• strulmaja

    ADD symptom hos vuxna

    hedmanpazio skrev 2011-04-04 08:30:00 följande:
    Ja du kan få diagnos utan 'utredning'. Det finns som sagt inga hinder för att du måste genomgå utredning för att få diagnosen ADHD. Det räcker med en klinisk bedömning. Det finns heller inga direkta hinder mot att sätta in medicinering, alltså påbörja behandling, innan diagnos är fastställd. Det är upp till utredare/bedömare (om legitimerad) och deras eget ansvar att fastställa om vilken ordning som är lämpligast. Sen finns det guider och andra styrdokument som en hjälp i utredningen, men inget krav.
    Om detta stämmer så tänker jag ta upp det med läkaren imorgon.

    En sak dock. Om man sätter in medicin innan diagnosen är fastställd, kan inte testningen bli missvisande då? Eller menar du insättning av medicin efter endast en klinisk bedömning där man bestämt sig för att inte gå vidare med screening etc?
  • Anonym (Morhoppan)
    strulmaja skrev 2011-04-03 23:29:10 följande:
    Hjälper den dig?
    Ja lite hjälp blir jag av den men den har inte börjat verka fullt ut ännu. Håller på o trappar upp i dos, är nu uppe i 54mg . Vaknar tidigt o känner mig utvilad o det har jag aldrig varit förut, har kunnat sova halva dagen..
    Vill göra nåt o gör faktiskt nåt! Som att gå morgonpromenad eller dyl.
    Tycker nog jag fått lite bättre tålamod oxå.
    Hopas på att märka fler positiva saker när den verkar fullt ut, har tyvärr en del biverkningar men inte så jag inte kan hantera det iaf. Har hört om många som slutat med Strattera pga biverkningarna...
    Ska efter diagnos få börja med Conserta.
    O jag är inte rädd för att det ska påverka min utredning, va det risken så skulle man inte få medicin innan... O utredningen är så mycket mer än bara vem man är idag.. Man utreder ju hela ens barndom=)
  • strulmaja
    Anonym (Morhoppan) skrev 2011-04-04 10:51:34 följande:
    Ja lite hjälp blir jag av den men den har inte börjat verka fullt ut ännu. Håller på o trappar upp i dos, är nu uppe i 54mg . Vaknar tidigt o känner mig utvilad o det har jag aldrig varit förut, har kunnat sova halva dagen..
    Vill göra nåt o gör faktiskt nåt! Som att gå morgonpromenad eller dyl.
    Tycker nog jag fått lite bättre tålamod oxå.
    Hopas på att märka fler positiva saker när den verkar fullt ut, har tyvärr en del biverkningar men inte så jag inte kan hantera det iaf. Har hört om många som slutat med Strattera pga biverkningarna...
    Ska efter diagnos få börja med Conserta.
    O jag är inte rädd för att det ska påverka min utredning, va det risken så skulle man inte få medicin innan... O utredningen är så mycket mer än bara vem man är idag.. Man utreder ju hela ens barndom=)
    Jag blir så glad när jag läser om dina och andras berättelser om hur ni blivit hjälpta av medicinen. Du anar inte hur mycket jag önskar att jag själv fick den hjälpen.

    Angående missvisande testning och det jag skrev om. De tester jag tänker blir missvisande om man är under medicinering är främst de datoriserade testerna. Frågeformulären har jag redan fyllt i, så den biten är redan avklarad. Om jag skulle svarat annorlunda på vissa frågor med te.x concerta vet jag inte. Då skulle jag fått svara utifrån hur jag var innan medicinering då, att jag är oförmögen till att organisera och strukturera etc. Men testerna på datorn som vissa får göra-det vore konstigt om resultaten där inte blev annorlunda med medicin. Det kanske är oviktigt, vad vet jag. Men någon anledning måste det väl finnas till varför vissa vårdinstanser vägra sätta in medicin innan diagnos.  
  • hedmanpazio
    strulmaja skrev 2011-04-04 10:05:13 följande:
    Om detta stämmer så tänker jag ta upp det med läkaren imorgon.

    En sak dock. Om man sätter in medicin innan diagnosen är fastställd, kan inte testningen bli missvisande då? Eller menar du insättning av medicin efter endast en klinisk bedömning där man bestämt sig för att inte gå vidare med screening etc?
    För det första är det jag precis skrev de formella bestämmelserna, inte hur det ser ut i verkligheten. Många läkare/psykologer tycker olika men man håller på att mer och mer gå mot ordentliga utredningar vid neuropsykiatriska frågeställningar. Det finns dock de som fortfarande tycker att en klinisk bedömning räcker och således sätter in medicinering, av tidsskäl, eller att de anser att den kliniska bedömningen räcker, eller av ren lathet (hoppas inte denna anledning är allt för förekommande).

    Sätter man in medicinering innan en utredning kan man inte påbörja utredning nej.. eftersom det lindrar symtomen och utredningen blir värdelöst missvisande.

    Screening görs i stort sett alltid som en del i den kliniska bedömningen. Den psykiatriker idag som sätter neuropsykiatrisk diagnos efter ett 45 minuters samtal utan någon form av självskattning eller dyl. (screening) är nog enligt egen åsikt, antingen privatpraktiserande, extremt duktig(?!), extremt säker på diagnos, eller bara inkompetent Foten i munnen.
  • psyko II

    Sån data test har inte jag fått göra, ska på slutsamtalet snart, är det inget som ingår i typ standardtest?
    Har inte heller blivit erbjuden medicin annat än den jag redan har (humörstabiliserande) totalt hjärnsläpp! heter det så?? har haft det sen i början på förra hösten å dom e helt ok.

  • hedmanpazio
    psyko II skrev 2011-04-04 12:28:21 följande:
    Sån data test har inte jag fått göra, ska på slutsamtalet snart, är det inget som ingår i typ standardtest?
    Har inte heller blivit erbjuden medicin annat än den jag redan har (humörstabiliserande) totalt hjärnsläpp! heter det så?? har haft det sen i början på förra hösten å dom e helt ok.
    Stämningsstabiliserande ja :).  Finns inga direkta 'standardtest' vid utredningar. Det finns rekomendationer, men varje psykolog väljer tester utifrån varje individs 'behov' och profil. Men ett datoriserat är aldrig fel för de avser mäta koncentration, uppmärksamhet och impulsinhiberande funktioner väldigt specifikt och har god sk. ekologisk validitet, dvs hur man presterar på dessa test är en bra jämförelse med hur man även fungerar i vardagen med de funktionerna.
  • strulmaja
    hedmanpazio skrev 2011-04-04 11:04:29 följande:
    För det första är det jag precis skrev de formella bestämmelserna, inte hur det ser ut i verkligheten. Många läkare/psykologer tycker olika men man håller på att mer och mer gå mot ordentliga utredningar vid neuropsykiatriska frågeställningar. Det finns dock de som fortfarande tycker att en klinisk bedömning räcker och således sätter in medicinering, av tidsskäl, eller att de anser att den kliniska bedömningen räcker, eller av ren lathet (hoppas inte denna anledning är allt för förekommande).

    Sätter man in medicinering innan en utredning kan man inte påbörja utredning nej.. eftersom det lindrar symtomen och utredningen blir värdelöst missvisande.

    Screening görs i stort sett alltid som en del i den kliniska bedömningen. Den psykiatriker idag som sätter neuropsykiatrisk diagnos efter ett 45 minuters samtal utan någon form av självskattning eller dyl. (screening) är nog enligt egen åsikt, antingen privatpraktiserande, extremt duktig(?!), extremt säker på diagnos, eller bara inkompetent Foten i munnen.
    Tusen tack för svar!

    Jag har alltid undrat varför det skiljer sig så beroende på i vilken kommun man bor, vilken vårdinstans man vänder sig till etc. Är det så svårt att sätta upp som en mall som alla vårdgivare sedan följer? Det borde vara det mest rättvisa och minst förvirrande för samtliga inblandade. Som det ser ut idag känns det lite som ett lotteri och man vet aldrig vad man kan förvänta sig. Man ska vara glad och tacksam om man får hjälp överhuvudtaget känns det som, något jag tycker är fel. Men men... 

    Ang screening och missvisande resultat. Jag kan säga om så att jag skulle då inte kunna ta ett sådant resultat eller en diagnos på allvar utan att ha genomgått en rejäl och uttömmande utredning. Ett samtal på 45 min kan omöjligt ge en full och rättvis bild. Säkert kan man (som dom gjort i mitt fall också) få något hum om vad som är "fel", åt vilket håll det lutar men jag anser att det krävs mer än ett eller två samtal för att sätta diagnos och det är inte annat än tragiskt (enligt mig) att få fastställd diagnos efter endast en klinisk bedömning.  
  • Anonym (funderar)
    strulmaja skrev 2011-04-05 09:16:59 följande:
    Tusen tack för svar!

    Jag har alltid undrat varför det skiljer sig så beroende på i vilken kommun man bor, vilken vårdinstans man vänder sig till etc. Är det så svårt att sätta upp som en mall som alla vårdgivare sedan följer? Det borde vara det mest rättvisa och minst förvirrande för samtliga inblandade. Som det ser ut idag känns det lite som ett lotteri och man vet aldrig vad man kan förvänta sig. Man ska vara glad och tacksam om man får hjälp överhuvudtaget känns det som, något jag tycker är fel. Men men... 

    Ang screening och missvisande resultat. Jag kan säga om så att jag skulle då inte kunna ta ett sådant resultat eller en diagnos på allvar utan att ha genomgått en rejäl och uttömmande utredning. Ett samtal på 45 min kan omöjligt ge en full och rättvis bild. Säkert kan man (som dom gjort i mitt fall också) få något hum om vad som är "fel", åt vilket håll det lutar men jag anser att det krävs mer än ett eller två samtal för att sätta diagnos och det är inte annat än tragiskt (enligt mig) att få fastställd diagnos efter endast en klinisk bedömning.  
    nu blir jag nyfiken ,diagnos efter 45 min är det ingen som skrivit om här i tråden eller tänker du på något annat?
  • Moonis

    Är inne och läser lite då och då här. Har kommit så lå ngt att jag tagit upp det med min sjukgymnast och läkare på psyk. Dom verkar iof. måttligt tro att det kan ligga diagnos bakom men kommer pusha för att dom ska gå vidare med detta. Läkaren ville inte ändra min medicinering heller (tar Sertralin) fast jag har sån otrolig kvällsångest, vill bara krypa ur skinnet och försvinna. Tyckte jag skulle ta oxacand också inför kvällen plus att jag då även tar teralen för att sova men känns lagom roande att proppa i mig massa olika piller för att klara sig genom.

    Känns som allt står still just nu i alla fall vilket känns lite frustrerande. Ovanpå det är mitt minne helt otroligt dåligt, glömt flera viktiga saker dessa dagarna och blir så less på mig själv. Att sen förklara sig för andra är inte det lättaste heller.

    Ursäkta gnället idag, hoppas kunna komma med lite mer posetivt nästa gång.

  • strulmaja

    Seriöst, finns det INGENTING man kan göra i väntan på utredning? Varför erbjuds man inte samtal eller medicin? Jag orkar snart inte mer  

Svar på tråden ADD symptom hos vuxna