Inlägg från: Irmeline |Visa alla inlägg
  • Irmeline

    Vi över 30 som längtar efter första barnet

    Tedax skrev 2011-09-13 10:23:02 följande:

    Idag är en deppig dag, vår knodd var beräknad att födas idag... Gråter Känns bara tomt och tungt. Och på jobbet pratas det bara barn, orkar inte höra just nu.

    Borde egentligen känna mig hoppfull och börja gosa loss med maken inför ÄL i helgen, men har liksom ingen lust. Orkar inte att hoppas och sedan bli besviken igen... Rynkar på näsan


    Usch, BF-dagar är deppiga dagar Rynkar på näsan
    Kram till dig!
  • Irmeline
    Tedax skrev 2011-09-15 11:47:26 följande:
    Förlåt, men måste bara skriva av mig lite... Har en föräldravikariat där den mammalediga precis var inne och visade upp sin bebis och pratade om att hon var så gammal nu när de fick barn (hon är 33 år och fick sitt andra barn). Min konsultchef var här samtidigt och hon passade då på att fråga inför de andra hur jag tyckte det kändes när alla pratade barn. Försökte svara lite undvikande och då frågar hon igen. Själv hade hon tyckt att det var lite tråkigt innan hon fick barn själv... Är helt darrig, men försökte hålla god min. Känner mig dock gråtfärdig vid det här laget... Rynkar på näsan
    Folk som inte haft problem själva med att få barn verkar inte ha någon förståelse! Att de inte fattar att du kanske försöker och det är jättejobbigt!!!
    Usch!

    Själv är jag jättebesviken på mitt jobb nu. Jobbar på ett litet privat företag utan kollektivavtal. Frågade hur det blir nu när min mamma är på väg bort, noll dagar ledigt får jag! Inte ens för att gå på begravningen!! Eftersom det är min sista förälder är det mycket som ska fixat, sälja lägehnhet, boupptecka, arv, dela saker, förutom själva dödsannonsen, begravningsförberedelserna etc.. Fattar inte hur jag ska fixa det. Det är dessutom i en annan stad, och mycket behöver fixas på vardagar. Jag har ingen semester kvar heller.
    Känner mig helt tom.
  • Irmeline
    Jojjo77 skrev 2011-09-15 17:17:48 följande:
    EGO
    Uppdatering: Nu har vi varit på ett 1 timmeslångt planeringssamtal. Träffat läkare och barnmorska, gjort VUL och mannen har fått provsticka mig i magen, gick bra trots att jag avskyr sprutor, samt tränat på att sätta ihop/ladda hormonsprutan.

    Allt kändes bra och bemötandet var suveränt. Tack personalen! Nu finns en plan med datum och veckor, verkligen en jättelättnad. Tyvärr så är det sånt tryck på kliniken att jag inte får påbörja sprutbehandlingen förrän nästa mens, men, men, bara att gilla läget. Om allt går som det ska med mens och sprutor så blir det äggplock v.45. Ett tag kvar, ja, men, jag har en tid Underbart!

    Mitt i allt så känns allting väldigt positivt och jag känner mig lättad på ett konstigt sätt! Vilka fantastiska möjligheter det finns! Och, jaaa, vilken tur att vi inte levde för 50 år sen!!! Tack, flera av er, för pepp!

    Stor kram
    Underbart att det rör på sig och att ni har en plan! Glad
  • Irmeline

    Tack tjejer för all pepp! Som Daniela skrev precis så gäller lagen om rätt till ledighet bara för kollektivavtalsanslutna, vilket är de allra flesta. På mitt förra jobb hade jag fått flera dagar betald ledighet, men det ät annorlunda med litet privat företag, de kan liksom göra som de vill. Problemet är att det inte endast är begravningen som jag behöver vara ledig för, jag måste ju även förbereda begravningen, gravsten, urnsättning, dödsannons etc, mycket under vardagar i en annan stad. Sen är det bouppteckning, arvsskifte, sälja lägenhet etc som måste lösas, så det rent praktiska kommer ta några dagar, och då har jag inte ens kommit in på det emotionella..
    Kanske kan jag ta tjänstledigt utan lön, jag ska prata med dem, men det känns tufft att bli så ekonomiskt bestraffad också. Om jag behöver sex dagar under en månad, så är det ju nästan en tredjedels lön! Synd att man inte kan få något från försäkringskassan. Det kan jag få nu innan (närståendepenning) men efter räknar de med att arbetsgivaren ställer upp, vilket min inte gör. Rynkar på näsan

    Ska försöka förbereda de saker jag kan förbereda innan nu när jag kan få lediga dagar, vet ju bara inte hur lång tid det är kvar. Ett tips: börja aldrig jobba på ett litet företetg som inte följer kollektivavtal på personalfrågor!
    Och ja, Millan, jag funderar på att leta nytt under mammaledigheten. Om nu RUL nästa vecka ser bra ut... Hade en kompis vars mamma dog i cancer samma vecka som hon var på RUL och såg ett sjukt foster. Begravning och abort samma vecka.. Hur överlever man något sådant?

  • Irmeline
    Kattflickan skrev 2011-09-17 10:20:52 följande:
    Men varför kan man inte få säga som det är? Varför ska det vara skamligt att det är svårt att bli gravid? Jag tycker att min situation är jobbig, men skäms gör jag inte. Hade jag vetat om mitt genetiska problem så hade jag inte försökt få barn på egen hand. Jag skäms inte ens över aborterna, däremot sörjer jag barnen, jättemycket. Har många funderingar över hur det hade kunnat bli om jag inte gjort abort, hade det kunnat bli bra? 

    Jag träffade på ett par för några veckor sen som jag vet har haft svårt att få barn. Nu har de 3 barn via ivf. Men de var tvungna att injicera in spermien i ägget. Trots de problem som de har haft så kunde de inte hålla sig från att fråga " När ska ni skaffa barn då?". Jag sa som det va och de blev naturligtvis förskräckta. Men borde de inte ha varit med om att få frågan själva och känna hur jobbigt det är att antingen säga som det är eller hitta på en ursäkt? De har aldrig berättat för mig om sina problem, men jag har hört om det via deras syster. Inte ens när jag berättade om mina problem så sa de nåt.

    Daniela: Håller med om att de som det går lätt för kanske har det jobbigare på andra fronter. Jag har ju ett bra liv i övrigt med en fantastisk sambo, bra jobb och bra vänner. Sen försöker jag tänka att jag har vissa fördelar. Jag blir lätt gravid och faktum är att 50 % av mina ägg borde vara bra, det är ju faktiskt hälften iallafall. Det hade kunnat vara värre. 

    Saftis: Hoppas det tar sig nu och att provsvaren antingen är bra, eller att det är något lättfixat fel. Ibland kan det kännas bättre att det är ett litet fel, så man får reda på vad det är och att det går att lösa. Så kan jag känna med min lilla rest moderkaka i livmodern. Det var superbra att jag gick till läkaren och fick det bekräftat innan jag hann få en infektion. Idag vid lunch tänker jag ta tabletterna, nu ska jag ut och jobba några timmar på huset. Återkommer säkert då, då jag blir sängliggande ett tag. Är det nån här som tagit cytotec? Gör det jätteont? Jag har fått mängder av smärtstillande, vilket gör mig lite orolig.

    Millan

     
    Jag har tagit cytotec. Det gjorde rätt ont på mig, men jag var ju helt stängd, ingen blödning alls innan, bara ett dött foster sedan några veckor. Var som värkar, kom och gick. Tog dem en fredagkväll och låg i soffan för att inte störa mannen. Han sov inte mycker då jag under flera timmar ömsom skrek ömsom pustade ut när värkarna lagt sig. Sen sent på natten somnade jag.
    Hoppas det gör mindre ont på dig då du redan blödit ut det mesta. Jag fick ju ta extra många tabletter eftersom det inte satte igång av normalkuren.
  • Irmeline

    Hmmm, ja det där med att berätta om bebisverkstaden.. Jag och min man har varit väldigt hemliga med att vi höll på, tom så hemliga att jag måste överdrivit åt andra hållet när jag fått kommentarer från andra som: Oj, var det verkligen planerat, eller jag som trodde du ville vänta eller klassikern: det måste ha gått fort! Varför måste det ha gått fort bara för att vi inte berättat att vi försökt?

    Till vissa har jag sagt att vi hade problem med ÄL och fick tabletter, men jag har inte berättat för fler än ett fåtal om missfallet. Inte ens våra familjer vet. Inte för att jag skäms, utan för att jag tycker det är så jobbit när folk ska tycka synd om en. Som när min pappa gick bort och många började bete sig väldigt konstigt. På mitt extrajobb visste ingen och det var så skönt att få en frizon och kunna vara sig själv utan att få sorgsna menande blickr från alla.

    Så nu har det blivit så att vissa tror det gick på andra försöket (andra pergoförsöket) eftersom vi satsade på bebis tidigt på året. Vilket känns falskt. Och dumt. Till vissa säger jag att jag hade problem med ÄL och att det gick på försök 2 med tabletter, utan att nämna vad som hände innan. Men då kan de kanske räkna ut att det inte gick drekt eftersom man inte får tabletter direkt.

  • Irmeline

    NiCU: Fick pricis reda på att en vän är gravdi, hon försökte i ett år tills det visade sig att hon hade höga sköldkörtelvärden. Hon fick levaxin och sen tog det sig direkt  Glad

  • Irmeline

    Jag tror inte ni behöver oroa er för att det ska bli "sämre" barn med IVF. Förr trodde man det, men det visade sig att det var pga av att man stoppade in flera ägg som ofta gav flerbörd, som ofta resulterar i tidigare förlossningar och större komplikationer. Om man bara får en blir de lika bra!
    Mycket slump vilken spermie det blir också, tror inte så mycket på att det är "den bästa". Och sen så har man ju oftast bara ett ägg per månad, så där blir det ingen selektion direkt. Jag tror tvärt om att befrukta några ägg med några spermier och sedan välja ett friskt som ser ut att utvecklas bra är en fördel, därför är chansen för graviditet också högre än för spontangraviditet. Jag framtvingade en ÄL med oiller, med ett ägg som aldrig annars hade lossnat, men visst tror jag den blir lika bra för det!

    Pepp till er i IVF-karusellen. Hoppas ni får många plus snart!! Solig

  • Irmeline
    Annelie77 skrev 2011-10-03 16:12:36 följande:
    Den lever!
    Var på UL idag och det finns en krabat därinne 18,3 mm lång med 179 hjärtslag i minuten och jag är så glad! Illamåendet är tillbaka hade bara 3 dagars paus.

    Gynekologen sa att nu är risken under 10% för missfall och ser allt bra ut efter v 12 dvs vid KUB så är risken under 5% för missfall.

    Kämpa på tjejer det kommer att gå!!!
    Grattis!! :)
  • Irmeline

    Råttentottan, det är ju helt FANTASTISKT!! GladFörvånadSkrattande

    Tänk att insemination var det som gjorde det för er! Efter alla dessa försök så är det jätteroligt att det funkade, och att ni slipper IVF.
    SUPERGRATTIS!!!Hjärta

Svar på tråden Vi över 30 som längtar efter första barnet