ADD symptom hos vuxna

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym ((ny med adhd)) skrev 2011-01-17 16:02:04 följande:div>Synd att man inte kan lära sig att lugna ner sig.
Men det är sådana "enkla"saker som jag går igång och blir så arg på.
När det inte går enkelt och fort.

Som leksaksförpackningar -VARFÖR ska de vara så inbrottsäkra för?!
Plast, kartong, en skruv(!)... alltså de är sjukt onödigt och krångligt förpackade!
*tjurar ihop av bara tanken*div>Men leksaksförpackningar herregud alltså. Vem fan är det som sätter dit leksakerna med 500 ståltrådar i paketen? Finns inge värre än när 3-åringen står o gapar om att hon vill ha sin leksak och man sitter där, svettig och sliter i de där jävla sakerna.

Strulmaja: Herregud, hahaha, det är ju precis som hemma hos oss. Hackande och slitande och så en kille som är väldigt lugn och metodisk..
Men nu är jag ju singel igen och då blir det bara hackat och malet av allt.
Klarar inte ens av att datorn hänger sig eller att routern inte fungerar som den ska. Höll på att slå sönder routern idag, men insåg att det nog är fel på mig så jag slet ut alla kablarna ur den och slängde ned apparaten i lådan igen.
Får väl ha den bärbara inkablad i modemet då.. men hur kul är det?!

Hej alla! Bäst att inte skriva anonymt i den här tråden tror jag. Det hettar ju till här  de" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif" loading="lazy" border="0" alt="Skrattande">
Jag misstänker att jag har ADD och funderar nu på om jag ska försöka få mig en diagnos... Mycket av det som räknas upp i ts stämmer in iaf. Fast jag är inte riktigt säker på om jag orkar  ge mig på det företaget en ev utredning skullle medföra.  Men det låter ju som om livet skulle kunna bli bättre med medicin ev. Så nu undrar jag, ni som har fått en diagnos och får medicin (främst ritalin och concerta) hur blir man då?
Blir man plötsligt en ordningsam, tidspassande,  person med perfekt ordning på kläderna i garderoben , nycklarna i väskan. Blir det lättare att hålla fler bollar i luften samtidigt, och lättare att kontrollera impulser? Försvinner ev utanförskap och slutar man skjuta upp allt till sista sekunden?  Bara för att ta några exempel. Berätta, hur förändrade sig livet för er efter att ni fått medicinen!

<div class="quote"><div class="quote-nick">Samarkand skrev 2011-01-17 16:04:12 följande:div>Jag gör likadant med de förbannade flingpaketen och även godispåsar. Mitt ex drog alltid påsen ifrån mig och drog försiktigt upp paketet så att det blev en liten fin slits och drog lugnt och stilla av flärpen som blev. Tyckte det var jobbigt när han gjorde så för jag kände mig som en idiot som inte ens klarar av att öppna ett paket flingor utan att flingorna till hälften hamnar nere i paketets botten  och till hälften på bänken. Men jag förstod poängen.

Likaså när jag ska hälla upp flingor eller andra saker så blir det liksom lite för mycket jämt, för det går så himla fort. Exet var jättenervös när jag skulle krydda maten eftersom jag bara kastar på peppar och annat utan koll, vilket ledde till att jag knappt vågade krydda något alls till slut så då fick han dra fram kryddorna efteråt i stället.

BeaBee: Jag är också så att jag måste få vara med i tankeprocessen annars flippar jag ur totalt och får total ångest. Som när exet kom och sa att han skulle ex på kurs plötsligt nästa vecka och han inte har informerat om det fast han vetat om det i flera veckor och han vet vilken ångest det leder till hos mig när det plötsligt händer något utanför det vanliga och utanför min kontroll.
Så efter 4 år tillsammans började han förstå att han MÅSTE skriva in alla sina aktiviteter i vår väggkalender så att jag får överblick och lättare kan handskas med det som ska hända. För när det gällde mitt ex så var jag tvungen att förbereda mig jättemycket mentalt för att fixa att han åkte bort. Mest för att jag älskade honom så otroligt mycket och saknade honom jämt vare sig vi var på jobbet eller borta ifrån varannn.

Är det fler här som är så otroligt intensiva i sin kärlek till den de älskar?? Och hur har ni fixat det när det har tagit slut?
(Därför jag frågar är för att jag igår valde att avsluta min och exets vänskapsrelation eftersom jag älskar honom och saknar honom jättemycket och håller på att gå under mentalt utan honom..)div>Jag känner inte igen mig i detta med ångest inför plötsliga aktiviteter.
Bara om det är något som jag måste göra som jag inte vill göra.

Tvärtom tycker jag det känns bättre om saker sker spontant och direkt.
Hatar att vänta på saker/händelser.

Om det är något jag bävar eller är nervös inför så blir planering lång tid innan ett problem istället.
Då går jag och funderar/bävar/ föreställer mig osv.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Samarkand skrev 2011-01-17 16:09:43 följande:div>Strulmaja: Herregud, hahaha, det är ju precis som hemma hos oss. Hackande och slitande och så en kille som är väldigt lugn och metodisk..
Men nu är jag ju singel igen och då blir det bara hackat och malet av allt.
Klarar inte ens av att datorn hänger sig eller att routern inte fungerar som den ska. Höll på att slå sönder routern idag, men insåg att det nog är fel på mig så jag slet ut alla kablarna ur den och slängde ned apparaten i lådan igen.
Får väl ha den bärbara inkablad i modemet då.. men hur kul är det?!div>Exakt som här. Kommer du ihåg dom gamla uppringningsmodemen? De som lät sådär fånigt medan man väntade på att bli uppkopplad. Hahahaha. Shit vad jag hatade det.
Här får det inte ta mer än 1-2 sekunder att ladda en sida, annars får jag panik och skriker rakt ut att "nu är det nått jävla fel på datorjävel igen!!"

Nu vill jag meddela er alla att jag läser men har tyvärr inte riktigt tid att svara på allt just nu. Samarkand, du kommer få svar på ditt långa inlägg senare. 99 luftballons också.
Jag har två vildungar här, mat på spisen, skriver på Facebook samtidigt som jag sitter här på FL... så om ni känner er ignorerade finns en naturlig förklaring d" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" loading="lazy" border="0" alt="Glad">  

<div class="quote"><div class="quote-nick">sprätthöna skrev 2011-01-17 16:12:35 följande:div>Hej alla! Bäst att inte skriva anonymt i den här tråden tror jag. Det hettar ju till här  de" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif" loading="lazy" border="0" alt="Skrattande">
Jag misstänker att jag har ADD och funderar nu på om jag ska försöka få mig en diagnos... Mycket av det som räknas upp i ts stämmer in iaf. Fast jag är inte riktigt säker på om jag orkar  ge mig på det företaget en ev utredning skullle medföra.  Men det låter ju som om livet skulle kunna bli bättre med medicin ev. Så nu undrar jag, ni som har fått en diagnos och får medicin (främst ritalin och concerta) hur blir man då?
Blir man plötsligt en ordningsam, tidspassande,  person med perfekt ordning på kläderna i garderoben , nycklarna i väskan. Blir det lättare att hålla fler bollar i luften samtidigt, och lättare att kontrollera impulser? Försvinner ev utanförskap och slutar man skjuta upp allt till sista sekunden?  Bara för att ta några exempel. Berätta, hur förändrade sig livet för er efter att ni fått medicinen!div>Det är ju ingen mirakelmedicin. dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy"> Mycket handlar om hur mycket man själv är beredd att ändra på sig, medicinen är mer ett hjälpmedel för att kunna lyckas, enligt mig. Man kan bli lite piggare, komma igång lättare och så, men om man inte har den egna viljan att vilja ändras utan VILL sitta och softa vid datorn, så blir nog inte förändringen vidare markant. dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy"><div id="forummessagefooter">http://tjockkatt.webblogg.sediv>

<div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2011-01-17 16:09:33 följande:div>Men leksaksförpackningar herregud alltså. Vem fan är det som sätter dit leksakerna med 500 ståltrådar i paketen? Finns inge värre än när 3-åringen står o gapar om att hon vill ha sin leksak och man sitter där, svettig och sliter i de där jävla sakerna.div>Jag menar det! Det är BARN som ska öppna paketen, men det har de tydligen inte tänkt på.
*grrr*

Vi har en video-inpelad julklappsöppning (några år sedan) då jag ska befria en leksaksbil ur sin fängelse-förpackning.
Leksaksbilen var till min 1-åring (hans första jul).
Efter 20 minuter är jag typ helt röd i huvudet av återhållen ilska och sitter där och låtsas skratta åt eländet (som består av plasttrådar snurrade runt hjulen och in i kartongen!).
Då tillslut fattar min man att han kanske ska komma till undsättning, och efter att kameran släckts så kan jag lova att min ilska kom till sin rätt dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif" width="15" height="15" loading="lazy">

strulmaja: Det är lugnt :) även om jag vill att allt ska ske nu så vet jag hur vi är, många järn i elden samtidigt ;)

Anonym ((nymedadhd)) : Oftast funkar det om det händer något plötsligt eftersom jag hela tiden vill att det ska hända saker, men just när det gällde mitt ex fixade jag inte att det hände plötsliga grejer.

Jag är ju impulsiv själv och kan ibland dra igång saker bara för att det ska hända något. Sen är man ju inställd på att på helgerna ska det hända något, man ska ut och fika eller nåt och då ligger det ju mentalt i bakhuvudet som en tanke och då blir jag jättebesviken om det inte blir något sånt. Vilket inte gjorde det lätt för mitt ex som inte riktigt hängde med i mina tankar (han är ju inte tankeläsare även om jag hoppades på det ibland) ..

Någonting jag tycker är irriterande är att burken till concertan är barnsäker. Livsfarligt för en person med vår problematik. Hur tänkte dom där? Den går knappt att få upp!

<div id="forummessagefooter">http://tjockkatt.webblogg.sediv>