Vi över 30 som längtar efter första barnet
oj vad här skrivits, hur ska jag komma ihåg att svara på allt..
Daniela: Känner igen det där med skenis, man känner sig lite psyko när man inbillar sig saker. Psykets makt kan vara starkt på kroppen, kan tyvärr inte framkalla streck på stickan..
Acinna: Kul med graviditet!!! Grattis!
Gris, emmafemma: trist med mens.. december är månaden då det händer!!
Ernilia: Bra att allt gått bra med skrapningen. Också fått olika besked ang. börja eller inte börja försöka efter mf. Min sista läkare jag var hos sa att det inte fanns något som helst hinder att börja, bara att det kunde bli lite svårare med räkningen då man inte hade någon mens att utgå ifrån. Jag har ändå oregelbunden mens och långa cyklar så det stämmer ändå inte, så jag sket i det och körde på direkt. Hon nästan uppmuntrade mig och sa att det blev enklare då.
Ha det skönt i London! Flygen var lite meckiga för mig med all snö, men hoppas ni kom iväg ordentligt. Hade också tänkt berätta för svärisarna precis innan mf, tror svärmor kände på sig att jag var gravid när hon var och hälsade på, jag kunde knappt föra ett samtal eftersom ögonlocken var så tunga. Gången efter när vi var där (efter mf) frågade hon vid middagen "har du något emot ett glas vin?" (brukar inte fråga så) och såg jättebesviken ut när jag tackade ja. Väntar nog tills nästa graviditet innan vi berättar om bebisplaner.
Astro: Skönt att spolning och utredning går som det ska!
AnnJan: Apropå avundsjuka och längtan kände jag inte så mycket när vi började försöka. Hade ingen koll på ÄL eller BIM (visste inte hur cykeln skulle se ut efter slut med piller) och egentligen började vi för att klockan tickade (kände mig lite stressad) och då andra kompisar haft mf så tänkte jag att det kan ta ett tag, bäst att börja. Efter jag blev gravid så kom längtan, och även efter mf så sitter den kvar. En kompis berättade nyss att hon skulle få barn några veckor innan mitt bf datum och det kändes lite jobbigt. Men sen så är man ju glad också! Fick höra att de försökt ett är innan det tog sig, och vi har ju bara försökt ett halvår så det känns ju ändå rättvist :)
SannaK, Ansi och ängla, nu är det dags för pluss!!!! Augustibarnblir det. Tydligen blivit den mest populära månaden att föda barn i, så statistiskt ska vi räkna med många plus 
Ego: Kan man "veta" att man är gravid en vecka efter ÄL? Förra gången visste jag att jag var gravid. Jag pratade med mannen om barnet (fick ett smeknamn) en vecka innan plusset kom. Var inte vanligt skenis (det brukar komma någon dag innan mens när menssymptomen kommer) utan jag kände bara att, det måste vara!
Var på resa med ett gäng kompisar helgen innan BIM (BIM på torsdag) och drack sparsamt, "visste" ju att jag var gravid, borde jag låtit bli helt? Kände mig lite hysterisk att inte dricka nästan en vecka innan BIM då jag faktiskt kunde ha fel. Men jag hade rätt, jag var gravid.
Nu känns det likadant, samma molvärk dök upp i lördags kväll (var på en ganska blöt fest men hade mer än en vecka till BIM så tänkte att det inte gör något). Den har hållit på sen dess, dygnet runt men mest när jag ska sova, kan knappt somna så ont gör det, så det kan väl inte vara inbillning?? Men efter mf så kanske kan kan få såna känningar pga andra saker tänker jag, så vågar inte riktigt tro än.
Vad tror ni, har BIM på onsdag så nästan en vecka kvar, kan jag verkligen "veta" att jag är gravid? Kan man få molvärk bara tre-fyra dagar efter ÄL? Ägget har väl inte ens fäst än? Ska tjuvtesta i helgen tänkte jag. Kommer bli sååå besviken om det inte blir något, lurad av min egen kropp.
Tiden går lååångsamt nu.
Ni andra BIMare verkar ju också ha en massa symptom så jag tror vi får en bra december att se fram emot! 
Längtar tills ikväll då vi får mysa till det igen!
