredvid mig. Hon somnar så trött vid 8-tiden, men sen sover hon mellan en kvart och en timme och sen vaknar hon, och så fortsätter det. ASJOBBIGT! Ska inte såna hä'r små barn ha jättestort sömnbehov??
Hon är nu 34 veckor och förhoppningsvis inne i den sjätte fasen (kategori). Hon har nästan helst slutat med sitt "dada" och är ganska tyst, kryper efter mig överallt och hänger i mina kläder. Förutom sömnen är allt frid och fröjd. Ammar fortfarande, har faktiskt blivit mer nu när det varit som det har varit. Vill inte sluta helt men kanske det vore bra, för nu när hon ligger bredvid mig i sängen så ska hon tutta hela tiden. Välling är helt omöjligt att få i henne men gröt funkar bra. HUr gör ni??
Ursäkta att jag klagar så när jag äntligen skriver nåt.. Hoppas att ni och era små mår bra! Vad sägs om att träffas på tisdag nästa vecka? Vårt vanliga fik är himla bra för där finns en liten lekhörna som åtminstone min lilla terrorist kan fara runt i
Var så länge sedan och jag gissar att det har hänt massor!! Kram så länge